Volvo 240

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort.

Volvo 240
En klassisk Volvo kombi, kombivarianten av Volvo 240. Detta är den näst mest sålda varianten av Volvo 240, men många menar trots det att kombiversionen är den mest typiska "240:n". Tidigare modeller av kombivarianten hade modellnumret 245
Fabrikat:	Volvo
Tillverkning:	1974-1993
Föregångare:	Volvo 140
Efterträdare:	Volvo 740, Volvo 850
Klass:	Storbilsklass
Karosseri:	2/4-d sedan, 5-d kombi
Plattform:	Frontmotor, bakhjulsdrift
Motor:	4- o 6-cyl radmotorer, 6-cyl V-motor
Effekt:	82-155 hk
Växellåda:	4/5-vxl manuell, 3/4-stegs automat
Hjulbas:	264 cm
Längd:	490 cm
Bredd:	171 cm
Höjd:	144 cm
Vikt:	ca 1 400 kg
Bränsleförbrukning:	ca. 1 liter/mil (B21-motorn)
Bränslekapacitet:	60 l
Besläktade:	Volvo 140, Volvo 260
Liknande:	Saab 900, Audi 100, Fiat 132, Volkswagen Passat, Ford Taunus/Sierra, Mercedes-Benz 190E
Designer:	Jan Wilsgaard

Volvo 240 var en bakhjulsdriven personbil som tillverkades av Volvo i Sverige åren 1974-1993.

Historik

Volvo 240 var en vidareutveckling av Volvo 140 och presenterades 1974. På de första årgångarna av Volvo 240 kan man tydligt se släktdragen från konceptbilen Volvo VESC.

240 hade stora försäljningsframgångar och är Volvos mest tillverkade modell med sina cirka 2,8 miljoner exemplar (inklusive Volvo 260). Den tillverkades i versionerna 242 med två dörrar, 244 med fyra dörrar och 245 vilket var femdörrars kombimodell. Dessa beteckningar skrotades i och med årsmodell 1983 - istället fick samtliga versioner officiellt heta 240. Dock används beteckningarna fortfarande för att klargöra vilken kaross det handlar, inte minst i folkmun.

När Volvo 740 introducerades 1984 trodde många att 240:ans tid var till ända. Men den fortsatte att tillverkas ända fram till 1993, ett år efter att sista Volvo 740 lämnat bandet. 740 levde dock vidare som Volvo 940 fram till 1998.

Under åren genomgick den flera förändringar; bland annat moderniserades fronten ett flertal gånger. Störst förändring gjordes då årsmodell 1981 presenterades med helt ny front och ny inredning. 240 har kommit att få en kultstatus som den typiska Volvon och som familjebil. 240 var länge Sveriges vanligaste bil.

Till skillnad från föregångaren Volvo 140 hade Volvo 240 en framvagn med McPerson-ben, vilket gjorde bilen mer lättstyrd. Precis som föregångaren 140 tillverkades modellen som 2- och 4-dörrars sedan och som 5-dörrars kombi. Modellen hade 4-cylindring radmotor, till en början B20 eller B21, senare endast B19/B200, B21 (fram till 1985) eller den större B23. Chassit var konventionellt uppbyggd med bakhjulsdrift och stel bakaxel. De manuella växellådorna var första året M40 och M41, men ersattes redan året därpå av M45 och M46. 1983 tillkom också M47. Automatväxellåda fanns som tillval och var i 1975 och 1976 års modeller en 3-stegad Borg-Warner BW35 och ersattes 1977 av Borg-Warner BW55, även den 3-stegad. 1980 tillkom också en 4-stegad låda för de lyxigare modellerna. Under olika år fanns lite olika modellbeteckningar.

240-modellen stod på sin topp 1985 då den svenska marknaden erbjöds ett utbud som sträckte sig från snikvarianten L via DL, GL, GLE, GLT och Diesel till Turbo. Modellerna DL och GL hade förgasarmotorer med manuell choke. GLT, GLE, och Turbo var försedda med bränsleinsprutning. Bensinmotorerna var av Volvos egen tillverkning med block i gjutjärn och topplock i lättmetall med enkel överliggande kamaxel. Även dieselmotorer fanns, både 4-och 6-cylindriga men dessa tillverkades av VAG.

Efter 1985 blev modellvarianterna färre, eftersom Volvo satsade på den nyligen lanserade Volvo 740 som större volymbil i modellprogrammet. Tillverkningen upphörde inte förrän år 1993, då man behövde plats för Volvo 850. År 2003, tio år efter att Volvo lade ned tillverkningen av 240, var modellen fortfarande den näst vanligaste Volvon på svenska vägar.

Modellen lanserades som en bil med god krocksäkerhet och förknippas med trygghet, konventionella köregenskaper och slitstarkhet. Dessvärre hade 240 i perioder problem med både rost och hög bränsleförbrukning. Bilen är robust uppbyggd och stryktålig, såväl de 4-cylindriga motorerna som de manuella 4- och 5-växlade lådorna verkade i det närmaste outslitliga. Ett stående skämt var att växellådorna inte var inslitna förrän efter 20 000 mil. Automatväxellådorna var mycket energikrävande, till men för bränsleekonomin. Flera bilägare bytte därför till manuell växellåda lite senare under bilens livscykel, bränsleåtgången kunde då sjunka med 0,3-0,4 liter/mil.

Volvos tidigare chefsdesigner Jan Wilsgaard fick en gång frågan om vad han trodde gett Volvo 240 dess enorma popularitet. Han lär ha svarat att det nog berodde på att den var lite fyrkantig och trög, ungefär som svenskarna själva.

Modellen satte Volvo på kartan i USA, där modellen och märket förknippades med klass, god smak och stil.

Utföranden

Volvo 244 DL (fyradörrarsversionen), årsmodeller 1975-1977

Volvo 244 DLS, Exportmodell till Östtyskland 1977

Volvo 244 DL, Exportmodell till USA / Kanada 1980-82

Volvo 245 GL, ny front årsmodeller 1981-1984 (ej USA / Kanada)

Volvo 240 (tvådörrarsversionen), Exportmodell till USA / Kanada 1983-84

Volvo 240 (fyradörrarsversionen), Exportmodell till USA / Kanada, årsmodeller 1986-1993

Volvo 240 (femdörrarsversionen), baksidan årsmodeller 1981-1993 (baklucka årsmodell 1991 och senare)

• 240 D4 - har en 4-cylindrig dieselmotor från VAG.
• 240 D6 - har en 6-cylindrig dieselmotor från VAG.
• 240 L - med gummimattor istället för textilmattor, ingen klocka och eller varvräknare den gamla B20-motorn på 82 hk 1974-75 och med B19 på 90 hk 1976-78.
• 240 L (1978) - med gummimattor istället för textilmattor, ingen klocka eller varvräknare och B21A-motorn med överliggande kamaxel och 100 hk (1979-80 ?).
• 240 DL - Lite bättre utrustad med bl.a. klocka och med B21-motorn med överliggande kamaxel och 97 hk. Kunde även köpas med B20 1974-75.
• 240 DLS - Exportmodell till Östtyskland, hade 264 grill. Exportantal ca 1000 under åren 1977-78.
• 240 GL - I början en lyxmodell med till exempel taklucka och varvräknare. Den hade fram till 1979 B21-motorn men fick från 1980 den nya B23-motorn på 115 hk. Fram till 1982 hade den elektrisk överväxel men fick från 1983 den nya, vanliga 5-växlade lådan. Modellen blev senare lite enklare i utförandet och basmodell i 240-programmet.
• 240 GLE - Lite lyxigare utrustad, i grund och botten en Volvo 260 fast med fyrcylindrig insprutningsmotor och elektrisk överväxel.
• 240 GLT - Efterträdaren till GT. Svarta lister, insprutning och elektrisk överväxel. Såldes i två utföranden, 4-cylindrig eller 6-cylindrig, som 6-cylindrig utrustad med servostyrning. 14"-fälgar (Turbin). Fanns ej som tvådörrars, till skillnad från GT som enbart fanns med två dörrar. I början av 1980-talet fanns tvådörrars GLT som exportmodell, vilka bl a såldes till USA.
• 242 GT - Motorstarkare (140 hk) version med dubbel förgasare och elektrisk överväxel från slutet av 1970-talet. Såldes endast modellår -78 och -79. Tvådörrars i silvermetallic med dekorstripes. Inredning i svart och orange. Extraljus i grillen.
• 240 Turbo, 185 hk, andra fälgar (15" Virgo), styvare fjädring. Fanns även som tvådörrars för export, bland annat till USA.
• 240 Polar, exportmodell för bland annat Italien och Nederländerna.
• 240 Super Polar, exportmodell för Italien.
• 240 Classic Vit 1991-1992, bland annat 136 hk, scorpiofälgar, träpanel
• 240 Classic 1993, blåmetallic, vinrödmetallic, bland annat färganpassad grill, scorpiofälgar, träpanel, extrautrustning bland annat rails, 136 hk.
• 240 SE - En extrautrustad variant av GL.
• 240 Limousine - En förlängd sedan, använd som taxi och skolskjuts.
• 245 T - en förlängd kombi, använd som taxi och skolskjuts. Kallas även för Transfer.
• 245 varuvagn. Med förhöjt tak byggdes varuvagnen hos Yngve Nilssons Karosseri AB i Laholm.

Konceptbilar

Två stycken 3-dörrars halvkombimodeller av Volvo 240 och 260 togs fram som koncept under 1970-talet. En 3-dörrars Volvo 242 (eller 243 om man så vill) med en något kortad front och sportig framtoning samt en lite mer påkostad Volvo 263 GL. Volvo 340 lurade redan i kulisserna då, därför stannade utvecklingen vid färdigställandet av två prototyper.

Tidslinje

1974.

1975.

1976. Samtliga motorer utrustas med EGR-ventil för renare avgaser. L får den nya B19-motorn. Den nya manuella växellådan med elektrisk överväxel finns som tillval till vissa varianter

1977.

1978. "Sportvarianten" GT tillkommer.

1979. Ny front och nytt bakparti. L får B21-motorn. Sista året för GT.

1980. GL och GLE får den nya B23-motorn. "Lyxvarianten" GLT tillkommer, även den får B23-motorn. En ny 4-stegad automatlåda finns som tillval till GLE och GLT. Sista året för L.

1981. Ny front, ny inredning och ny instrumentpanel. Turbomotorn tillkommer.

1982.

1983. Ändrad modellbeteckning, 242, 244 och 245 döps om till 240 och finns nu i utförandena: sedan, kombisedan och kombi. GL får ny, vanlig 5-växlad låda. "Snikvarianten" 240L återkommer. Den har B19-motor och 4-växlad låda som standard men kan också fås med B23-motor och elektrisk överväxel eller 3-stegad automatlåda. GLE och GLT får ny grill.

1984 Sista året för sedanen som bara har två dörrar.

1985. L, DL och GL får samma grill som GLE, GLT och Turbo. Sista året för L och Turbo samt för motorerna B19, B21, och den 6-cylindriga motorn.

1986. Nya motorbeteckningar, DL får 5-växlad låda och B230-motorn, fd. B23 som standard. Ny grill till DL och GL.

1987. GL får insprutningsmotor med katalysatorrening som standard i Sverige. DL säljs dock endast med förgasarmotor.

1988. Sista året för DL som har förgasarmotor i Sverige eftersom alla nya bilar måste ha katalysator f.o.m. 1989 års modell.

1989. GL blir basmodell i Sverige.

1990. GLE och GLT får 16V-motorn, lånad från volvo 740. SE tillkommer.

1991. Kombins baklucka får ny design som ska minska risken för senare rostangrepp. Classic tillkommer och krockkudde blir tillval.

1992. Sista året för SE, GL, GLE och GLT.

1993. Sista årsmodellen för 240 som endast säljs i Classic-utförandet.

Externa länkar

• Volvo 200 (svenska och nederländska)
• Svenska 200-Klubben (Volvo 200-klubb)

Se även

• Volvo 260

• Wikimedia Commons har media som rör Volvo 240
  Bilder & media