Varbergs kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Varbergs kommun
Varberg vapen.svg
Län Hallands län
Landskap Halland och Västergötland
Domsaga Varbergs domsaga
Centralort Varberg
Varbergs kommun i Hallands län
Folkmängd
 • Totalt
 38:e av 290
56 673 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal		 127:e av 290
913,86 km²
874,20 km²
39,66 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
 82:a av 290
64,8 invånare/km²
Kommunkod 1383
Webbplats www.varberg.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31/12 2006. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.


Varbergs kommun är en kommun i Hallands län.

Innehåll

Administrativ historik

Inom kommunens nuvarande område fanns, år 1863 då 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft, 24 landskommuner samt Varbergs stad. Dessa bestod fram till den riksomfattande kommunreformen 1952, då de grupperades i följande storkommuner: Himledalen (av kommunerna Grimeton, Gödestad, Hunnestad, Nösslinge, Rolfstorp, Skällinge), Tvååker (av Dagsås, Spannarp, Sibbarp, Tvååker), Lindberga (av Lindberg, Stamnared, Torpa, Valinge), Veddige (av Sällstorp, Veddige och Ås), Värö (av Stråvalla och Värö) samt Kungsäter (av Gunnarsjö, Grimmared, Karl Gustav och Kungsäter. De fyra sistnämnda kommunerna låg i Älvsborgs län. Varbergs stad och Träslöv lämnades utan förändring. Den 1 januari 1971 sammanfördes dessa enheter (samtidigt som Kungsäter överfördes till Hallands län) till Varbergs kommun.

"Håstensberget vid Varberg" (1896), målning av Nils Kreuger

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en från ett grönt treberg uppväxande grön ek, åtföjd till höger av ett på berget stående, rött torn med huv, till vänster av en likaledes på berget stående upprest, röd bock med beväring av guld. Länk till bild

Vapenbilden kan härledas till ett stadssigill från 1536 och vapnet fastställdes för staden 1938. Efter kommunbildningen 1971 kom man fram till att vapnet passade för hela kommunen och lät registrera det i PRV år 1974. Även Lindberga hade ett vapen, från 1950-talet.

Tätorter

Det finns 16 tätorter i Varbergs kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2005. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Varberg 26 041
2 Tvååker 2 390
3 Veddige 2 192
4 Träslövsläge 1 985
5 Bua 1 792
6 Trönninge 847
7 Skällinge 603
8 Södra Näs 600
9 Väröbacka 521
10 Rolfstorp 502
11 Tångaberg 445
12 Åsby 429
13 Kungsäter 360
14 Tofta 350
15 Himle 259
16 Löftaskog 226

Geologi, geografi och naturhistoria

I den södra, sydöstra samt norra delen av kommunen är berggrunden i huvudsak olika former av gnejs. Varberg har den största koncentrationen av charnockit i Sverige. Charnockit är en granit och den finns i områdena kring centralorten. Den utgör en del av en pluton (magmakropp som stelnad djupt ner i jordskorpan) tillsammans med torpagraniten som finns i stråk åt nordöst samt i viss områden i norra delen av kommunen. På flera ställen i kommunen finns även basiska bergarter, bl.a. amfibolit.

Urberget inom kommunen blev bildat för mellan 1 750 och 1 400 miljoner år sedan. Denna kom fram till Kambrium, för drygt 500 miljoner år sedan, att ha vittrat ner tills den blivit plan. Därefter kom den att bli översvämmad under den tidigare delen av paleozoikum fram till för ungefär 400 miljoner år sedan. Under denna tidsrymd avlagrades sediment. När området åter blev land kom sedimenten att, med små punktvisa undantag, vittra bort. Även delar av urberget vittrade bort. Under den tidigare delen av krita (140-65 miljoner år sedan) kom vittringsresterna att spolas bort av regn och floder. Senare under krita kom Varberg att åter översvämmas två gånger. De sediment i form av kalkslam, lera och sand som avlagrades kom sedan att spolas bort under tertiär.

Högsta kustlinjen från den senaste nedisningen ligger på mellan 60-65 meter och 75 meters höjd. De områden som låg ovanför högsta kustlinjen finns i huvudsak i öster och då främst i sydöst, en del "öar" finns dock även västerut. Inlandsisfronten kom att dra sig tillbaka genom Halland mellan 11 500 och 10 500 f.kr. På vissa ställen kan dock isblock stannat kvar längre och det finns tecken som tyder på att en moränrygg nära Tofta bildats efter den nämnda tidsperioden.

Isfronten låg parallellt med den nuvarande kustlinjen. När isen drog sig tillbaka bildades ändmoräner som gick parallellt med isfronten. Dessa finns på flera platser i de delar som ligger lägre än högsta kustlinjen. I nordöstlig-sydvästlig riktning gick flera älvar som kom att ge upphov till rullstensåsar, isälvsdeltan och kamelandskap. I Sibbarp, Dagsås och Rolfstorp finns kamelandskap. Det finns inga större rullstensåsar i Varbergs kommun. I inlandet gav inlandsisen upphov till Göteborgsmorän.

Efter nedisningen kom landhöjningen att ske snabbt i Halland fram till 7 000 f.kr. då den strandlinjen nästan låg vid samma nivå som idag. Därefter kom havet att stiga med totalt omkring 20 meter under 2 500 år. Därefter har landet återigen stigit till dagens nivå, men det är svårt att finna tecken på hur det skett.

Historia

Stenåldern

Från den äldre stenåldern har arkeologer i huvudsak hittat lämningar från tre områden. Ett av dessa är den yttre skärgården, som idag ligger på land på grund av den landhöjning som skett sedan dess. I det området finns bara ett fåtal fynd. I det fjordlandskap som fanns innanför, där bl.a. Viskadalsfjorden, Viskans föregångare, hade sitt utlopp finns flera fynd. Slutligen har arkeologer gjort fynd i de områden som då var skogbevuxna, fynden är dock fortfarande knutna till vattendrag.

Omkring 4 000 f.kr. börjar människor bli bofasta i området, men det är en långsam utveckling och efter hand försvinner tecknen på jordbruk. Först närmare 2 000 f.kr. har jordbruket fått fäste på allvar. Att dra några slutsatser om var människor i huvudsak bodde är svårt för större delen av perioden, då antalet fynd är begränsat. Mot slutet finns dock klara tecken på att de flesta bor i inlandet. Framförallt i området kring Grimeton har det gjorts många fynd. Fler fynd från den gropkeramiska kulturen har hittats jämfört med trattbägarkulturen. Den förra fick sin försörjning genom i huvudsak jakt och fiske, medan den senare försörjde sig genom jordbruk.

Det äldsta funna husresterna i Västsverige ligger i Båtsberg, Gödestad och har Kol-14 daterats till 3 900-3 400 f.kr. I Klastorp och Blixtorp finns dösar och i Veddige en gånggrift.

Bronsåldern

Det finns få bevarade boplatser från bronsåldern. Det är därför svårt att dra generella slutsatser. De flesta verkar, precis som under slutet av stenåldern, bo i inlandet. Detta kan dock bero på att lämningar som funnits närmare kusten blivit bortodlade då det är ett mer utpräglat jordbrukslandskap. I Broåsen, Grimeton fann arkeologer 1914 rester av bronsgjutning. Senare har man även funnit rester av gjuteri i Lindberg, Tvååker, Värö och Ås.

Det finns bara en känd hällristning från Varbergs kommun. Det är från Tjärby, Grimeton och omfattade en skeppsristning och ett solhjul. Den var gjord på ett stenblock och finns numera på Statens historiska museum i Stockholm. Andra fynd från perioden är en bronssköld (Nackhälleskölden), tre bronssvärd från Värö och en armring av guld från Hunnestad.

Ekonomi

De största arbetsgivarna i kommunen är Varbergs kommun med omkring 4 500 anställda och Landstinget Halland med 1 400 anställda. Därefter kommer Sveriges största kärnkraftverk, Ringhals med 1 400 anställda och Södra Cell Värö, en pappersmassa- och trävarufabrik, med omkring 400 anställda. Andra större arbetsgivare är AB Strängbetong, Eson Pac, Nilsson Group AB, Autotube AB, Cycleurope AB, Varbergs Sparbank, Belid AB och Derome Såg[1].

Webbföretaget LunarWorks, som ligger bakom Lunarstorm kommer från Varberg.

Kommunen (i betydelsen av offentlig organisation) omsätter omkring 2,5 miljarder kronor.

Omkring 5 000 invånare pendlar till andra orter, främst Göteborg och Falkenberg, medan omkring 3 200 pendlar till kommunen, främst från Falkenberg.

Politik

Kommunen styrs av de borgerliga.

Mandatfördelning sedan 2006
Parti Mandat
Socialdemokraterna 20
Moderaterna 15
Centerpartiet 10
Folkpartiet Liberalerna 4
Vänsterpartiet 4
Kristdemokraterna 3
Miljöpartiet de Gröna 2
Sverigedemokraterna 2
SPI 1

Infrastruktur

Motorway DK S.svg

Genom kommunen går i nord-sydlig riktning Europaväg E6 och E20 som motorväg. Från centralorten Varberg går i nordostlig riktning Riksväg 41 Varberg-Borås och i öst-västlig riktning Länsväg 153 Varberg-Värnamo. Cirka 2 km av Länsväg 154 Falkenberg-Svenljunga passerar kommunens sydöstra del mellan Ljungby och Köinge i Falkenbergs kommun.

Västkustbanan Malmö-Oslo går i nord-sydlig riktning genom kommunen, Viskadalsbanan Varberg-Borås går in i Marks kommun sydväst om Horred.

Från Varbergs hamn finns färjeförbindelse med Grenå i Danmark.

Kultur

1970 började Varbergs kommun ge stipendier till "personer eller grupper i konstnärlig utveckling". Från 1984 utdelas även en hedersplakett. Penningstipendiet, som 1970 belöpte sig till 500 kronor, är idag 10 000 kronor. I första hand gäller stipendier och hedersplaketter den som är verksam inom kommunen. Se extern länk, som redovisar samtliga mottagare.

Sport

Sevärt

Kommunprofiler

Vänorter

Externa länkar

Referenser

Noter

  1. ↑ Uppgifterna hämtade från http://www.naringsliv.varberg.se/ och gällde 31 mars 2002.


v • d • r
Kommuner i Hallands län
Falkenberg • Halmstad • Hylte • Kungsbacka • Laholm • Varberg
 Halland vapen.svg
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Varbergs_kommun"
Personliga verktyg