Från Rilpedia

Innehåll 1 Artikel om Englas mördare? 2 EXAKT 3 Förslag till svar på "Faktafrågor" 4 Helgläsning 5 Börja med en/ett 6 Stor matematikdatabas övergår till fri licens 7 Kvalitetsmätningen - april 8 Klockproblem i versionshistorik av Wahhabism 9 Vad kan klassas som en vettig, relevant källa? 10 Många artiklar behöver källor 11 Ny användarmall: Användare Wikipedia 12 Markering av omdirigerade ord i artikeln 13 Britannica WebShare 14 Avsluta medlemsskap 15 Wikipedia på andra språk 16 Please fix Mankell 17 tor-proxies 18 Skiljedomskommittén 19 Aktivera uppdatering av "Önskade sidor"? 20 Svenska WikipediaVision 21 Flyttprojekt 22 Länskampen 23 Wikipedia-Lexikon i ett band 24 Incestfallet i Österrike 25 Bilder på folk 26 Sidvisare 27 Ny veckans tävling: Problematiska basartiklar 28 Common Interwiki links 29 Infogning av stubbartiklar 30 Antroposofi 31 däggdjur 32 Kategori:Insjöar i Sverige 33 Benämning av århundratalets första decennium 34 Statistik att reflektera över 35 Eurovision Song Contest eller Eurovisionschlagerfestivalen 36 Pedagogiskt från Älmhult 37 Mall:Aktuellt 38 Tydligare oinloggningsinfo 39 Ü 40 När föreligger intressekonflikt? 41 Hur naket får Wikipedia vara? 42 Nytt kvalitetssystem på tyska Wikipedia 43 Det pågår.. 44 Substubmärkning av personnamnsartiklar 45 Hur hantera detta? 46 Illustration i ortsfakta-mallen 47 Fotnoter krav för att bli utvald artikel? 48 Veckostämpla Mall:Kb 49 Logiska länkord i wikilänkar 50 Nytt sätt att översätta Wikipedia 51 Diskussion kring infogningsmallar 52 Placering av infogningsmallar och liknande 53 Lennart Jernestrand

Artikel om Englas mördare?

Namnet på Englas mördare Anders Eklund har redan publicerats i media. Kanske dags för en artikel om honom? Men det finns redan en artikel om en boxare som tyvärr har samma namn. Så hur gör vi för att hålla reda på de båda med detta namn? Boxaren kallas också för Anders Lillen Eklund. Man kanske borde flytta boxaren dit istället? Det namnet är faktiskt enligt pommf när det gäller honom. Men vad ska artikeln om mördaren heta? Anders Eklund (mördare) verkar kanske lite konstigt? Eller kan man kalla en artikel så?--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 14.38 (CEST)

Media och media, Excessen och Aftonbluddret har gjort det. /Yvwv [y'vov] 15 april 2008 kl. 14.45 (CEST)

I sådana här fall skadar det nog inte att vänta tills en eventuell dom vinner laga kraft, innan man skapar en artikel om personen. Vid det tillfället är det nog klarare hur pass relevant en eventuell artikel är, och vilket artikelnamn som passar bäst. --  boivie  ✎ 15 april 2008 kl. 14.53 (CEST)

Det är inte bara kvällstidningar som har det. DN brukar anses vara en seriös tidning och de har publicerat hans namn [1]. Och det är nog bara en tidsfråga till SVT gör det också. Hur som helst är hans namn känt och det lär inte dröja länge förrän all media publicerat hans namn. Hur som helst så är det inte fel om vi redan nu vet hur vi ska göra med hans namn och hur vi ska hålla isär mördaren ifrån den boxare som olyckligtvis råkat ha samma namn. Därför som jag föreslår att boxarens artikel flyttas till Anders Lillen Eklund istället för att undvika olyckliga förväxlingar--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 14.55 (CEST)

Om sidan görs om till en förgreningssida, så kan mördaren omnämnas på den sidan, utan egen artikel tv. Wanpe 15 april 2008 kl. 14.57 (CEST)

Smeknamn brukar vi inte ha i artiklar, däremot artiklar "Anders Eklund (boxare)". Men behövs verkligen artikel om mördaren, räcker inte artikel om mordet för det är ju det som är intressant och inte personernas namn? Tänk om folk tror det är boxaren. Det är det ju inte. Sedan kan vi skriva i artikeln "skall dock ej förväxlas med boxaren" med samma namn. J 1982 15 april 2008 kl. 15.03 (CEST)

Smeknamn finns visst på Wikipedia. För att bara ta ett par exempel så titta på Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren eller Leif "Smoke Rings" Anderson. På samma sätt kunde man kanske döpa artikeln om boxaren till Anders "Lillen" Eklund och på så vis förhoppningsvis undvika att han blir förväxlad med mördaren--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 15.16 (CEST)

I söndags - och precis just nu - var det en intervju med pressombudsmannen Yrsa Stenius om just hur pressen förhåller sig till att namnge brottslingar och - har jag för mig - även brottsoffer. Nyligen har tydligen PO:s årsberättelse utkommit där detta tas upp, och praktiker kritiseras. Stenius sa att det inte var olagligt av en tidning (hur det är för oss är förstås en annan femma) att gå ut med namn, men att om man gör det i all framtid, så väcker man de svåra minnena hos anhöriga, som aldrig känner att de kan gå vidare. Hon sa därför att det kunde vara oetiskt att göra kändisar av brottslingar (mina ord, hon använde andra). Hon nnämnde också internet och forum där det inte finns en redaktör som förhandsgranskar, men jag minns inte vad hon sa, så det var nog inte så viktigt. Ska man ta detta som utgångspunkt, borde vi bli mycket mer restriktiva att ha artiklar både om brottslingar, brott och offer. Detta är en etisk aspekt, och inte den juridiska. Hur det är med den juridiska biten är mycket komplicerat.//--IP 15 april 2008 kl. 15.24 (CEST)

I vilket fall så är 42-åringen inte något ämne för en egen artikel (ännu). Allt som är verifierbart får plats i Englamordet. /Yvwv [y'vov] 15 april 2008 kl. 15.27 (CEST)

I vilket fall har vi en artikel om ett brott vilket väcker svåra minnen hos anhöriga. Bortsett från den juridiska biten. Praxis från NE, Bonniers lexikon, Encyclopedia britannica, etc., ger att det inte är tillräckligt historiskt för att vi ska kunna hävda någon sådan rätt.//--IP 15 april 2008 kl. 15.30 (CEST)

Jag tycker inte ens att vi skall ha artikeln om mordet, och mycket mindre en artikel om mördaren... MiCkE 15 april 2008 kl. 15.32 (CEST)

Jag ifrågasätter inte att det kanske skulle vara för tidigt att göra en artikel om mördaren just nu. Det kanske är helt rätt slutsats just nu. Men trots detta så har namnet på mördaren redan börjat bli känt. Folk som läser Wikipedia kanske söker på mördarens namn och istället kommer till en boxare som förmodligen är en alldeles vanlig hederlig människa som aldrig ens skulle kröka ett hårstrå på ett barn. Därför är det mycket olyckligt att denne boxare råkar ha samma namn som mördaren. Så det är därför jag förespråkar att flytta boxaren till Anders "Lillen" Eklund istället för att skydda boxaren och hans anhöriga från denna olyckliga risk för förväxlingar. Detta kunde man göra redan nu även om vi väntar med att skriva om just mördaren. Det är alltså av hänsyn till boxarens olyckliga situation som jag förespråkar denna artikelflytt--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 15.39 (CEST)

Kalla den då Anders Eklund (boxare). J 1982 15 april 2008 kl. 15.41 (CEST)

Ett förslag skulle kunna vara att flytta artikeln om boxaren till Sten Anders Gunnar Eklund. Det är så han presenterar sig själv i en artikel i SvD [2]--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 15.49 (CEST)

Jag tycker Bruno Rosta har en poäng i förväxlingsfrågan. Jag håller med Micke men tyvärr får vi nog finna oss i situationen nu så det är nog lika bra att göra det bästa av den. Den misstänkte kan jag dock inte i nuläget se hur han kan förtjäna en artikel på Wikipedia. Mitt förslag: Redirect av Anders Eklund till Anders "Lillen" Eklund eftersom boxaren är pommf i båda fallen. Den misstänkte i fallet kommer aldrig någonsin att bli pommf framför en person som har internationella idrottsmeriter av hög klass. Därefter en hänvisning till Englamordet högst upp i den artikeln, utan nämnande av ordet "mördare" eftersom ingen ännu är dömd (Se WP:BLP). //StefanB 15 april 2008 kl. 15.51 (CEST)

Jag genomförde en flytt nu till Anders "Lillen" Eklund och utgick från WP:VD för att få något gjort. Detta kan ju ändras om andra inte är nöjda. Anders Eklund gjorde jag till förgrening också enligt WP:VD. Jag kanska var lite för djärv men avsikten var att jag gjorde detta av hänsyn till boxaren för att undvika olyckliga förväxlingar--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 16.06 (CEST)

Jag gjorde om förgreningen till en transportsida igen. Det framgår av Lillens artikel att han inte har gripits för eller erkänt några barnamord, och transportsidan är WP:POMMF. En hänvisning i hans artikel räcker gott, om det nu är så att mördaren anses vara så känd. —CÆSAR 15 april 2008 kl. 21.12 (CEST)

Jag är lite tveksam till din ändring och återställde med min motivering i Diskussion:Anders "Lillen" Eklund. Min ändring kanske inte är den bästa. Men på något sätt måste det framgå mycket tydligt för den som söker på Anders Eklund för att få information om den misstänkte mördaren och istället kommer till boxaren att det inte rör sig om samma person utan två helt olika personer. Det måste framgå MYCKET tydligt av hänsyn till boxarens olyckliga situation på grund av det gemensamma namnet med den misstänkte mördaren--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 21.28 (CEST)

Bra att det blir lite diskussion om det här! Just nu har vi vad jag vet ingen sida i wikipedia-namnrymden som handlar om hur man skall göra med brott och brottslingar (det finns ett stycke i WP:BLP, men det handlar snarare om hur man gör när kändisar begår brott). Är det kanske läge att skapa WP:Brott eller liknande?

andejons 15 april 2008 kl. 16.23 (CEST)

Ja, det vore nog bra. För fall när brottet i sig är det relevanta skulle det vara bra med en vägledning om vad som bör och inte bör skrivas och när det i så fall kan skrivas. --Njaelkies Lea 15 april 2008 kl. 16.30 (CEST)

Konstig diskussion. Finns det inga andra argument för att Anders Eklund ska få en artikel än att hans namn publicerats i medierna? Det finns massor av personer vars namn tryckts i tidningen men bara det innebär inte att de förtjänar en artikel. /Dewil 15 april 2008 kl. 16.27 (CEST)

Är väl cirka 100 mord i Sverige om året, alla mördare är knappast relevanta. Fallet är relevant pga mediabevakningen, men knappast Anders. \GhostRider♠ 15 april 2008 kl. 16.33 (CEST)

Det handlar snarare om vad han har gjort. Personer som begått vidriga saker kan "förtjäna" en artikel i Wikipedia just för deras vidriga handlingar som blivit välkända. Englas mördare skulle alltså kunna jämföras med Jeffrey Dahmer, Jack Uppskäraren, Thomas Quick eller andra ökända mördare--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 16.35 (CEST)

Mediabevakningen och uppmärksamheten från folk i allmänhet gör honom i min mening relevant, inte nödvändigtvis brotten i sig. Att hans namn står i tidningen har mest betydelse för diskussionen om vi ska ha hans namn eller inte, för relevansen har det inte stor betydelse. --Njaelkies Lea 15 april 2008 kl. 16.37 (CEST)

Är inte alla de som du just räknade upp seriemördare? Kan det inte vara så att de finns med just för det? (Och jag tycker inte att "Anders" ska ha en egen artikel. Inte i närheten.) SKORPAN 15 april 2008 kl. 16.38 (CEST)

Det är knappast för att de just är serimördare som de finns med. Det är nog snarare för att deras mord är välkända. Tony Olsson, Jackie Arklöv och Mattias Flink är andra exempel på välkända mördare som på olika sätt väcker avsky hos folk, men de räknas inte som seriemördare. Det är kanske relevant att ha med mördare som begått handlingar som väcker starka känslor. Mordet på Engla kommer inte glömmas första taget. En mördare som kanske liknar Englas mördare är Ulf Olsson och det finns som alla ser en artikel om honom också--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 16.48 (CEST)

Förstår hur du menar men ärligt talat är jag tveksam till huruvida Ulf Olsson ens ska ha en artikel på svenskspråkiga Wikipedia. SKORPAN 15 april 2008 kl. 20.56 (CEST)

Jag fattar inte varför det ska vara så jäkla bråttom? Det här är fortfarande Wikinews-material. Om ungefär ett år kan vi utvärdera om personen är relevant, är både han och Engla då bortglömda vet vi. Just nu kommer jag inte på exemplet, men vi hittade en uråldrig artikel med ett namn typ "Värdetransportrånet" som ingen kunde koppla med någonting, eftersom det inte framgick mer än när det hände och vad som hände. Det var helt enkelt ingen som mindes något så pass "vanligt" längre. Wikipedia är inte en nyhetssida. /Grillo 15 april 2008 kl. 17.16 (CEST)

Det är ingen alls som sagt att det är bråttom. Läs inläggen ovan så ser du att det inte alls handlar om det och att alla som deltar i diskussionen är beredda på att vänta. Det är andra saker som istället är viktiga här--Bruno Rosta 15 april 2008 kl. 17.19 (CEST)

Jag håller med Grillo. Om det inte är personens artikel som diskuteras här bör den diskussionen föras under en annan rubrik (tex Wikipediadiskussion:Brott. Jag håller dessutom med om att det verkar finnas ett behov av att få skriva journalistiska artiklar istället för encyklopediska. Wikinews är avsett för just det och vi behöver fler skribenter där. /Ainali 15 april 2008 kl. 21.38 (CEST)

Jag har nu skapat Wp:Brott. Självklart är sidan långt ifrån färdig, och är formulerad utifrån min ganska restriktiva inställning, och den kan således behöva förbättras. Jag tycker att en sida som kan klargöra vad det finns, och vad det inte finns, konsensus för vore mycket nyttig, så var djärva!

andejons 15 april 2008 kl. 22.02 (CEST)

Som jag redan nämnt i Diskussion:Anders_"Lillen"_Eklund så sökte jag efter Anders Eklund på Wikipedia för att se om det fanns information om mördaren utan att veta om att det fanns en boxare med samma namn. Som jag ser det blir det alltså bäst med en förgreningssida med en länk till Englamordet och en till boxaren. Alternativt (om man nu vill att man ska komma direkt till boxarens artikel när man söker efter "Anders Eklund") skulle man kunna ha en text överst på boxarens sida: "Ej att förväxla med den misstänkte mördaren av samma namn i Englamordet". /Jiiimbooh 17 april 2008 kl. 13.47 (CEST)

EXAKT

EXpertis, Auktoritet och Kontroll på InterneT (EXAKT) är ett forskningsprojekt om "formandet av källkritik i webb 2.0-miljöer för lärande" vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås inlett den 1 februari 2008 med tre års finasiering från Vetenskapsrådet. "... Ett par välkända exempel är uppslagsverket Wikipedia och bloggar", säger projektbeskrivningen. Det verkar som om 2008 är året då den akademiska forskningen får upp ögonen för Wikipedia på allvar, och vi har mycket helgläsning att se fram emot. --LA2 17 april 2008 kl. 19.46 (CEST)

Förslag till svar på "Faktafrågor"

Jag har gått på pumpen! (dock inte bybrunnens pump). Jag gav mig in i en faktafrågediskussion efter att endast ha läst tidigare inlägg, alltså utan att ha läst den artikel som innehöll svaret på frågan. Eftersom mitt beteende inte är unikt, så skrev jag ett förslag på Faktafrågors diskussionssida och blev då uppmanad att lägga fram förslaget här på Bybrunnen.

Mitt förslag till ”Rekommendation för svar på faktafrågor” är att första meningen i svaret bör (där så är möjligt) utformas enligt följande: Ett utförligt svar på din fråga finner du här: artikellänk.

Därefter kan (och bör) diskussionen föras som hittills, men sannolikt med färre missförstånd. Jag har också en idé om att den föreslagna meningen kan skrivas ut automatiskt när en fråga har ställts, för att styra svaret. Men där har jag inte fått medhåll ännu.

Med detta överlämnar jag frågan till allmän diskussion. --Elav W 17 april 2008 kl. 22.16 (CEST)

Helgläsning

Den 4 april lade Maria Mattus fram sin doktorsavhandling "De länkade orden: Den digitala arenans dynamik" (fulltext tillgänglig) vid Tema Kommunikation, Linköpings universitet. Avhandlingen omfattar fyra delstudier, varav den fjärde handlar om Wikipedia. Men huvudämnet för avhandlingen är konflikten mellan sajten Levande historia och det nynazistiska plagiatet Sann historia. "Diskussionen tar upp nyhetsmediernas förhållningssätt till Internet, vad som kan tillskrivas den bakomliggande agendan, samt mediernas påverkan på människor. Dessutom berörs Internets pluralism och hur den kan inverka på sättet att se på 'sanning'. Wikipedia framhålls som en förebild genom att visa på hur engagerade användare tillsammans kan skapa en konkurrenskraftig produkt." Trevlig helg med god läsning! --LA2 11 april 2008 kl. 18.09 (CEST)

Ja, den var intressant. Du vet inte om man kan hitta delstuide 4 i fulltext? /Ainali 13 april 2008 kl. 18.08 (CEST)

Avhandlingens författare meddelar: "Artikeln om Wikipedia är inte publicerad elektroniskt ännu eftersom den inväntar en publicering i tidskriften Nordicom Review. I den tryckta avhandlingen finns den med." Så ge dig till tåls eller se till att ditt universitetsbibliotek beställer ett tryckt exemplar. --LA2 17 april 2008 kl. 23.52 (CEST)

Börja med en/ett

En liten sak jag funderat över: Ska man börja en artikel med en/ett om det är en sak? Båda förekommer, se t ex cykel och duttpenna. --Melo man (Snax! • Va görru!?) 14 april 2008 kl. 20.51 (CEST)

Man bör, tycker jag, skriva så god svenska som möjligt. I de angivna exemplen innebär det att börja med obestämd artikel ("en"). /dcastor 14 april 2008 kl. 21.01 (CEST)

Jag utvecklar mitt svar lite till. I en encyklopedi är det vad ett begrepp står för som är huvudsaken, medan det i en ordbok är begreppet som sådant. En artikel som börjar "Duttpenna är en penna..." ser i mina ögon ut som inledningen på en ordboksdefinition; formuleringen förefaller gå ut på att definiera ordet "duttpenna". Artikelinledningen "En duttpenna är en penna..." sätter ordet i ett semantiskt sammanhang och fungerar bättre för att inleda en beskrivning av duttpennans funktion, historia etcetera, det vill säga encyklopedisk information. /dcastor 14 april 2008 kl. 21.52 (CEST)

Att ha med en/ett tycker jag kommer naturligt om man ska ha med ett verb i första meningen, som ju stilguiden råder. Jag tycker däremot att man kan snåla in på formuleringar som "är namnet på" eller "är en benämning på", som jag har sett ibland, det enkla "är" räcker gott. //Essin 14 april 2008 kl. 21.58 (CEST)

Jag motsätter mig kraftigt postmoderna ansatser att lösa upp genrer. Uppslagsverk och encyclopedier har en litterär form, bland annat att de börjar artikeln med uppslagsordet i fetstil, vanligen följt av kommatecken. Jag reagerar mycket negativt när jag kommer till artiklar som inte följer den encyclopediska genrern.//--IP 15 april 2008 kl. 09.38 (CEST)

Uppslagsverk trycks ofta på papper. Papper kostar pengar, och därför måste man snåla så mycket som möjligt med utrymmet. Databasplats kostar i och för sig också pengar, men långt ifrån lika mycket som papper. Därför behöver vi inte snåla med bokstäverna och kan tillåta oss att skriva hela meningar, skriva ut förkortningar och inte förkorta uppslagsordet med dess första bokstav varje gång det nämns. /Grillo 15 april 2008 kl. 17.20 (CEST)

Det som IP kallar genreupplösning ser jag som anpassning till medium. I ett tryckt uppslagsverk har man dels att ta hänsyn till utrymmeseffektivitet som Grillo anger ovan, men viktigare i just den här frågan är nog att artikelordet inte enbart utgör första ordet i texten, utan även rubrik. När man söker i ett tryckt uppslagsverk fyller det en praktisk funktion för sökningen att varje post börjar med uppslagsordet i fetstil. Den funktionen finns inte på Wikipedia, där sökningen sker maskinellt och inte okulärt. Dessutom står artikelrubriken ovanför texten. /dcastor 15 april 2008 kl. 17.50 (CEST)

Då tycker jag att man antingen följer genrern och använder fetstil som markör, eller slopar den och kan börja ingressen som det behagar. Att ha fetstil som andra eller tredjeord är varken hackat eller malt.//--IP 15 april 2008 kl. 18.28 (CEST)

Jag skulle snarare säga att en praxis där vi både har uppslagsordet fetstilt och som tvunget förstaord är som hängslen och livrem på samma gång. Poängen med fetstil i ett tryckt verk är, som dcastor skriver, att snabbt leda ögat till uppslagsorden. I en artikel om uppslagsordet gör fetstilen att det är lätt att känna igen uppslagsordet även om det inte står först. Däreot ska man inte fyra av en halv mening innan man kommer till uppslagsordet. Redan när det är två ord innan uppslagsordet bör man tänka sig noga för om det verkligen är nödvändigt. I artiklar som även omfattar omdirigeringar från andra artiklar gör fetstilningen(?) att även de omdirigerade uppslagsorden blir lättfunna vilket är i enlighet med WP:POMMF. Se exempelvis Hypermobilitet som sedan även är en redirect från skomakartumme. Jorva 17 april 2008 kl. 22.51 (CEST)

Det hade stilistiskt sett varit bättre med "Hypermobilitet avser /.../" eftersom det är in medias res. Det finns inga aegument för att använda fetstil, eftersom, som Dcastor påpekar, artikelnamnet redan står som rubrik. Notera att det inte förekommer på någon annan språkversion att börja artiklar med artikel och sedan huvudordet i fetstil. Detta är en genrefråga, och en stilistisk.//--IP 17 april 2008 kl. 23.12 (CEST)

Jag vet inte vad "in medias res" betyder - är det att använda aktiv verbform istf passiv? Men "Hypermobilitet avser..." tycker jag inte låter så bra. Bättre med "Begreppet hypermobilitet avser..." och allra bäst med "Hypermobilitet är..."! CalleC 18 april 2008 kl. 09.59 (CEST)

Jag tror att IP i det här fallet avser ungefär "börja med ordet det gäller direkt utan kringsnack", in medias res används vanligen när man ska återberätta något och börjar i mitten istället för kronologiskt. Jag ska passa på att förtydliga mig själv också: Anledningen att jag nämnde artikeln hypermobilitet var för att illustrera hur fetstilning av hänvisade uppslagsord längre ned i texten kan se ut och inte för att inledningen var påtagligt bra eller dålig. Jorva 19 april 2008 kl. 10.26 (CEST)

Att det inte förekommer artiklar som inledds med artikel följt av uppslagsordet i fet stil på andra språkversioner stämmer inte. Många artiklar på de största wikipediorna (en, de och fr) inleds med bestämd artikel utan fet stil. Även obestämd artikel förekommer ganska ofta, t.ex. börjar engelska och tyska wikipediornas artiklar om planeter med "A planet" och "Ein Planet". /EnDumEn ✍ 18 april 2008 kl. 15.28 (CEST)

De har tydligen börjat med det. Jag såg nu att de till och med rekommenderar att börja artiklar: "I filosofin är bevis en term som..." vilket jag tycker ser illa ut. Man kan hellre skriva "Bevis är en filosofisk term som betyder...".//--IP 19 april 2008 kl. 06.04 (CEST)

Jag kollade på ett antal versioner i historiken för både engelska och tyska planetartiklarna. Den engelska började ett tag 2006 med "The International Astronomical Union defines "planet" as", men både före (sen 2001) och efter började alla versioner jag tittade på med "A planet" (utom de allra första som hade "A (major) planet"). På tyska började alla versioner jag såg, utom den allra första, med "Ein Planet". --  boivie  ✎ 19 april 2008 kl. 08.13 (CEST)

Jag har inte läst så mycket naturvetenskapliga artiklar, medger jag, men tyska Substantiv börjar som jag förordar, med fler. Jag motsätter mig era exempel efter att ha läst Åkermalms Modern svenska ett antal gånger, framför allt beträffande att spetsställa vad som inte är artikelämnet som i mitt föregående inlägg.//--IP 19 april 2008 kl. 09.08 (CEST)

Olof Thotell börjar Svensk ordbildningslära (s. 1) med att slå fast att det finns ord i två former: textord och uppslagsformer. Textord är ord som används i en text, och uppslslagsord är orden i grundform, såsom de uppträder i t.ex. lexikon. Som exempel ger han "tavla". Skriver man "En tala" "En tavla" skulle det med Thorells syn innebära att det inte är upslagsord utan textord.//--IP 19 april 2008 kl. 09.58 (CEST)

(Deindenterar) Det handlar nog inte främst om naturvetenskap vs humaniora utan om fysiska ting vs abstrakta begrepp. Sopskyffels syskonartiklar har till exempel artikel före uppslagsordet både på engelska och tyska. Den sista meningen i första stycket i ditt inlägg försår jag faktiskt inte alls; kan du utveckla vad du menar? Thorells/Thotells (känner inte till författaren och vet inte vilken stavning som är den riktiga) rent grammatiska definition är inte särskilt tillämplig i ett uppslagsverk. Många artiklar om djur och växter har pluraländelse och skulle således diskvalificera sig. Jorva 19 april 2008 kl. 10.16 (CEST)

Thorell brukar räknas som en av de främsta språkvetarna i Sverige under 1900-talet, och han har skrivit flera verk som är standardverk, eller kanske snarare regelsamlingar. Jag känner inte till en person med större auktoritet i sådana frågor än han. Han tar f.ö. även verb som exempel på uppslagsord, så din tolkning stämmer inte. Skrivs orden i vad han kallar textform, är det inte uppslagsord utan essäer.//--IP 19 april 2008 kl. 11.03 (CEST)

Hur menar han skall göras med fall som sill och sillfiskar, där skillnaden mellan plural och singular bär på en betydelse?

andejons 19 april 2008 kl. 11.29 (CEST)

Det står inget om det, men antagligen skall plural användas om det är kollektivet som avses.//--IP 19 april 2008 kl. 11.33 (CEST)

Jag tror det följer av Wikipedias samarbetsform att vi inte kan standardisera den här frågan. Förutom rena sabotörer kommer vi alla att formulera oss så som vi anser bäst. I det här fallet anser vi lite olika. Man kan ju ändra lite här och där för att dra åt det håll man tycker är bäst. Men för sämjans skull bör vi avhålla oss från redigeringskrig (förstås). Diskussionen kan ju också fortsätta, men tycks redan ganska låst. --Ettrig 19 april 2008 kl. 12.56 (CEST)

Stor matematikdatabas övergår till fri licens

Den stora bilddatabasen The Oberwolfach Photo Collection med massor av bilder på berömda matematiker har börjat lägga en hel del av sina bilder under den fria licensen CC-by-sa, vilket betyder att vi snart får fler bilder till våra matteartiklar. De som är intresserade av ämnet får gärna botanisera och lägga över de mest relevanta bilderna till Wikimedia Commons. Ni får säkert hjälp av tyskarna.

Det här har skett tack vare förhandlingar mellan Oberwolfach och de:Benutzer:Kmhkmh och Philipp Birken från Wikimedia Deutschland. //Hannibal 18 april 2008 kl. 11.37 (CEST)

Jag vet inte hur insatt du är i skeendet, men borde man inte sätta upp en gemensam commonssida där man kan följa upp arbetet tillsammans? På det slipper varje wikipedia leta själva. Om du vet att det redan finns en sådan sida får du gärna länka till den. //moяlist 19 april 2008 kl. 13.46 (CEST)

Man kan köra http://tools.wikimedia.de/~magnus/fist.php på Kategori:matematiker och underkategorier för att se vilka det finns bilder för och vilka som saknas. /Pieter Kuiper 19 april 2008 kl. 16.17 (CEST)

Många bilder har redan laddats upp, men inte kategoriserats i en speciell kategori, något jag nu bett dem göra på de:Portal:Mathematik. //moяlist 19 april 2008 kl. 16.40 (CEST)

Jo jag har knackat på på diverse Commons användarsidor och bett om samma sak. Eftersom jag inte talar tyska så undrar jag om uppladdningen är organiserad via de:Portal:Mathematik/Projekt eller om det bara laddas upp allt eftrsom. /Lokal_Profil 19 april 2008 kl. 17.03 (CEST)

Ok, såg nu att du inte helelr verkar prata tyska. Om någon annan vet så skulle det uppskattas. Skapade commons:Kategori:Pictures from Oberwolfach Photo Collection åtnminstonne. /Lokal_Profil 19 april 2008 kl. 17.13 (CEST)

Nej, jag talar inte heller tyska, men tack så jättemycket för att du hjälper till! Jag har i alla fall gått igenom listan Pieter Kuiper länkade till nu. Blev ett tjugotal bilder till. //moяlist 19 april 2008 kl. 17.22 (CEST)

Kvalitetsmätningen - april

Nu har det gått ett bra tag sedan förra kvalitetsmätningen, och man kan konstatera att de projekt som sedan startade, som Rilpedia:Projekt wikifiering och Rilpedia:Projekt relevanskontroll har givit goda resultat. Nu kanske det vore dags för fler kvalitetsprojekt, så vi även kan sänka antalet fluffartiklar, antalet som behöver faktakollas, infogas, kvaliteskontrolleras, språkvårdas etc? Tävlingar har också visat sig ge goda resultat. Är det kanske din tur att vara tävlingsledare? Skriv gärna upp din tävling på Rilpedia:Veckans tävling#Kommande tävlingar.—Elinnea (diskussion • bidrag) , Wikipediasignatur tillagd i efterhand.

Kvalitetskontroll	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ugglan	Ickewiki	Städa	Infoga
28 december	539	355	144	153	198	12	679	342	114	1115	192
26 januari	653	347	154	140	207	13	664	322	114	949	192
20 april	653	375	171	195	214	12	378	341	104	181	260	847

Angående plagiatartiklarna bör dessa ständigt hållas på noll. Radera först, fråga sen, har användaren ordentligt tillstånd kan man alltid återställa. Det är total katastrof att vissa plagiat jag tittat på nu legat här i ett halvår för att ingen vågar radera eftersom "det kan vara den personen som skrivit originalet". Radera plagiat så fort ni ser dem, de får under inga omständigheter ligga på Wikipedia så länge. /Grillo 20 april 2008 kl. 12.39 (CEST)

Då bör någon, t.ex. jag ta tag och fixa åtgärdsmallarna så de inte får sidor som ej är artiklar att dyka upp i kategorierna? Annars så kommer de ligga på ~1... \/_К^α_ґ^ρ_ε^τ_η 20 april 2008 kl. 12.47 (CEST)

Som Grillo säger borde plagiat ligga på noll då det är upphovsrättsbrott. Nu har vi nästan rensat klart kategorin dock.

Något som jag la märke till när jag fixade ett par artiklar där var att många hade tre-fyra mallar på sig (wikifieringsbehov, språkvård o.s.v.) vilket betyder att om vi fixar alla artiklarna är det färre än vad tabellen ovan visar! Många artiklar finns ju i flera av kategorierna. //moяlist 20 april 2008 kl. 12.52 (CEST)

Jag tycker det är väldigt positivt att se att projekten varit såpass framgångsrika, och håller med om att fler bör skapas, mend tydliga mål och engagerade deltagare. Leo Johannes 20 april 2008 kl. 13.09 (CEST)

Icke-wiki projektet blev ju riktigt bra! Hoppas folk orkar hålla nere artiklarna nu när vi närmar oss 0. Bra upplägg att ansvara för en bokstav, fast det kanske fungerar sämre på vissa andra kategorier där ämneskunskaper är viktigare. --Njaelkies Lea 20 april 2008 kl. 16.02 (CEST)

Klockproblem i versionshistorik av Wahhabism

För några minuter återställde jag en IP-editering i Wahhabism (historik • logg • bevaka). Den bokfördes med samma kockslag som IP-numrets editering, fast jag gjorde den minst en kvart senare. Mystisk. /Pieter Kuiper 19 april 2008 kl. 18.58 (CEST)

Snabb, snabbare, Pieter.. :) --Njaelkies Lea 19 april 2008 kl. 18.59 (CEST)

Det är visst fler än Pieter som har problem med detta. Kanske skall man lämna in en bugzilla? MiCkE 19 april 2008 kl. 19.30 (CEST)

Stötte på samma sak när jag laddade upp en bild på Commons. Den senare versionen av bilden klassades som uppladdad före den tidigare... Eftersom hitoriken inte riktigt klarade det så trillade den första versionne bort. /Lokal_Profil 19 april 2008 kl. 21.04 (CEST)

Det verkar som om en av servrarnas klocka var felinställd. Det har rättats till nu. MiCkE 21 april 2008 kl. 12.29 (CEST)

Vad kan klassas som en vettig, relevant källa?

Jag lade under gårdagen märke till att några påståenden lades in i artiklar med hänvisning till en källa som visade sig vara en sorts nyhetsblogg där konkreta, kortfattade nyheter presenterades (med källa) parallellt med krönikor av betydligt friare karaktär och utan vettig källhänvisning. Det fick mig att fundera lite på vad vi egentligen bör anse vara en godkänd källa. Har vi några riktlinjer kring detta? - Tournesol 22 april 2008 kl. 11.14 (CEST)

Ja, det finns en hel del nedskrivet i riktlinjen Rilpedia:Källhänvisningar och policyn Rilpedia:Verifierbarhet och på dess diskussionssidor sparade diskussioner runt t.ex privata bloggar, som ofta kan anses ha en mindre auktoritet. Det beror förstås helt vad det handlar om, då en blogg i en del fall kan vara en mycket trovärdig källa (om det handlar om okontroversiell basfakta skriven av någon, som kan förmodas veta).
/Ronny 22 april 2008 kl. 11.38 (CEST)

Många artiklar behöver källor

Källbrist	Fotnoter	Källor	Ospec. källor.
20 april	2998	1784	3

Det finns nästan 3000 artiklar i kategorin Kategori:Artiklar som behöver fotnoter och över 1700 artiklar i kategorin Kategori:Artiklar som behöver källor. Det är många som lägger in dessa mallar, men få som går igenom kategorierna och försöker åtgärda artiklarna med dessa märkningar. Om ett påstående märkts med "källa behövs" och ingen källa läggs till inom rimlig tid borde påståendet tas bort. Dessutom kan det vara lite rörigt med alla dessa mallar och kategorier och det är inte helt tydligt att förstå var de olika mallarna leder. Det finns t.ex {{Källa behövs}}, {{Källor behövs}}, {{Källor}} och {{Fler källor}}. Dessutom finns kategorierna Kategori:Artiklar med ospecificerade källor och Kategori:Artiklar utan fotnoter och mallarna {{Inga fotnoter}} och {{specificera källa}}. Detta skulle behöva struktureras upp och de tusentals artiklarna med dessa märkningar behöver gås igenom. Kanske ett projekt? Tävling? / Elinnea 21 april 2008 kl. 09.25 (CEST)

Jag tror kvalitet/tillförlitlighet handlar om tre saker:

• se till att inte skräp och povpush och marknadsvinklat material smyger sig in. Här tycker jag stordåd har skett i projekten wikifiering och relevanskontroll, dvs vi är på god väg.
• Förstärka artiklarnas kompletthet/ta itu med svaga stubmarkerade artiklar. Här tror jag det behövs fler aktiva ämneskunniga, och att förbättringsprojekt bör drivas ämnesmässigt, se tex Mickes insats inom arkeologi, eller LA2 för småorter i Finland. Det du, Elinnea gjort att föra över stubgrupper till projektsidor är nog det som kan göras just nu generellt. Substubbar ser jag som dels oartiklar (=skräp) och dels ämnesstubbar i likhet med andra stubbar.
• Bristande verifierbarhet av uppgifter i artiklar - svaga källförteckningar. Här är vi på sv:wp klart efter andra wp som tex den engelska, och det vore nog ett mycket bra område att börja jobba med.

Ett projekt tror jag skulle vara bra, där ett första setg blir att reda upp soppan med mallar etc. Tävling tror jag blir en senare grej när det finns lite mer ordning och reda i soppan. Wanpe 21 april 2008 kl. 10.18 (CEST)

Ett alternativ för att ta bort påståendet, kan ibland vara att ta bort mallen "källa behövs". Ofta finns det belägg via wikilänkar eller i språklänkar. Men det finns en starkare mall "ifrågasatt". Vi har nåstan hundra artiklar där den används. Där handlar det nog ofta om ifrågasatt neutralitet och ibland om rena felaktigheter. Jag ska kolla några. /Pieter Kuiper 21 april 2008 kl. 11.03 (CEST)

Ja, ibland sätts de ut på självklara saker, där kan man nog ta bort mallen istället tillsammans med en vettig redigeringskommentar. Men är det inte självklart och det inte verkar enkelt att hitta en källa så tycker jag att vi ska ta bort påståendet rakt av, i alla fall om mallen har legat längre än en månad eller två. Det är bättre utan påstående än ett som mycket väl kan vara felaktigt. Om någon vill lägga tillbaka det igen så får de leta upp en källa först eller eventuellt försöka förklara varför det inte behövs. --Njaelkies Lea 21 april 2008 kl. 11.22 (CEST)

Inom några dagar kommer det en ny databasdump av svenska Wikipedia. De kommer med ungefär en månads mellanrum. Då är det dags att ta ett djupt andetag och läsa "tio tankar om kvalitet" på nytt och se hur långt vi har kommit. Just nu känner jag att det största problemet är alla dessa substubbar. När de minskar, kommer andra problem att bli viktigare. Men jag tror vi har mycket förbättringsarbete kvar att göra på lägre nivåer innan vi börjar ställa frågor på den nivå som antyds av följande två exempel:

Nyligen fick vi en "läsvärd" översättning från engelska av Guldrushen i Kalifornien 1848-49, men återger den artikeln verkligen en neutral historik av händelserna? Den verkar vara USA:s version. Men hur beskrivs händelsen i Mexiko, som ju förlorade Kalifornien i USA:s erövringskrig 1845-48? Källorna och litteraturlistan verkar genomgående ha engelska efternamn. Detta är inte en kritik av översättningen, som är välgjord, utan ett ifrågasättande av den engelska artikeln. Märkligt nog verkar den spanska artikeln också vara en ordagrann översättning av den engelska, med enbart engelskspråkiga litteraturreferenser! Är det inga svenska historiker som skrivit om Guldruschen?

I januari blev artikeln om Erik Gustaf Geijer tio gånger längre än den var tidigare, med flera källhänvisningar till trovärdiga författare. Källorna är huvudsakligen från 1924-1976, och det är ju bättre än Nordisk familjebok, men vad har hänt inom historie- och litteraturforskningen mellan 1976 och 2008? Den artikeln som nu är "utmärkt", håller alla forskare med om att den är utmärkt, eller utmärker den sig enbart genom att vara längre och bättre än andra Wikipedia-artiklar? Här kan vi inte förlita oss på engelska eller tyska Wikipedia, för blott Sverige den svenske Geijer har. Jag har inte svaren, men detta är exempel på högnivåfrågor som vi hade kunnat ställa oss, om vi inte hade substubbar, wikifiering, total frånvaro av källhänvisningar och andra triviala problem att brottas med. --LA2 21 april 2008 kl. 11.47 (CEST)

OT, men artikeln om Geijer är avstämd mot (angivna) källor som används som kurslitteratur i litteraturvetenskap, och dessutom finns anföringar till bl.a. Maja Hagermans Det rena landet, och andra verk som inte anges i själva källförteckningen. Alla noter är heller inte uppförda i källförteckningen.//--IP 21 april 2008 kl. 12.40 (CEST)

Låt oss fortsätta den diskussionen på diskussion:Erik Gustaf Geijer! Att jag nämnde detta här och nu var enbart för att illustrera vilken sorts frågor jag önskar att vi kunde ge oss hän åt, i stället för att behöva städa stubbar och annat tråkigt. --LA2 21 april 2008 kl. 13.02 (CEST)

Jag tycker att det låter som ett bra initiativ, oavsett om det blir i tävlingsform eller något annat. Ett tips till de som kommer att engagera sig är att försöka prioritera och åtgärda de gravaste bristerna först. En kort artikel om ett vardagsföremål som finns i de flesta hem är IMO inte i lika stort behov av källredovisning som en längre artikel om ett historiskt skeende även om de är uppmärkta med samma mall. Jorva 21 april 2008 kl. 12.37 (CEST)

Jag upplever flera inlägg ovan som utanför ämnet. Vi har flera problem och prioriteringsordningen får varje användare välja själv. Den som tycker att prioriteringen är felaktig behöver inte delta i diskussionen. Ett stort problem med källa behövs-mallarna är att de används felaktigt. Man behöver inte övernotera en artikel där självklarheter förekommer, man behöver det vill säga inte sätta en not efter "Stockholm är Sveriges huvudstad", där räcker det med en allmän hänvisning längst ner i artikeln till exempelvis nån lärobok i Sveriges geografi, eller så stuntar man helt i källhänvisning, eftersom det är en självklarhet. Exempel på en övernoterad artikel är Nanjie och Sibel Redzep, som knappt går att läsa pga alla noter. Den senare artikeln är dessutom så pass allmänt hållen att källhänvisningar inte behöver anges på det sättet, varenda en som sett Idol vet ju ändå att det stämmer. Informationen ska gå att verifiera, men det kan göras då behov uppstår, exempelvis då fakta ifrågasätts. Speciellt på enwp är övernotering ett problem eftersom de inte har funktionen som vi har som drar ihop raderna, så där har var och varannan rad i många artiklar en och en halva radavstånd, vilket gör att man blandar ihop styckeändringar med vanliga radbrytningar. /Grillo 21 april 2008 kl. 20.54 (CEST)

Har vi några riktlinjer över "korrekt" källhänvisande? Personligen föredrar jag källor när det rör sig om tex citat, specifika sifferuppgifter (jag vill veta varifrån befolkningssiffra X kommer ifrån) och generellt sådant som kan ifrågasättas eller som är oklart. Exempelvis är ju födelsedatum ofta inte alls så självklara som man kan tro. Förutom detta så ser jag också gärna källhänvisningar när det rör sig om större resonemang "X gjorde Y på grund av Z" - detta är ju inget artikelförfattaren själv ska ha kommit på. --Bomkia 22 april 2008 kl. 09.25 (CEST)

Här måste jag tyvärr säga att jag absolut inte håller med dig Grillo! Nanjie och Sibel Redzep ser jag snarast som föredömen! Fakta som i alla fall inte är självklar för mig (jag är tyvärr inte alls så insatt i kinesiska byar som jag borde:) (eller för den delen Idol) vederläggs med källor. Endast genom god källhänvisning går det ju att kontrollera att information i en text stämmer. Att det däremot inte har gått att finna igen en heltäckande källa som täcker upp större delen av texten är ju förstås synd, men det är knappast något man kan kritisera. Det enda detta pekar på är ju att ordentligt arbete har lagts ned. Så mycket sämre blir inte läsbarheten, men däremot blir tilliten till artikeln oerhört mycket större. Självklarheter behöver man inte källbelägga, men vad är självklart? Hellre en extra not än en för lite. Då slipper vi att folk smyger in fel som inte upptäcks på lång tid. Jopparn 22 april 2008 kl. 19.01 (CEST)

Håller med Jopparn. Det är ju inte alla som tittar på t.ex Idol eller för den delen har koll på andra saker som för många är självklara, kanske framför allt inom populärkulturen. Bara för att (gissningsvis) majoriteten av de som skriver här är 15-40 år så bör ju artiklarna vara utformade så att alla kan läsa och verifiera dem. //FredrikLähnn (Feffe) 22 april 2008 kl. 19.38 (CEST)

Ibland finns det dock för många referenser. Artikeln Aspergers syndrom har 125 referenser (det är en översättning från enwp). /Pieter Kuiper 23 april 2008 kl. 09.13 (CEST)

Ny användarmall: Användare Wikipedia

Jag har nu gjort en användarversion av huvudsidaintrot. Den placeras högst upp på användarens sida (se exempel). Titta gärna på den här och kolla gärna på kodningen för mallen och se om jag har gjort något fel. /Poxnar 21 april 2008 kl. 19.00 (CEST)

Hmm, den sista förstår jag inte. Är den tänkt att göra något speciellt förutom att bara kategorisera användarsidan? –dMoberg 21 april 2008 kl. 18.52 (CEST)

Ja, det var tänkt att användaren skulle hamna i den kategorin (Kategori:Rilpedia:Användare) när dem lägger in mallen på deras sida. /Poxnar 21 april 2008 kl. 19.00 (CEST)

En närbesläktad, eller åtminstone namnlik, användarmall är

{{Wikipediaanvändare}}. Den placerar inte användaren i någon kategori, men kanske borde? --MagnusA 21 april 2008 kl. 19.27 (CEST)

Ja jag vet inte, en kategori med alla användare känns lite värdelöst på något sätt, men jag bryr mig inte. Jag tycker mallarna är ganska olika, så det kan nog finnas intresse för att ha kvar båda. Om nu inte alla vill slå ihop dem... –dMoberg 21 april 2008 kl. 20.32 (CEST)

Alla användare finns ju redan på specialsidorna så en kategori känns ju rätt överflödig... /NatoX 21 april 2008 kl. 20.40 (CEST)

Ja en kategori kanske var lite onödigt. /Poxnar 21 april 2008 kl. 20.43 (CEST)

Eller alltså, kategorin finns ju, men det känns lite onödigt att befolka den; inte för att jag tror någon tar direkt illa upp men... (Mallen inkluderar åtminstone kategoriseringen korrekt nu) –dMoberg 21 april 2008 kl. 20.45 (CEST)

Vad skall

{{Användare Wikipedia}} vara bra för? Jag tycker den känns aningen överflödig. --Petter 22 april 2008 kl. 07.12 (CEST)

Det var bara en mall som man kan ha som en slags välkomning till användarens sida. Jag gjorde en version av huvudsidans intro. /Poxnar 22 april 2008 kl. 15.07 (CEST)

Det finns en hel uppsjö av välkomstmallar, så ännu en gör nog ingen skada. De läggs dock normalt på användarens diskussionsida och inte på användarens "huvudsida". Jag fick själv en sådan "välkommen" när jag kom och det kändes väldigt trevligt, så någon form av "hej, jag ser att du är ny här" är bara bra tycker jag.. :-) --MagnusA 23 april 2008 kl. 09.35 (CEST)

Anledningen till att den här är menad att ha på "huvudsidan" och inte diskussionsidan är för att det är en version av huvudsidaintrot och den mallen används ju på huvudsidan inte på huvudsidans diskussion. /Poxnar 23 april 2008 kl. 15.35 (CEST)

Pettern och Magnus -> Poxnar har nog helt enkelt gjort en mall att lägga högst upp på sin användarsida. Det är ganska vanligt och jag har också byggt upp min användarsida med hjälp av mallar. Det vanliga är dock att sådana mallar läggs i den egna anvädnarnamnrymnden och inte i den almänna mallnamnrymden. Poxnar vill nog bara meddeala att h*n tillverkat mallen och att andra var välkomna att använda den om så önskas. MiCkE 23 april 2008 kl. 16.01 (CEST)

Aah, that makes sense... jag hängde upp mig på orden "som en slags välkomning". Så det kan bli. :-) --MagnusA 23 april 2008 kl. 16.12 (CEST)

Micke -> Du har helt rätt./Poxnar 23 april 2008 kl. 16.19 (CEST)

Markering av omdirigerade ord i artikeln

I diskussionen "börja med en/ett" ovan nämndes fetstilning av "skomakartumme" i hypermobilitet, eftersom skomakartumme är en omdirigering till hypermobilitet. Detta är inte praxis vad jag vet. Borde det bli det? Jag är lite skeptisk. En massa fetstilade ord i artiklar för att de är omdirigeringar till artikeln lär leda till att folk börjar fetstila alla ord som de uppfattar som "viktiga" - för inte går alla in i "vad länkar hit" och ser att det fetstilade är omdirigeringar. Man ser ändå sånt ibland, att alla "viktiga ord" fetstilas eller kursiveras. Om artikeln däremot har flera underrubriker, kan omdirigeringen gärna länkas till rätt underrubrik, exempelvis #REDIRECT[[Hypermobilitet#Typer av hypermobilitet]]. // habj 22 april 2008 kl. 12.18 (CEST)

Jag tycker man kan ha feta ord i artikeln, men däremot tycker jag att man alltid ska skriva olika namn med fetstil, t ex Klasstimme eller klasstund är en..... --Meloman 22 april 2008 kl. 12.30 (CEST)

Fetstilningar och kursiveringar av "viktiga" ord i den löpande texten är IMO ett oskick och bör inte förekomma eftersom det stör flödet i läsningen. Jag håller med Habj om att omdirigeringar gärna kan länkas till en underrubrik, särskilt i långa artiklar.Sjö 22 april 2008 kl. 12.33 (CEST)

Fetstil bör i min mening användas för just alternativa namn, men annan fetstil i löptexten brukar jag normalt sett ta bort. --Njaelkies Lea 22 april 2008 kl. 12.51 (CEST)

(redigeringskonflikt) Om det är en väsentlig omdirigering, som t ex Skomakartumme->Hypermobilitet, och inte en stavningsvariant eller en ren synonym tycker jag att man kan fetstila även det omdirigerade uppslagsordet. Däremot kan jag hålla med om att man i möjligaste mån bör låta den typen av omdirigeringar utgöra egna avsnitt eller åtminstone egna stycken där ordet står i början på en rad. Vill man markera andra viktiga ord i artikeln kan man använda kursivstil. Jorva 22 april 2008 kl. 12.56 (CEST)

Jag kör aldrig med fetstil i löpande text, men ibland med kursiv. Ett exempel är artikeln Vevhusventilation, andra stycket, där jag kursiverade orden öppen respektive sluten för att markera att det var två principiellt olika sätt att utforma konstruktionen. Kanske kommer inspirationen från de äldre fackböcker jag har läst och som förklarar så bra. CalleC 23 april 2008 kl. 10.01 (CEST)

Jag anser att fetstil i en artikel kan användas för alternativa namn, och för begrepp som är omdirigerade till artikeln själv - i de fall då de bäst beskrivs i samma artikel (exempel egenvektor, egenvärde). Annars bör fetstl undvikas. /Yvwv [y'vov] 22 april 2008 kl. 20.09 (CEST)

Jag har konsekvent använt felstilsmarkering för ord som omdirigeras till den aktuella artikeln. Eftersom artikelns namn alltid (?) fetstilsmarkeras är det det naturligt att även fetstilsmarkera andra ord som omdirigeras till artikeln. Det blir en signal till läsare och redigerare av artiklen att artiklen beskriver flera olika närliggande begrepp. Ett exempel på en sådan artikel: Meromiktisk. --Kr-val 23 april 2008 kl. 11.39 (CEST)

Jag gjorde också så tidigare, men det blir ohållbart när exempelvis 20 bynamn, efter ihopslagning av substubbar, redirectar till en kommunartikel där det finns en lista över byar. Vad sägs om en tumregel om högst cirka 5 fetstilade ord per artikel, så får man använda dem till det som passar bäst? Ibland passar kursivering bättre. Jag har såg någon artikel med 15-20 fetstilade ord utströdda i texten och det ser ju inte bra ut. Tyvärr minns jag inte nu vilken artikel det var. --LA2 23 april 2008 kl. 16.54 (CEST)

Jag instämmer med Sjö och Njaelkies Lea. Leo Johannes 23 april 2008 kl. 17.05 (CEST)

Fetmarkering är väl endast till hjälp om man kan se det när man direkt kommer in på sidan. Om det nämns i de inledande styckena kan det nog fetstilas, annars bör man se till att rubrikerna hjälper en så att man kan hitta rätt. Om man sökt efter något obskyrt geografiskt namn bör det framgå var de finns listade i artikeln. Andra omdirigeringar bör förmodligen ha en egen rubrik (t.ex. sjunde korståget).

andejons 23 april 2008 kl. 17.22 (CEST)

Britannica WebShare

När folk frågar varför Wikipedia behövs, och den frågan får jag ofta, har jag brukat svara att man från webbsajter, bloggar, e-post kan länka till artiklar i Wikipedia, för man vet att den som kan klicka på länken också får läsa artikeln. Så är ju inte fallet med Nationalencyklopedin, för NE.se släpper bara in den som har ett betalt abonnemang, privat eller genom skolan, biblioteket eller arbetsgivaren. Men kanske måste jag börja omformulera det svaret. För nu har Encyclopædica Britannica lanserat tjänsten WebShare, som innebär att en bloggare eller sajtägare som registrerar sig hos Britannica.com (och gratis får tillgång till hela innehållet) kan länka till artiklar där och då får bloggens läsare också läsa den artikeln. Men givetvis inte nästa artikel. I brist på spännande initiativ från NE får vi hålla ögonen på vad EB hittar på. Det vore intressant att veta om Britannica-artiklarna också blir synliga i Google-cachen. --LA2 23 april 2008 kl. 14.31 (CEST)

Avsluta medlemsskap

Hur gör man för att definitivt avsluta sitt konto? Jag inser att man inte kan göra alla sina inlägg, redigeringar och artiklar ogjorda och det är inte en fråga om att det är något fel på mitt alias, men jag vill att eventuella läsare skall förstå att mitt alias, Qlaz, har lämnat Wikipedia. --Qlaz 23 april 2008 kl. 20.52 (CEST)

Om du vill kan jag ta bort sidan Användare:Qlaz. Mer tror jag inte man kan göra. --Andreas Rejbrand 23 april 2008 kl. 21.01 (CEST)

Det låter bra, Andreas. Det stör mig inte om mitt alias står kvar. Jag önskar bara att eventuella läsare skall veta att jag inte längre är en medarbetare och vill att mitt alias och mitt lösenord annulleras. --217.210.126.183 23 april 2008 kl. 22.11 (CEST)

Frågan är om inte det framgår tydligare med den nuvarande texten på Användare:Qlaz än med en icke-existerande sida? --Andreas Rejbrand 23 april 2008 kl. 22.56 (CEST)

Det som kan göras är i stort sett att du kan lämna ett meddelande på din användarsida om att du lämnat. Om du inte längre vill att ditt användarnamn skall finnas kvar kan kontot döpas, dock kommer alla dina bidrag att omattribueras till det nya användarnamnet så det kanske inte är särskillt mycket till hjälp i det här fallet. Annars kan dina användarsida raderas, som Andreas säger. MiCkE 23 april 2008 kl. 21.06 (CEST)

Exakt så, observera också att Qlaz' bidrag dessutom är skrivna under Rilpedia:GNU FDL --Rosp 23 april 2008 kl. 21.16 (CEST)

Innan jag hette Poxnar hade jag en användare som hette Filip93, eftersom jag inte använder filip93 längre gjorde jag så här /Poxnar 23 april 2008 kl. 21.13 (CEST)

Den som önskar avlägsna ett nick från wikipedia, som används i andra sammanhang, kan byta användarnamn och sedan länka om överallt där nicket används. Se Rilpedia:Rätt att