Offerdals församling
Från Rilpedia
| Offerdals församling | |
| Län | Jämtlands län |
|---|---|
| Kommun | Krokoms kommun |
| Stift | Härnösands stift |
| Kontrakt | Krokom-Åre kontrakt |
| Folkmängd | 2097 |
| Församlingskod | 230908 |
| Pastoratskod | 101306 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2007. | |
Offerdal är en socken och församling i Härnösands stift i Krokoms kommun i Jämtland. Huvudort i socknen är Änge. Offerdals kyrka ligger i byn Ede, cirka 50 kilometer nordväst om Östersund.
Innehåll |
Allmänt
Fram till 1974 var Offerdal en egen landskommun, Offerdals landskommun. Från den 1 januari 1925 till och med 1984 var Offerdal indelad i två kyrkobokföringsdistrikt, Offerdals kbfd och Rönnöfors kbfd. Socknen har ingått i Undersåkers och Offerdals tingslag, vilket bildades 1916 genom sammanslagning av Undersåkers tingslag och Offerdals tingslag. Tingslaget omfattade sju socknar: Åre, Undersåker, Mörsil, Mattmar, Kall, Offerdal och Alsen. Sockenvapnet består av en sköld delad av silver med blå älgkrona på silverfärgad botten och nedanför silverfärgad båge med pil på blå botten.
Namn
Offerdal nämns första gången i skrift år 1314. Namnet Offerdal kommer från det gamla namnet Åflodal som i sin tur härstammar från Aflodal. I en tolkning kommer ortnamnet från å plus flo = myr plus dal, alltså den å som flyter genom myren i dalen. Då en norsk skrivare hörde fel på ortnamnet när Danmark-Norge annekterade området nedtecknades namnet felaktigt som Offerdal.
Geografi och geologi
Offerdal består av ett antal byar och storslagen vildmark inom ett område på ungefär 2 000 kvadratkilometer. Offerdal består av skogsmarker, jordbruksbygder och fjäll. En tredjedel av ytan består av fjäll. Offerdalsfjällen (Oldfjällen) kan nås via Frankrike eller Jänsmässholmen. Bland fjälltopparna kan nämnas Oldklumpen, Önrun och Ansätten. I fjällen finns dessutom stora myrområden, bland annat Oldflån och Flån.
I Nordisk familjeboks tredje upplaga 1931 beskrivs Offerdals socken som belägen mellan Näldsjön i sydost och norska gränsen i nordväst. Socknen omfattar fjällområdet närmast väster om övre Långan och dess sjöar, det mjukt kuperade skogsområdet vid dess fot, genomflutet av Långan med den betydande Landösjön samt andra bifloder till Indalsälven samt bebyggt främst på sydsluttningarna mot vattendragen.
Socknens skogs- och jordbruksbygder domineras av två dalgångar: dels Gärdesån-Tångeråsen-Åflo-Kaxås-Ede -Änge, dels Frankrike-Olden-Rönnöfors-Landön. Mellan dalarna finns ett flertal berg, bland annat Hällberget, Riseberget, Almåsaberget och Bergsberget. De branta bergen och bebyggelsen på åsar och krön är typisk för de jämtländska skogsbygderna norr om Storsjön.
Berggrunden i Offerdalsbygden består av alloktona fjällbergarter från tre av Kaledonidernas skollor; Offerdalsskollan (Riseberget), Särvskollan (t.ex. Hällberget) och Seveskollan (t.ex. Önrun och Ansätten). I Offerdals bryts även Offerdalsskiffer, en bergart som ofta används som byggnads- och ornamentsten.
Inom socknen finns ett flertal sjöar, som till exempel Landösjön, Hällsjön, Oldsjöarna, Gärdesjön och Näldsjön.
I norr gränsar socknen mot Norge, i väster mot Kall, i öster mot Hotagen, Föllinge, Aspås och Näskott samt i söder mot Alsen.
Historia
En spjutspets från Åflo, Offerdalsspetsen, och hällristningarna i Gärdesån vittnar om att socknen har varit befolkad sedan stenåldern. Från och med år 1000 finns en bofast befolkning i bygden.
Offerdal var en del av Jämtlands västra fjärding. Offerdals kyrka, som är en av de fyra äldsta stenkyrkorna i Jämtland, började byggas på 1100-talet. År 1178 blev socknen tillsammans med övriga Jämtland en del av Norge.
I mitten på 1300-talet drabbades Offerdal hårt av digerdöden. Bland annat ortnamnet Önet vittnar om detta.
I början på 1600-talet hade Offerdal näst flest byar i hela Jämtland. Det fanns 33 byar och 87 gårdar och det beräknas att ca 500 personer var bosatta i socknen år 1582. De största byarna vid den tiden var Kaxås och Åflo. Reformationen var svår att genomföra i socknen. År 1622 revs de sista katolska kapellen.
Fram till år 1645 var Offerdal en del av Danmark-Norge, men i och med freden i Brömsebro blev socknen en del av Sverige.
I socknen har sedan minst 1000 år funnits en sydsamisk befolkning. I Offerdals första jordebok från 1646 anges att det fanns ett tiotal skattebetalande samer i Offerdalsfjällen. Från 1718 anges i jordböckerna endast namnen på de fjäll som skatten betalades för. I jordeboken anges Ansictsfjället, Grubbdalzfjället, Steenfjället, Ållderfjäll, Sösiöfjäll och Kåhlåsfjäll. Delar av dessa områden ligger numera inom Jovnevaerie sameby i Oldfjällen, medan andra delar ligger inom Njaarke sameby i Sösjöfjällen, Kalls socken.
År 1749 hade befolkningsantalet stigit till 770 personer och år 1800 hade socknen 1 092 invånare. I och med nybyggena i norra Offerdal ökade även antalet byar. År 1945 hade Offerdal 4 500 invånare.
Folkökningen under 1800- och 1900-talen ledde till att många blev utan jord att bruka och i stället sökte sig till nya näringar. Det växte fram bland annat ett garveri, ett färgeri, tegelbruk i Ede och i Åflo, samt mejerier i bland annat Åflo och Änge. Affärer och bankkontor öppnades i socknens olika byar, skolor grundades och kommunikationerna med grannsocknarna förbättrades. En ångare trafikerade Näldsjön mellan Näldens station och Änge. Landsvägar byggdes. År 1884 byggdes allmän väg mellan Kaxås och Rönnöfors och några år senare mot Krokom och Föllinge. År 1923 byggdes vägen mellan Landön och Rönnöfors. År 1890 kom de första telefonerna till Offerdal och 1905 den första bilen. År 1955 fanns det 29 butiker i socknen.
År 1931 hade Offerdals socken 4362 invånare på en yta av 2122 kvadratkilometer, därav hade Rönnöfors kyrkobokföringsdistrikt 1039 invånare. Samma år hade socknen 3380 hektar åker och 79214 hektar skogsmark.
Näringsliv
Offerdals befolkning har traditionellt livnärt sig på jordbruk. Under 1900-talet fanns mejerier i Änge, Åflo, Offerdalsberg och Kävåsen. I mitten av 1900-talet var Offerdal Jämtlands kotätaste jordbruksbygd. År 1961 fanns 542 jordbruk i Offerdal. År 1974 hade det minskat till 253 jordbruk. Antalet sysselsatta inom jordbruket har under de senaste åren minskat betydligt, men det finns fortfarande en relativt omfattande jordbruksverksamhet i ett flertal Offerdalsbyar, bland annat Bångåsen och Rise.
Även skogsbruket har spelat en stor roll i Offerdal. Omkring år 1850 skedde den första avverkningen av skog. Det var vid Landön och virket såldes till ett båtbyggeri i Sundsvall. På 1930-talet kom den maskinella skogsdriften i gång. Virket fraktades från början till kusten genom flottning, bland annat längs Näståns vattensystem, men i mitten på 1950-talet tog timmerbilarna över. Under 1900-talet var ett stort antal Offerdalsbor sysselsatta inom skogsbruket, men i och med den tekniska utvecklingen har antalet sysselsatta minskat betydligt. Offerdal har en stor andel privatägd skog.
En annan viktig näring för Offerdal är bergsbruket, och då särskilt skifferbrytningen. Järnmalm har under århundradena spelat en stor roll i Offerdal. På 1800-talet växte järnbruk fram i Åflohammar, Rönnöfors och Långfors. Den industriella järnbruksepoken i Offerdal blev relativt kort, men järnbruksruinen i Rönnöfors kan fortfarande besökas. Dessutom har det funnits en bergkristallgruva i Olden och en silver- och blygruvan vid Gruvfjället. En viktig näring i dagens Offerdal är skifferbrytningen i Rönnöfors och Finnsäter (Offerdalsskiffer). Skifferbolaget AB är viktigt för sysselsättningen i norra Offerdal. I Änge finns viss tillverkningsindustri och bland annat ett slakteri.
Servicenäringarna har i takt med befolkningsminskningen minskat i omfattning. Det finns endast ett fåtal livsmedelsaffärer, banker, restauranger och bensinstationer kvar i socknen, företrädesvis i Änge, Kaxås, Landön och Tulleråsen. Turismen i Offerdal är småskalig. Hotell finns i bland annat Jänsmässholmen och slalombackar i Almåsa.
Den offentliga sektorn sysselsätter en relativt stor andel av socknens befolkning. Vårdcentral, tandläkare och apotek finns i Änge och servicehus i Ede. Skolor finns i Änge, Kaxås, Landön och Rönnöfors.
Natur och kultur
I Offerdal finns två byggnadsminnen - OlJons-gården i Önet och föreningshuset i Ede, Krokoms kommun. Delar av centrala Offerdal är riksobjekt från kulturhistorisk och naturvetenskaplig synpunkt. Bland annat ladrikena i Kaxås och Åflo samt ängs- och hagmark i Åflo, Kaxås, Söderåsen, Bångåsen, Ede och Almåsa kan nämnas. I byarna Grötom, Bäcken och Ekeberg norr om Mussjön finns ett stort antal gamla hus i riksobjektets kärnområde. Inom riksobjektet finns flera ödesbölen, vilka visar att Offerdal har varit bebyggt sedan medeltiden.
I Ede finns en hembygdsgård som drivs av Offerdals hembygdsförening där ett stort antal byggnader och föremål från Offerdal bevaras och visas. Offerdal har även en rik folkmusiktradition. Bland kända Offerdalsspelmän kan Lapp-Nils och Olle Falk nämnas.
I Offerdal talas traditionellt Offerdalsmålet, vilket är en form av jämtskan. I socknens norra delar talas till viss del sydsamiska.
Orter i Offerdals socken
| Storvågen |
Berg, vattendrag och sjöar i Offerdals socken
Källor
- En bok om Offerdal, del 1-3, utgiven av Offerdals hembygdsförening
- Curt Lofterud; Offerdal - Sevärt i Krokoms kommun, del 7
Se även
- Offerdals kyrka
- Rönnöfors kyrka
- Jänsmässholmens kapell
- Jänsmässholmen
- Krokoms kommun
- Undersåkers och Offerdals tingslag
Externa länkar
- Offerdal.com
- Riksintresset Offerdalsbygden, Länsstyrelsen i Jämtlands län
- Alsens och Offerdals församlingar (pastorat)
- Offerdals församling (Sv kyrkan)
- Offerdals hembygdsförening
- Krokoms kommun
- Svenska Kyrkan i Härnösands stift
- Församlingarna i Jämtlands län
Denna artikel om en plats i Jämtlands län behöver bilder. Är du upphovsrättsinnehavare till en passande illustration får du gärna ladda upp den.
|
|||||||
