Mörsil
Från Rilpedia
| Mörsil Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
|
||||
| Landskap | Jämtland | |||
| Län | Jämtlands län | |||
| Kommun | Åre kommun | |||
| Församling | Västra Storsjöbygdens församling | |||
| Folkmängd(2005) | 674 | |||
| Area(2005) | 123 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 2008-03-11) | ||||
Mörsil är en tätort och fd industriort i Åre kommun. Namnet (1351 Møresildræ, genitiv) är bildat till ett äldre mör (motsvarande fornvästnordiskt mørr) 'jämnt, fuktigt land' m.m. och siller 'lugnvatten', ett ord besläktat med sel.
Sveriges första sanatorium invigdes 1891 i Mörsil. Sanatoriumet med tillhörande park etablerades efter tysk förebild och anläggningen, som är delvis bevarad, bestod av flera byggnader - bl.a. huvudbyggnad, badhus och läkarvilla - som sammanhölls av ett öppet parklandskap med björkalléer, grusade gångar, trädgårdsland och inhemska friväxande träd. Promenader i fjälluften med omväxlande utblickar och vilostunder ingick i kuren mot tidens sjukdomar.
Strax utanför Mörsil ligger Mörsils skans; numera hembygdsparken Römmen. Den nyklassicistiska kyrkan från 1854 ersatte en tidigare medeltida stenkyrka. Sedan kommunsammanslagningen och industrinedläggning (Äggfors) på 1970-talet har samhället stagnerat, och många förvärvsarbetande pendlar till turistanläggningar i fjällen eller till Östersund. I det tidigare relativt livliga stationssamhället - ibland kallat "porten till fjällvärlden" - längs stambanan Stockholm/Göteborg/Malmö - Storlien, stannar nu inte längre tågen.
Viss privat och offentlig service finns, bland annat grundskola, bibliotek, livsmedelsaffär, bensinmack, bank mm. Föreningslivet i orten är relativt aktivt, där Kretsloppsföreningen med det ekologiska projektet Kretsloppshuset utmärker sig.
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
