Rödöns församling
Från Rilpedia
| Rödöns församling | |
| Län | Jämtlands län |
|---|---|
| Kommun | Krokoms kommun |
| Stift | Härnösands stift |
| Kontrakt | Krokom-Åre kontrakt |
| Folkmängd | 3730 |
| Församlingskod | 230901 |
| Pastoratskod | 101308 |
| Källa: SCB. Folkmängd för år 2006. | |
Rödöns församling är en territoriell församling inom Svenska kyrkan i Krokom-Åre kontrakt av Härnösands stift i Jämtland, Krokoms kommun. Församlingen ingår i Rödöns pastorat och tillhör gamla Lits och Rödöns tingslag. Församlingskyrkan heter Rödöns kyrka.
Innehåll |
Allmänt
Rödöns församling ligger nordväst om Östersund och omfattar östra delen av halvön Rödön (se särskild artikel) samt bygden kring Krokom om området omedelbart väster om därom upp mot Näldsjön i nordväst. Församlingen omfattar Näldön i Näldsjön.
Största ort är Krokom, tillika centralort i Krokoms kommun. Dominerande trafikled är Europaväg 14. Andra vägar, vilka går norrut från Krokom är länsväg 339 mot Föllinge-Strömsund samt länsväg 340 mot Valsjöbyn. Järnvägen Mittbanan (Östersund-Storlien) har station i Krokom. I söder leder Rödöbron över till Frösön. I nordost ligger Hissmofors.
Församlingsområdet har mindre odlingsbygder samt skogsmark. Odlingsbygden är till stor del belägen på halvön Rödön.
Helt avskiljt från församlingens centralbygder ligger ett par enklaver med fäbodar längre norrut i Krokoms kommun. En stor enklav avskiljer t.ex. Aspås församling i två delar. En annan enklav ligger på på gränsen mellan Aspås och Offerdals församling.
Geografisk avgränsning m.m.
Rödöns församling har sin sydligaste punkt i Rödösundet av Storsjön. Den avgränsas i söder av Frösö församling. I sydost ligger Åssjön av Storsjön. Åssjön är Storsjöns avflödesområde varifrån Indalsälven leder sjöns vatten vidare mot kusten. Rödöns församling avgränsas i Åssjön mot Ås församling. Gränsen mot Ås når land i höjd med byn Sandnäset och går över land fram till Kattstrupeforsen i Indalsälven. Där ligger ett "tresockenmöte" Rödön-Ås-Aspås. Aspås församling ligger i nordost och i norr.
På landet sydost om Indalsälven och Krokom fram till gränsen mot Ås ligger bland annat orterna Dvärsätt och Hägra.
På halvön Rödön i söder ligger bl.a. Rödöns kyrka samt byarna Undrom och Häste m.fl.
Hela södra delen av församlingen har strand mot Storsjön. I väster löper en landtunga av församlingen mellan Storsjön och Näskotts församling. I detta område ligger Mjäla samt Backen vid Backviken av Storsjön. Längre västerut längs Storsjön ligger Vejmon, Huvulsviken, Västvik samt Karlshem.
Gränsen mot Näskotts församling går från Storsjön över Valnäsholmen, Valnäsudden och över land via Mörttjärn, Långtegsmyren till Vikeränget där gränsen viker av rakt mott norr väster om Fålatjärnen. Den korsar E14 och faller ut i Näldsjön vid Nybo. I denna del av församlingen ligger bl.a. byn Väster-Kälen.
I Näldsjön rundar församlingsgränsen Näldön. I vattnet mellan Näldön och Långnäset ligger "tresockenmötet" Rödön-Näskott-Aspås. Gränsen mot Aspås församling går i nordost från Näldsjön till Kattstrupeforsen.
Två enklaver, gamla fäbodområden, av Rödöns församling ligger helt avskilda från huvudförsamlingen. Den ena ligger norr om Näversjön. Här ligger fäbodarna Kälabodarna samt Krokbodarna. Den andra enklaven ligger längre norrut mellan Åkerån och Gysån och har numera ingen bebyggelse.
Båda enklaverna har västgräns mot Offerdals församling.
Historik
Inom Rödöns församling har man funnit omkring 100 fornlämningar. Det finns boplatser från stenåldern. De flesta lämningarna utgörs dock av gravhögar från järnåldern, varav många är stora och är lämningar efter den stormannakultur som fanns i området kring Storsjön för cirka 1000 år sedan. I flera högar har man gjort rika fynd. Ett av fynden är den s.k. Rödöurnan som hittades i en brandgrav från 400-talet. Urnan är av lera och tillverkad i Norge.
Inom församlingen finns rikligt med järnslagg. Kring bygden samt kring fäbodarna i de nordliga enklaverna finns ungefär 440 fångstgropar. Vid Rödösundet ligger Tibrandsholms borgruin från medeltiden.
År 1931 hade Rödöns socken 3153 invånare på 256 kvkm. Samma år hade socknen 1956 hektar åker och 9929 hektar skogsmark.
Ortnamnet
I början av 1300-talet skrevs a Rødene. Detta har äldst syftat på nuvarande Rödögården och har ansetts vara sammansatt av orden rodha = "stång", "kluvet gärdselvirke" samt vin = "ängsmark", "betesmark". Betetesmarken kan ha varit inhägnad.
Källor
- Nordisk familjebok, upplaga 3, band 17, 1932
- Nationalencyklopedin
- Gröna kartan (Terrängkartan)
Litteratur
- Fahlén, Kerstin; Rödöns socken - emigration och omflyttning, Uppsala Universitet, 1970
- Berch, Anders (1711-1774); Kort beskrifning öfver Rödöns tings-lag i Jemtland...under...Anders Berchs...inseende den 12 juli 1758. Uti större carolinska lärohuset vid Kongl. academien i Upsala, till allmänt ompröfvande framstäld af Jöns Tideman, jemtlänninge, Lor. Ludv. Grefing tryckeri, Stockholm, 1758, LIBRIS-id 2555128
- Bergström, Ingmar (1920-); Carl Zetterström - Rödön och Uppsala, serie Tema: Fattiga och sjuka, LIBRIS-id 9044674
- Lofterud, Curt; Rödön, Krokoms kommun, 1987, serie Sevärt i Krokoms kommun - 3
Se även
Externa länkar
- Rödöns pastorats hemsida
- Härnösands stifts hemsida
- Rödöns hembygdsförening
- Krokoms kommun
- Församlingarna i Jämtlands län
|
|||||||
