Från Rilpedia

Skånebanan
Regina tåg av typen X52 som vikarierande pågatåg i Kristianstad -- Foto: Daniel Hougaard - Danne-Boy
Allmänt
Plats	Sverige
Ändstationer	Kristianstad–Helsingborg
Anslutande järnvägslinjer	Blekinge kustbana Södra stambanan Markarydsbanan Godsstråket genom Skåne Västkustbanan
Organisation
Invigd	Kristianstad-Hässleholm juli 1865 Hässleholm-Helsingborg 1875
Ägare	Staten
Banoperatör	Banverket
Trafikoperatör	Arriva(På uppdrag av Skånetrafiken) DSB First(Kristianstad-Hässleholm(-Malmö)) Green Cargo
Tekniska fakta
Längd	106 kilometer
Antal spår	enkelspår med mötesspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	22,5 ton
Största lutning	10,3 ‰
ATC	Ja
Fjärrblockering	Ja
Högsta tillåtna hastighet	160(Kristianstad-Hässleholm) km/h[1] 130(Hässleholm-Helsingborg) km/h
Elektrifierad	Kristianstad-Hässleholm 1955 Hässleholm-Helsingborg 1943
Tekniska fakta hämtade från [1] och [2] Om inget annat anges i linjekartan så är det även möjligt att mötas vid stationerna/hållplatserna
Linjekarta
0 Kristianstad C anslutning Blekinge kustbana, öresundstågen kommer från Karlskrona 5 Karpalund, mötesspår 5 godsspår till Hanaskog 10 Önnestad, mötesspår 18 Vinslöv 25 Attarp, mötesspår anslutning till Markarydsbanan och Södra stambanan 30 Hässleholm C anslutning till Södra stambanan, Öresundtågen fortsätter här mot Köpenhamn 35 Finja, mötesspår 42 Tyringe 50 Västra torup, mötesspår Godsspår till Perstorp AB 55 Perstorp 62 Hyllstofta, mötesspår anslutning till Ljungbyhed på Museijärnväg 72 Klippan 77 Kvidinge, mötesspår 80 Kärreberga, mötesspår Godsstråket genom Skåne 82 Åstorp Godsstråket genom Skåne linje mot Kattarp(huvdsakligen omledningsbana) 88 Bjuv 92 Mörarp 93 Hasslarp(mötesstation) 97 Påarp Västkustbanan 103 Ramlösa 106 Helsingborg C, anslutning Västkustbanan 96 Västkustbanan mot Ängelholm/Helsingborg

Skånebanan är en elektrifierad järnvägsförbindelse på sträckan Kristianstad – Hässleholm – Helsingborg. Banan trafikeras av pågatåg (Kristianstad – Helsingborg) och Öresundståg mellan Kristianstad-Hässleholm( – Malmö – Köpenhamn). Banan fungerar som en tvärförbindelse mellan östra och västra Skåne.

Innehåll 1 Historia 1.1 Kristianstad-Hässleholm 1.2 Hässleholm-Helsingborg 2 Trafik 2.1 Persontrafik 2.2 Godståg 3 Brister på banan 3.1 Lång restid 3.2 Dålig komfort 4 Trafikplatser 4.1 Med Uppehåll för persontrafik 4.2 Ej Uppehåll för persontrafik 5 Framtida tågtrafik 5.1 Omfattande upprustningar 5.2 Längre fram 6 Referenser

Historia

Kristianstad-Hässleholm

När Södra stambanan började byggas genom Skåne i mitten av 1850-talet fick den en sträckning via Hässleholm och befolkningen i Kristianstad började därför undersöka möjligheterna att bygga en bibana till stambanan. Banan blev helt kommunal/privatfinansierad på grund av att staten inte kunde bidra med några pengar. Staden Kristianstad bidrog med mest. År 1863 bildades Christianstad-Hessleholms Jernväg (CHJ) och banan kunde invigas i juli 1865. Banan blev därmed en av de första enskilda järnvägarna i Skåne och både den danske och den svenske kungen deltog vid invigningen i Kristianstad för att visa på den betydelse staden haft genom historien.

CHJ:s stora konkurrent var Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ) som bland annat ägde banorna till Hörby och Brösarp. ÖSJ drabbades hårdare än CHJ i och med 1920-talets begynnande bil- och busstrafik och år 1936 köpte CHJ upp ÖSJ och banorna kring Kristianstad hade med undantag för Blekinge Kustbana fått en enda ägare. Dock varade imperiet inte så länge - 1944 förstatligades CHJ och blev en del av SJ och år 1955 elektrifierades banan.

Hässleholm-Helsingborg

Man hade i Helsingborg börjat diskutera en järnväg som skulle ansluta till Södra stambanan redan år 1859. Flera alternativa sträckningar togs fram och man fastnade för en järnväg mot sydöst till Eslöv som öppnades år 1865. Dock levde planerna på en nordligare järnväg kvar, och efter många om och men började HHJ byggas i början av 1870-talet och kunde invigas i sin fulla längd år 1875. Den slutgiltiga sträckningen blev via Åstorp och Klippan istället för Ljungbyhed som tidigare varit föreslagen, dock fick Ljungbyhed järnvägsförbindelse via Klippan-Röstånga Järnväg.

Åstorp fick ytterligare en förbindelse med Helsingborg när Skåne Hallands Järnväg (SHJ) öppnade sträckan Helsingborg-Halmstad med bibanan Kattarp-Åstorp 1885. SHJ:s historia blev dock inte lång, bolaget förstatligades redan år 1896 så att SJ skulle kunna skapa Västkustbanan.

HHJ var en av de viktigaste privatbanorna i Skåne. Godstrafiken var omfattande och persontågen mellan Södra stambanan i Hässleholm och hamnstaden Helsingborg hade en kontinental prägel. Man köpte tidigt in tenderånglok och de modernaste loken hamnade efter förstatligandet hos SJ där de fick littera E4.

År 1940 förstatligades HHJ och elektrifierades år 1943. I början av 1970-talet lades den lokala persontrafiken ner men återuppstod 1991 i länstrafikens regi då Pågatågen började trafikera sträckan Helsingborg-Bjuv. Trafiken förlängdes 1998 till Åstorp och år 2007 förlängdes pågatågstrafiken ända till Kristianstad.

Trafik

Sedan den 17 juni 2007 ingår all persontrafik på Skånebanan i pågatågsnätet. Dessutom körs ett separat pågatågsnät mellan Helsingborg och Åstorp.

Persontrafik

• Helsingborg – Åstorp trafikeras av skånetrafikens pågatåg. X11 och Reginatåg används för dessa turer.
• Helsingborg – Hässleholm( – Kristianstad) trafikeras av pågatåg. Dessa pågatåg har Kristianstad och Helsingborg som startstation/ändstation. X11 och Reginatåg används för dessa turer.
• Hässleholm – Kristianstad trafikeras av pågatågen samt av Öresundståg(till/från Karlskrona)
• Åstorp – Teckomatorp öppnas för persontrafik tidigast år 2011.^{[uppdatering behövs]}

Sträckan Kattarp – Åstorp trafikeras normalt inte. Vid behov används den dock som omledningsbana.

Godståg

• Helsingborg – Hässleholm trafikeras av Green Cargos godståg samt TGOJ:s godståg.
• Hässleholm – Kristianstad trafikeras av Green Cargos godståg och Vägverket produktions godståg.
• Åstorp – Billesholm trafikeras av Green Cargos Vagnuttagningar 2gånger per dag.
• Åstorp – Vejbyslätt trafikeras av Banverkets Tunnelsegments tåg, Segmenten används till bygget av Hallandsåstunneln
• Åstorp – Helsingborg – Åstorp trafikeras av Green Cargos Godståg.

Eftersom godståg inte tillåts att köra genom tunneln i Helsingborg körs samtliga godståg från Helsingborg via Ramlösa och Åstorp istället för via Kattarp.

De godståg till Västkustbanan från Helsingborg fortsätter via Åstorp mot Ängelholm och de godståg från Västkustbanan körs via Ängelholm mot Åstorp och därefter mot Helsingborg via Bjuv och Ramlösa.

På den hårdast utnyttjade delen trafikeras Skånebanan av cirka 10-11 godståg per dygn. Banan tillåter axellaster upp till 22,5 ton. Anpassning till högre axellaster är planerade.

Brister på banan

Lång restid

Restiden mellan Kristianstad och Helsingborg är cirka en timme och trettio minuter. Med bil tar det ungefär samma, men då kommer man dörr-till-dörr. Med en restid som i högre grad kan konkurrera med bilen skulle antalet resenärer öka betydligt på denna sträcka. Under de mest trafikintensiva timmarna på dygnet rådet det dessutom kapacitetsproblem på sträckan Åstorp – Helsingborg.

Dålig komfort

Komforten på banan är god öster om Hässleholm men sämre på sträckorna Hässleholm – Åstorp. På stråket förekommer spåravsnitt som är tekniskt förbrukade och oekonomiska att underhålla. Dessa spåravsnitt är inte godtagbara utifrån de krav på bland annat punktlighet som trafikvolymen medför. Även statusen på stråkets växlar är låg. Vid Rönne å finns geotekniska sättningsproblem som leder till återkommande hastighetsnedsättningar.

De största bristerna på Skånebanan är:

• Tågförseningarna överstiger en nivå som är acceptabel med 30 till 40 procent.
• Restiden Hässleholm – Helsingborg är för lång.
• Kapacitetsproblem på sträckan Åstorp – Helsingborg.

Trafikplatser

Med Uppehåll för persontrafik

• Kristianstad C stn, anslutande linjer mot Sölvesborg(Blekinge kustbana) och Åhus (Åhusbanan), resandeutbyte
• Vinslöv stn, resandeutbyte
• Hässleholm C stn, anslutande linjer mot Södra stambanan) och Markaryd (Markarydsbanan), resandeutbyte
• Tyringe stn, resandeutbyte
• Perstorp stn, resandeutbyte
• Klippan stn, anslutande linje mot Ljungbyhed (museijärnväg), resandeutbyte
• Åstorp C stn, anslutande linjer mot Ängelholm och Teckomatorp (Godsstråket genom Skåne), resandeutbyte, byte för resande mot Påarp och Mörarp.
• Bjuv stn, resandeutbyte
• Mörarp stn, resandeutbyte (Endast tåg som går Åstorp – Helsingborg – Åstorp stannar)
• Påarp stn, resandeutbyte (Endast tåg som går Åstorp – Helsingborg – Åstorp stannar)
• Ramlösa stn, anslutande linjer mot Teckomatorp (Rååbanan) och Landskrona (Västkustbanan), resandeutbyte
• Helsingborg C stn, anslutande linje mot Ängelholm (Västkustbanan), resandeutbyte

Ej Uppehåll för persontrafik

• Karpalund stn, anslutande linje mot Hanaskog
• Önnestad stn
• Attarp stn
• Finja stn
• Västra torup stn
• Lillaryd linjeplats
• Hyllstofta stn
• Kvidinge stn
• Kärreberga stn
• Ättekulla linjeplats
• Helsingborgs godsbangård

Delen från Åstorp till Kattarp:

• Annedal linjeplats
• Hasslarp stn
• Kattarp stn, triangelspår, anslutande linjer mot Helsingborg och Ängelholm

Framtida tågtrafik

Sedan den 17 juni 2007 ingår all persontrafik i pågatågsnätet. De pågatåg (typ X11) som används nu kommer att bytas ut mot de redan beställda pågatågen av modell X60 som ersätter dagens modell av pågatåg. De nya pågatågen kommer dock först levereras tidigast 2009. Fram tills leveransen av X60 så används nuvarande pågatåg. Men enligt Skånetrafiken så råder det brist på pågatåg. Därför har Skånetrafiken även hyrt in ett par Regina tåg, som sattes i trafik i början av januari 2008.

Fram till år 2014 beräknas Pågatågen få 10 nya stationer och bland dessa finns där planer på att förlänga pågatågstrafiken Helsingborg-Åstorp till Klippan. Kvidinge Station ska då göras om, och få persontrafik. När pågatågstrafiken utökas till Klippan är i dagsläget oklart.

Omfattande upprustningar

Under 2008 kommer den påbörjade upprustningen av Klippan station att återupptas. Då kommer en ny busstation samt pendlarparkering att byggas.

Sedan tidigare är upprustningen i form av höjning samt förlängning av plattformar färdiga i Bjuv, Åstorp, Klippan, Perstorp samt i Tyringe.

Vid ett senare tillfälle så kommer spåret mellan Hässleholm och Klippan att bytas ut. Även byte av kontaktledning och säkring av plankorsningar kommer ske. Anledningen till detta är att man vill höja dagens största tillåtna hastighet på 130 km/tim till 160 km/tim för att senare i framtiden kunna nå målsättningen på 60 min restid mellan Kristianstad-Helsingborg. Dagens spår tillåter inte någon sådan hastighet på grund av dåligt skick.^[2]

Längre fram

Det finns planer på Europabanan, Jönköping-Helsingborg-Köpenhamn, troligen klar efter år 2030. Sträckan Jönköping-Helsingborg ska trafikeras med endast snabba persontåg, medan sträckan Helsingborg-Köpenhamn måste trafikeras också med tunga godståg eftersom Öresundsbron redan börjar få ont om kapacitet. I så fall måste många godståg gå längs Skånebanan Hässleholm-Helsingborg som i så fall behöver dubbelspår.

Referenser

1. ↑ Banportalen: STH per stråk, se sidan 1
2. ↑ Upprustning av Skånebanan