Gamla Uppsala
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009) |
Gamla Uppsala är ett historiskt område i Uppland i Gamla Uppsala församling, Uppsala kommun i Uppsala län. Där finns bland annat de berömda Uppsala högar och Gamla Uppsala kyrka, som har varit både domkyrka och ärkebiskopssäte.
Gamla Uppsala är även en del av tätorten Uppsala, såsom en förort eller stadsdel, men har tidigare varit en egen tätort.
Innehåll |
Gamla Uppsala som kommundel
Uppsala kommun var under många år indelad i kommundelar, vilka ansvarade för en stor del av den kommunala förvaltningen. Från och med 2003 är kommundelarna avskaffade, och delvis ersatta av distriktsnämnder. I Gamla Uppsala förutvarande kommundel, med i stort sett samma geografiska utsträckning som Gamla Uppsala församling, finns nu en distriktsnämnd med ansvar för delar av skolan och socialtjänsten. Den viktigaste skillnaden i geografisk gränsdragning mellan församling och kommundel var att församlingens tunabergsdistrikt, det vill säga stadsdelarna Svartbäcken och Tunabackar, var indelad i en egen kommundel.
Inom stora delar av den gamla kommundelen finns en viss stadsdelsidentifikation bland invånarna. De största bostadsområdena är Löten, delar av Gränby (vars övriga delar tillhör Vaksala), Nyby centrum, Nyby gård och villaområdet i Gamla Uppsala. Den största lokala föreningsverksamheten torde bedrivas inom Gamla Upsala sportklubb (GUSK).
Historiskt område
 |
Artikeln eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
Gamla Uppsala var förmodligen en centralpunkt i den förhistoriska maktstrukturen i nuvarande Svealand. Under äldre järnåldern låg platsen norr om en fjärd som förenade vattenleden från det östliga Attundaland med viken från Mälaren i söder. Norrut från stranden och Gamla Uppsala rann nuvarande Fyrisån, vilken efter en kort dragning av båtar, öppnade vägen för färder i Tiundaland. Platsens läge var alltså under denna tid att jämföra med Stockholms senare position, ett lås mot de inre vattenvägarna, och ett religiöst och administrativt handelscentrum med förbindelse vid havet. Efter domkyrkans brand 1252 tas beslut att flytta ärkesätet till nuvarande Uppsala. Överföringen av reliker sker 1273. Flyttningen minskade Gamla Uppsalas betydelse och kan ha samröre med att vattenvägarna förändrades på grund av landhöjningen.
Fornlämningar
I Gamla Uppsala finns tre stora gravhögar oftast kallade kungshögarna eller Uppsala högar, enligt mytologi och folkminne resta över de gamla sveakonungarna på 500-talet. Högarna är bland de största i Sverige (bara Anundshög är större). Vissa myter gör till och med gällande att det skulle vara tre asagudar som låg i högarna (Tor, Oden och Frej). Modern datering anger att de anlagts mellan år 500 och år 600. Här finns också gravfält som anses ha innehållit 200-300 gravar, och lämningar nära och under kyrkan.
I Gamla Uppsala har hittats över 1 000 fornlämningar. En större mängd har även bortodlats. Det finns skärvstenshögar och spridda stensättningar, vilket tyder på bosättning från bronsåldern. De flesta av fornlämningarna ligger på gravfält från äldre och yngre järnåldern. Särskilt bör tre av gravfälten framhållas. Det främsta är fältet med kungshögarna. Detta gravfält är beläget på åsen söder om kyrkan. Det andra gravfältet ligger öster om kyrkbyn. Där finns ett gravfält från äldre järnåldern. Det har 200 gravar. Det tredje är Valsgärde. Detta gravfält ligger ca 3 km norr om kyrkan, invid Fyrisån. Det har båtgravar från yngre järnåldern. Dessutom finns det rester av flera gravfält runt kyrkbyn. Där finns även bebyggelseterrasserna efter kungsgården kvar.
Tro och religion. Landets kristnande och nytt ärkebiskopssäte
Gamla Uppsala antas ha varit ett religiöst centrum för asatroende före kristendomens införande. När landet kristnades kom de slutliga avgörandena att till stor del utspelas i Uppsala, där enligt gällande lag landets kung utsågs (om inte vid Mora stenar, som senare blev lagfäst). Det lär ha ålegat kungen att förrätta årligt blot, och åtminstone en kristen kung – Inge den äldre – ska ha avsatts sedan han vägrat fullgöra den plikten.
Landets slutliga kristnande skedde genom att den makten i Gamla Uppsala konverterade till kristendomen, varvid Gamla Uppsala först blev ett biskopssäte, som flyttades dit från Sigtuna. Senare, år 1164, kom Gamla Uppsala även att bli säte för en ärkebiskopsstol. Domkyrkan, nuvarande Gamla Uppsala kyrka, kan ha byggts på platsen för det hednatempel, som skall ha legat i Gamla Uppsala, omnämnt av Adam av Bremen som Uppsala tempel omkring 1076. Enligt denne skulle templet ligga en dagsresa från såväl Sigtuna som Birka. Läget vid de berömda Uppsala högar (se mer om dem nedan) kan också tyda på det liksom arkeologiska fynd.
Sedan år 2000, när Svenska kyrkan upphörde att vara statskyrka, håller Sveriges Asatrosamfund återigen blot vid Uppsala högar. Vårblotet äger årligen rum under påskhelgen.
Gamla Uppsala kyrkas senare historia
Den nuvarande kyrkobyggnaden består av ett stympat centraltorn och av ett kor med absid (vilka idag används som långhus och kor). Både absidkoret och det stympade centraltornet härstammar från den ursprungliga större kyrkan, som kan ha påbörjats vid 1100-talets mitt och stått färdig på 1240-talet. – Vissa bevarade träinventarier från kyrkan kan härstamma från 1100-talet, bland annat ett av sammanlagt tre så kallade triumfkrucifix.
1273 flyttades ärkebiskopssätet officiellt till nuvarande Uppsala, där Uppsala domkyrka hade börjat byggas en tid dessförinnan. Dit flyttade också namnet Uppsala, den plats som tidigare kallats Östra Aros. — Kyrkan, som då var en treskeppig katedral med absidförsedda korsarmar, degraderades alltså redan då ner till sockenkyrka. Under 1400-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende sedan det treskeppiga långhuset och korsarmarna rivits efter ytterligare en eldsvåda.
Myt och historia
Vad gäller historisk skildring av Gamla Uppsalas roll vid tiden för Sveriges enande och före detta är det viktigt notera att det knappt finns några trovärdiga källor alls. För tiden före 800 är mytologi, sägen och dikt allenarådande.
Enligt Ynglingatal skall Ynglingaätten ha regerat från Uppsala från tiden före Kristus till någon gång på 600-talet. Ungefär samma information finns i Gesta Danorum som placerar Frejs söner i Uppsala. Snorre berättar att 400 och 500-talskungarna Aun, Egil och Adils ligger begravda i Gamla Uppsala, vilket är förenligt med den arkeologiska dateringen av gravarna. Vissa hävdar att detta är omöjligt att bevisa på grund av att andra källor saknas, men det finns dock ett engelskt kväde som kallas Beowulf en norsk släktuppräkning som heter Historia Norvegiæ, Ynglingatal, den isländska Heimskringla, den danska krönikan Gesta Danorum och en saga som heter Rolf Krakes saga där åtminstone Adils återkommer.
Gamla Uppsalas position som landets vagga var antagligen dominerande i svensk historieuppfattning och stod oemotsagd fram till Västgötaskolan kom till.
Övrigt
Platsen ligger i anknytning till andra viktiga samtida fyndplatser, som exempelvis Valsgärde gravfält och, längre upp längs den gamla handelsleden, Vendel.
Gamla Uppsala Museum, öppnat 2000 (då under namnet Gamla Uppsala Historiskt Centrum), visar de myter och historier som har anknytning till platsen.
1874 öppnades järnvägen mellan Uppsala och Gävle av det privata bolaget Uppsala-Gävle Järnväg. En av stationerna längs banan låg i Gamla Uppsala. Även om det var länge sedan tågen stannade på stationen fanns den kvar som mötesstation till in på 1990-talet. Järnvägen är enkelspårig genom Gamla Uppsala och närheten till högarna gör det svårt att bygga ut den. För närvarande studerar Banverket två alternativ, att bygga ett nergrävt dubbelspår eller att bygga ett dubbelspår i tunnel genom Gamla Uppsala. Samtidigt planeras det för en pendeltågsstation i Gamla Uppsala.
Dagens Uppsala ligger på platsen för det Gamla Uppsalas hamnförort, Östra Aros.
Noter
- ↑ Se också: Alkarp, Magnus: Tempel av guld eller kyrka av trä? Markradarundersökningar vid Gamla Uppsala kyrka. Fornvännen 2005
Se även
- Uppsala tempel
- Uppsala högar
- Uppsalas historia
- Gamla Uppsala församling
- Disting
- Sveriges regentlängd
- Uppsala kommun
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gamla Uppsala
- Riksantikvarieämbetet, Gamla Uppsala
- Församlingens officiella webbplats
- Fotevikens Museums databas "Vikingarnas landskap".
- Bilder på Gamla Uppsala
- Gamla Upsala Hembygdsförening
|
|||||||||||||||||||||||
