Anundshög
Från Rilpedia
Foto: Christer Johansson
Anundshög (eller Anunds hög) är dels namnet på en storhög (gravhög) i utkanten av Västerås, Badelunda socken, Västmanland, dels namnet på området högen ligger i. Vandringsled finns genom hela området.
Innehåll |
Högen
Högen är Sveriges största gravhög. Den är nio meter hög och 64 till 68 meter i diameter. En härd under högen har med C14-metoden daterats till 210-540 e.Kr., vilket innebär att högen troligen kan dateras till folkvandringstid-vikingatid.[1]
Namnet
Namnet är belagt från medeltiden då högen användes som tingsplats ("Anunda Högh"). Pastor Jonas Holstenius omtalar på 1600-talet att "Wid thenna högh hafwer fordom tidh warit Tingsplats" vilket framgick av sex bevarade brev hos Bengt Person i Tible från 1355, 1355, 1358, 1391, 1393 och 1437. Vid samma tid berättar pastor Hans Spaak i sin antikvariska inventering att enligt allmogens uppfattning en konung eller en jätte skulle ligga begraven i högen.[2] Johan Peringskiöld utpekade högen som sagokungen Bröt-Anunds grav, men det är inte mer än en gissning.[3][4] Eftersom namnet även förekommer på en runsten på platsen (se nedan) håller andra det för mer sannolikt att det är därifrån namnet kommer.
Området
Kring högen finns en stor och väl bevarad labyrint, fem skeppssättningar, båtgravar (refereras normalt till Badelunda, inte Anundshög) samt ett antal andra stensättningar och över 200 gravar på Badelundaåsen. Vid själva Anundshög (Västerås raä 431) finns 12 gravhögar och 10 stensättningar. Det södra gravfältet (Västerås 432) på Badelundaåsen har ursprungen varit cirka 15-20 fornlämningar innan grustaget uppstod och idag finns det tre högar och 7 runda stensättningar kvar. På gravfältet låg "Gullhögen". Väster om Anundshög, inne i skogen, ligger finns cirka 50 runda stensättningar.
Foto: Christer Johansson
Området sträcker sig längs med en åsrygg som varit genomfartsled mot öster och kan sammanfalla med Eriksgatans sträckning. Alldeles framför högen finns ett anmärkningsvärt stenmonument. Här har en pampig runsten, Västmanlands runinskrifter 13, rests till minne av "Heden, Anunds broder", och det omnämns också att den som gjorde detta också har rest alla andra stenar på platsen. En lång rad stenar resta längs med vägen torde ha utgjort en mycket storslagen anblick för förbipasserande.
Runstenens inskription lyder i sin helhet, "Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna."
Hypoteser kring lämningarna
Vissa teorier gör gällande att vid Badelunda funnits ett sekundärt maktcentrum som stått i konflikt med – och slutligen, runt tidpunkten för regionens kristnande, besegrats av – någon starkare maktpol. Kanske kan den maktpolen ha varit Uppsala. Det finns i alla fall tecken som tyder på att en mycket välmående storgård på platsen plötsligt upphört. Nyare bebyggelse följer inte de gamla ägogränserna.
Anundshög ligger i ett fornminneskomplex som hör till landets största och bäst bevarade. Inom området finns gravar från tiden mellan äldre bronsålder och vikingatid. Speciellt bör nämnas, att det är sannolikt att högen i Badelunda fått sitt folkliga namn efter stenens text. Vem som faktiskt blivit begravd i Anundshögen eller någon av de andra större högarna på området vet vi inte.
Plundringsförsök
Det första plundringsförsöket ägde rum 1788 och genomfördes av några bränneridrängar från Västerås. Dessa arbetade troligtvis nattetid, grävde i toppen av högen och dolde schaktmassorna geom att kasta det bland träden som delvis växte på högen. Detta återställdes vid restaureringen 1970.
Nya fynd
Forskaren Alexandra Sanmark från University College i London, och hennes kollegor från Durham University har med markradar undersökt området kring högen under 2008. Undersökningen har varit inriktad på områdets status som tingsplats. De nya fynden har enligt Alexandra Sanmark "ingen motsvarighet i Sverige".
Det gruppen hittat är en lång rad (ca: 200 meter) med hål som är två meter djupa och två meter breda. Forskarna tror att det i hålen stått ett 30-tal riktigt stora stenar eller stora trästolpar. Raden löper från ett gammalt vadställe snett in mot högen. Teorin är att de bildat ett monument för tingsplatsen, och kanske en avgränsning av platsen.
Kol 14-prover har tagits för att datera fyndet, dessa är inlämnade för analys.
Referenser
- ↑ ”Västerås 431:1”. Riksantikvarieämbetet. http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?raa_number=V%C3%A4ster%C3%A5s%20431:1&tab=3&page=1&objektid=10233404310001&extent=1544622.5345173317,6611247.436888185,1550242.2814826684,6613919.7271118155&layers=Sverige;Fornl%C3%A4mningar;Fornl%C3%A4mningar%20markering;&overview=0.
- ↑ Mårten Stenberger: Västeråstraktens förhistoria. Västerås 1956.
- ↑ Sune Lindqvist: Svenskt biografiskt lexikon band 2, 1920 "Anund (Bröt-Anund)",.
- ↑ ”Anundshögen”. Riksantikvarieämbetet. http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/arkeologi_och_fornlamningar/anundshogen_runstenar_i_sverige.html.
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Anundshög
