Svenskt biografiskt lexikon
Från Rilpedia
| Svenskt biografiskt lexikon | |
| Departement | Kulturdepartementet |
|---|---|
| Län | Stockholm |
| Kommun | Stockholm |
| Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
| Organisationsnummer | 202100-1165 |
| Myndighetschef | Åsa Karlsson, huvudredaktör |
| Instruktion | SFS 2007:1201 |
| Webbplats | www.sblexikon.se |
Svenskt biografiskt lexikon (förkortat SBL) (Libris 8200870) är ett biografiskt uppslagsverk, vars utgivning påbörjades 1917. SBL utgavs 1962-2008 av en statlig myndighet med samma namn. Enligt Regeringens beslut har denna myndigheten dock inlemmats i Riksarkivets organisation från och med den 1 januari 2009.[1]
Innehåll |
Uppslagsverket
SBL har hittills utkommit i 32 avslutade volymer (Abelin-Sparre) och är, näst efter Svenska Akademiens ordbok, det största uppslagsverket i Norden. År 2008 befinner sig arbetet på bokstaven S. Det finns även tillgängligt på CD-ROM, senaste utgåvan omfattande band 1–31 (2004).
Biograferade i SBL är svenskar eller utlänningar verksamma i Sverige eller i svensk tjänst som "gjort betydelsefulla insatser inom samhälls- och kulturlivets alla områden" (Carlsson). Med "Sverige" avses under den biograferades livstid gällande gränser, och exempelvis i Finland verksamma personer biograferas alltså om deras verksamhet till väsentlig del inföll före 1809. Endast avlidna kan numera bli biograferade, men i de tidigare volymerna (till och med band 11) förekom även artiklar om levande personer. Utöver artiklar om personer förekommer även släktartiklar. Artiklarna innehåller ofta fullständiga förteckningar över de biograferade personernas produktion av tryckta arbeten, musikalier och liknande, samt käll- och litteraturhänvisningar.
Redaktörer för SBL under de tidigare decennierna har varit Bertil Boëthius och Bengt Hildebrand, samt huvudredaktörer efter att lexikonet blev statlig myndighet Erik Grill, Birgitta Lager-Kromnow och Göran Nilzén. Huvudredaktör sedan 2002 är Åsa Karlsson. Bland andra till lexikonet knutna personer kan nämnas medeltidsgenealogen Hans Gillingstam som under många år var redaktör, och Bertil Boëthius far, professor skytteanus Simon Boëthius, medlem av dess redaktion.
SBL har flera föregångare av varierande format, bland annat Herman Hofbergs Svenskt biografiskt handlexikon (1906) som finns tillgängligt i sin helhet på Projekt Runeberg på webben, men naturligtvis i vissa avseenden är föråldrat.
Motsvarande nationella biografiska uppslagsverk finns i många andra länder, exempelvis Dansk biografisk leksikon eller Norsk biografisk leksikon.
Myndigheten
Den statliga förvaltningsmyndigheten Svenskt biografiskt lexikon sorterade under Kulturdepartementet och hade enligt sin instruktion till uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.[2] Huvudredaktören var myndighetschef.[3] Från och med årsskiftet 2009 upphörde SBL som egen myndighet och integrerades med Riksarkivet, där man redan tidigare lokalmässigt befunnit sig.
Litteratur
- Göran Nilzén & Per Thullberg, "Vem var det? Till belysning av Svenskt biografiskt lexikon"; Historisk tidskrift 1985, ss. 234-241.
Se även
Noter
- ↑ Pressmeddelande från Kulturdepartementet 2008-10-03.
- ↑ 1 § förordningen (2007:1201) med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon.
- ↑ 3 § förordningen med instruktion för Svenskt biografiskt lexikon.
Externa länkar
- Svenskt biografiskt lexikons webbplats med bland annat index till samtliga artiklar.
- Carl Henrik Carlsson, "Svenskt biografiskt lexikon" på nättidningen Rötter.
- Hofberg m.fl., Svenskt biografiskt handlexikon 1906, Alb. Bonnier
- Om Dansk biografisk leksikon på danska Wikipedia.
