Eid al-fitr
Från Rilpedia
|
|||
Eid al-fitr eller 'id al-fitr (arabiska: عيد الفطر) är den årliga fastebrytandets högtid som avslutar den muslimska fastemånaden ramadan. Högtiden kallas ofta kort för eid, vilket betyder "en återkommande lycka eller festglädje"[1]. Firandet pågår i upp till tre till fyra dagar, av vilka det är den första dagen som är viktigast[2]. År 2008 (1429 efter hijra) började eid al-fitr tisdagen den 30 september[3]. Ofta jämförs eid al-fitr med den kristna julen, eftersom man vid båda högtiderna bland annat ger gåvor till behövande, presenter till framförallt barn och unga, samt att familjebanden, gemenskapen och maten spelar en betydelsefull roll.
Eid al-fitr är i grunden en religiös högtid, men den firas även av muslimer som inte är aktivt troende eller följer religionens bud, samt av stora delar av befolkningen som helhet i länder och regioner där islam är majoritetsreligion.
Innehåll |
Etymologi
Eid
Enligt arabiska lexikografer är ordet eid en härledning från den arabiska ordstammen -w-d och har betydelsen "det (periodiskt) återkommande". Vissa forskare har betraktat arabiskans eid som ett låneord från det semitiska systerspråket arameiska. Ett närbesläktat ord förekommer även i syriskan – īdā, ēdā och īdō – vilka alla betyder "fest, högtid". Ordet förekommer i Koranens femte sura (kapitel), Al-Mâ'idah ("Den himmelska måltiden"), vers 114, där Jesus ('Īsā) ber om en himmelsk måltid, vilket vissa uttolkare associerat med den kristna nattvarden.[4]
| ” | Och Jesus, Marias son, sade: "Gud, vår Herre! Låt en måltid från himlen sänka sig ned till oss; den skall bli en högtid för oss, för den förste och den siste, och ett tecken från Dig. Och försörj oss [med det som vi behöver]! Du är den bäste Försörjaren."[5] | ” |
Fitr
Det arabiska ordet fiṭr betyder "brytande av fastan". Ordet är besläktat med fitrah. Enligt Koranen sura 30 (Ar-Rūm, "Bysantinerna"), vers 30, är fitrah den ursprungliga och inneboende mänskliga "naturens norm" som varje nyfött barn delar[6]:
| ” | Ge dig hän med hela din själ, [du som söker sanningen,] åt den rena, ursprungliga tron, den tro som Gud vid skapelsen lade ned som en naturens norm i människan – ingenting kan rubbas i Guds skapelse! Detta är den evigt sanna tron, men de flesta människor vet ingenting [om detta].[7] | ” |
Andra namn för eid al-fitr
Eid al-fitr kallas ofta kort för eid och även för al-eid us-saghir (arabiska: العيد الصغير) (”den mindre eid”). Den kallas "den mindre" i jämförelse med den andra av de två stora årliga muslimska högtiderna – eid ul-adha, vilken betecknas ”den större eid”.
På olika språk
I olika muslimska länder går eid al-fitr under andra namn: turkiska: seker bayrami (”sötsakernas fest” efter de sötsaker, till exempel baklava, som traditionellt serveras) eller ramazan rayramı (”ramadans fest”), bosniska: bajram och iranska: eyde fetr.
Hälsningar
När muslimer hälsar varandra vid eid al-fitr säger de på arabiska eīd mubārak (”välsignad eid”) eller eid sa‘īd (”glad eid”), turkiska bayramınız kutlu olsun (”må din bayram firas”), mutlu bayramlar ("glad bayram") eller bayramınız mübarek olsun (”må din bayram vara helig” eller ”må du få en helig bayram”). Bosnier hälsar varandra bajram barić eller bajram šerif mubarek olsun. Man kan svara på arabiska: allah wa rasuluhu, dock med ett tydligt bosniskt uttal: alah razuluh.
Eid-hälsning på turkiska (Ramazan bayramın mübarek olsun)
Eid-hälsning på tyska (Frohes Zuckerfest)
Tidpunkt
| Datum för eid al-fitr i den gregorianska kalendern |
|---|
| Framtida datum är endast ungefärliga. |
Eid al-fitr börjar vid soluppgången efter det att nymånen siktats den första dagen i den tionde månaden, shawwal, som följer efter ramadan. Tidpunkten för när detta infaller varierar från land till land. Organisationer som The Fiqh Council of North America (FCNA) och den Dublin-baserade privata stiftelsen European Council for Fatwa and Research (ECFR) har utarbetade kriterier för fastställande av exakt datum utifrån astronomiska beräkningar[10].
På grund av att den muslimska kalendern utgår från månens kretslopp förskjuts tidpunkten för högtiden från år till år jämfört med den gregorianska kalendern (vilken utgår från solen). Ett månår är ungefär 11 dagar kortare än ett solår, det vill säga 354 dagar.[11]
Religiösa påbud och ritualer
Zakat – allmoseskatten
Muslimerna blir under eid al-fitr påminda om att de ska betala zakat (allmoseskatt) till behövande. Om denna allmosa inte betalats innan fastemånaden ramadans slut, bör den betalas senast den första dagen på den nya månaden, och det är rekommenderat att göra detta innan den gemensamma eid-bönen[12].
Denna allmosa, zakat al-fitr, ska familjeförsörjaren se till att skänka för varje person i familjen, vare sig de fastar eller inte. Pengarna samlas in av den lokala moskén, som vidareförmedlar dem till fattiga någonstans i världen. Man kan även skänka pengarna direkt till någon som man vet har det svårt, men då på villkoret att mottagaren vet om att det är en allmosa som skänkts i samband med eid al-fitr. 1998 låg zakat al-fitr på 40 kronor per person.[13] 2008 låg den på 60 kronor per person [14].
Eidbönen
Den föreskrivna tidpunkten för den gemensamma eid-bönen är någon gång mellan att solen går upp till att den står i zenit[15].
Traditioner och firande
Fitr betyder avbrott och symboliserar därmed avslutandet av såväl fastan som alla dåliga vanor. Det är en tid då man förväntas be om förlåtelse och ge förlåtelse för eventuella synder gentemot sina medmänniskor. Det glada firandet sker tillsammans med släkt och vänner. Samtidigt ser man till de mindre lyckligt lottade genom att ge allmosor och ordna välgörenhetsinsamlingar.
Under festdagen går den typiska muslimska familjen upp tidigt, tar på sig ofta nya finkläder och går på särskilda bönemöten som hålls i stora moskéer, på stora öppna platser eller arenor. Efter den speciella eidbönen håller församlingens andlige ledare (imamen) en predikan (khutba) där församlingen påminns om skyldigheten hjälpa de behövande genom att betala zakat (allmosa).
Festligheterna inleds efter bönerna med besök hos släkt och vänner och tacksägelser till Gud (Allah). Det är inte ovanligt att man hedrar de avlidna med besök på begravningsplatserna och då läser verser ur Koranen och lägger blommor på gravarna. Eid är även en tid då man samlas och förnyar vänskaps- och familjeband. Man umgås, äter god mat och sötsaker. Man ger varandra presenter, främst till barn och unga. Barnen går också ofta runt i grannskapet från dörr till dörr och önskar alla "Glad Bayram". För detta belönas de med godis, choklad, traditionella sötsaker som baklava eller lokum (turkisk konfekt), eller en liten slant. Penninggåvor vid religiösa högtider som eid al-fitr kallas ‘īdīyah (härlett från arabiskans ‘īd, "fest, högtid")[16]. Det förekommer också att man skickar varandra gratulationskort[17].
I olika länder
Firandet beskrivet ovan är i stora drag typiskt för de flesta muslimer. Till det kan läggas olika traditioner, maträtter och omständigheter som skiljer sig åt mellan olika muslimska grupper.
Storbritannien
Eid al-fitr är inte en officiell helgdag men i områden med stor muslimsk befolkning (kanske främst i London, Birmingham, Leeds, Stoke och Bradford) brukar normalt skolor och arbetsgivare ge muslimer tre dagar ledigt. Muslimer med bangladeshisk bakgrund firar eid al-fitr så att både männen och kvinnorna klär sig i traditionella kläder. Männen går till moskén för att förrätta eidbönen. Efter det samlas man och hälsar på släktingar där det serveras traditionell mat som till exempel samosa. När besöken hos och av släktingarna är gjorda drar sig ungdomarna undan och umgås för sig själva. En tradition som uppstått bland ungdomar med bangladeshiskt och pakistansk påbrå är att ”cruisa”, det vill säga åka runt med bilar spelandes hög musik, och ibland vifta med flaggor.
Turkiet
Eftermiddagen den sista ramadan samt de tre första dagarna i shawwal är officiella helgdagar i Turkiet. Bayramfirandet är uppblandat med nationella traditioner och firas både av religiösa och sekulära. Alla passar dock på att vila upp sig och besöka släktingar och vänner. Hem och gator dekoreras och lyses upp och grannskap ordnar gemensamma firanden. Radio och TV sänder speciella bayramprogram med filmer, musik och tal av celebriteter och politiker. Välgörenhetsinsamlingar, konserter och annan underhållning anordnas.
Egypten
I Egypten firas det upp till fyra dagar. Förberedelserna startar flera dagar innan. Speciella kakor bakas som ges till släkt och vänner. Huvudrätten i festmåltiden består av fisk.[18]
Somalia
I Somalia serveras ris med kött och grönsaker och pasta med anjira, ett tunt bröd. Halva, som i Somalia har en lösare konsistens än den från Mellanöstern och som är smaksatt med kummin, serveras med speciella kakor.[19]
Iran
I Iran hålls böner i moskéer och på offentliga platser. Det är vanligt att besöka släkt och vänner och ofta skänks mat till de behövande samt allmosor betalas.
Irak
I Irak äts en frukost gjord på grädde från buffelmjölk med honung och bröd. Lamm slaktas ibland för tillfället och det bakas speciella dadelfyllda kakor.[20]
Sydasien
I Bangladesh, Indien och Pakistan kallas natten före eid al-fitr för chand raat, ”månens natt”. Det betecknar även firandet då familj och vänner samlas på öppna platser för att skåda nymånen. När den siktats önskar man varandra chaand raat mubarak, ”ha en välsignad nymånenatt” eller eid mubarak. Stadsgatorna är festligt utsmyckade och familjer besöker basarer och köpcentrum som hålls öppna till sent. Kvinnor och speciellt unga flickor målar varandras händer med henna och de bär färgglada traditionella armband, bangles. Desserter som skall ätas nästa dag förbereds. En speciell maträtt som serveras under eid al-fitr är sivayyan som består av rostade vermicelli (nudlar som i Asien är gjorda på mannagryn) med mjölk och torkade frukter som serveras första frukosten efter fastan.
Sydostasien
I Indonesien, Malaysia, Singapore och Brunei serveras ketupat, ris tillagat i knyten av kokosnötblad, och lemang, ris tillagat med kokosmjölk i bamburör serverat med rendang, en nötköttsgryta.[21] Vid eid al-fitr sker en stor förflyttning av människor från storstadsområdena till landsbygden då folk reser till sina ursprungsorter för att fira helgen med sina föräldrar. I dessa länder håller firandet på i upp till en månad.
Kina
10 av Kinas 56 officiellt erkända etniska grupper firar eid al-fitr, vilket motsvarar ungefär 18 miljoner människor enligt den officiella statistiken. Högtiden är en allmän helgdag i flera regioner, däribland i Ningxia och Xinjiang. I Xinjiang deltar även den etniska majoritetsgruppen hankineserna i firandet. Utdelandet av bland annat halal-slaktat fårkött till de fattiga ombesörjs av myndigheter, offentliga institutioner och privata inrättningar.
Nordamerika
I Nordamerika är firandet relativt nedtonat. De olika muslimska grupperna använder olika metoder för att beräkna slutet på ramadan och början på eid al-fitr. Då dagen i förväg inte kan bestämmas försöker arbetande muslimer ordna så de har så lätta arbetsdagar det går, men många har svårt att ta ledigt hela dagen. Ofta brukar muslimerna vakna tidigt, äta en lätt frukost för att därefter besöka moskén. Då många av muslimerna är immigranter har de tagit med sig olika traditioner från hela världen.
Sverige
I Sverige finns två försvårande omständigheter vid firandet av eid al-fitr. Dels har de svenska muslimerna som regel mycket begränsade utrymmen i sina samlingslokaler, vilket gör att man ofta helt enkelt inte får plats vid en så här pass stor högtid. Dels har många svårt att få ledigt. Detta försvåras ytterligare av att något exakt datum för de muslimska högtiderna inte går att fastställa i förväg, då de följer månåret. Det kan av arbetsgivare uppfattas som att man bara hittar på att det är en stor högtid för att få en extra fridag.[22] Önskemål om en lag som ger muslimer rätt att ta en dag ledigt i samband med de båda eid-högtiderna har framförts av Sveriges muslimska råd, som tagit upp frågan i öppna brev till de politiska partierna inför riksdagsvalen 1994[23] och 1998[24].
Större firanden kan ske till exempel i idrottshallar [25][26][27][28]. I Göteborg och Stockholm anordnas numera även offentliga kulturarrangemang i lokaler som Världskulturmuseet[29] och Stockholms konserthus[30].
Referenser
Fotnoter
- ↑ Norlander (1998), s. 55
- ↑ Nilsson (1999), s. 273
- ↑ Eid al-Fitr högtiden infaller tisdagen, den 30 september, 2008 (2008)
- ↑ Mittwoch (1953a), s. 156
- ↑ Koranens budskap (2000), s. 160
- ↑ Murata & Chittick (1994), s. 137f
- ↑ Koranens budskap (2000), s. 591
- ↑ Hawari (2007)
- ↑ Muslime in Deutschland einigen sich erstmalig auf einen einheitlichen Ramadankalender (2008)
- ↑ Ramadan to begin Sep 1 in USA and Europe (2008)
- ↑ Hedin (1994), s. 77
- ↑ Mittwoch (1953b), s. 156
- ↑ Nilsson (1999), s. 274
- ↑ Fasta - och bönetider för Ramadanmånad i Stockholmsområdet (2008)
- ↑ Mittwoch (1953a), s. 156
- ↑ El-Aswad (2002), s. 110
- ↑ Nilsson (1999), s. 273
- ↑ Shaida, Margaret (2008)
- ↑ Shaida, Margaret (2008)
- ↑ Shaida, Margaret (2008)
- ↑ Shaida, Margaret (2008)
- ↑ Nilsson (1999), s. 274
- ↑ Nilsson (1999), 274f.
- ↑ Svanberg & Westerlund (1999), s. 23
- ↑ Abubaker (2008)
- ↑ Rydén (2008)
- ↑ Eid al-fitr firades i Idrottshallen (2008)
- ↑ Jonsson (2008)
- ↑ Sahlberg (2008)
- ↑ Axelsson (2008)
Källor
- El-Aswad, El-Sayed: Religion and folk cosmology: scenarios of the visible and invisible in rural Egypt, Praeger, Westport, Conn. [2002] (html) (engelska). ISBN 0-89789-924-5. Hämtat 2008-10-01.
- Hedin, Christer: Islam i vardagen och världen, Arena, Stockholm [1994], 1, Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala, ISSN 1103-811X ; 3. ISBN 91-7843-087-9.
- Koranens budskap / i svensk tolkning av Mohammed Knut Bernström ; med kommentarer av Muhammad Asad, Proprius, Stockholm 2000 (svenska och arabiska). ISBN 91-7118-887-8.
- Mittwoch, E.: H. A. R. Gibb: Shorter Encyclopaedia of Islam, E. J. Brill, Leiden [1953a] "'Īd",, J. H. Kramers (engelska), sid. 156.
- Mittwoch, E.: H. A. R. Gibb: Shorter Encyclopaedia of Islam, E. J. Brill, Leiden [1953b] "'Īd al-Fitr",, J. H. Kramers (engelska), sid. 156.
- Murata, Sachiko; William C. Chittick: The Vision of Islam, Paragon House, St. Paul, Minnesota [1994], Visions of Reality: A Series on Religions as Worldviews (engelska). ISBN 1-55778-516-3.
- Nilsson, Åsa: Ingvar Svanberg & David Westerlund: Blågul islam? : muslimer i Sverige, Nya Doxa, Nora [1999] "Muslimska livscykelriter och kalenderriter – tradition och förnyelse",, Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala, ISSN 1103-811X ; 13, sid. 263–282. ISBN 91-578-0308-0.
- Norlander, Lisa: Helger & högtider i mångkulturella almanackan, Mångkulturellt centrum, Botkyrka [1998], Mångkulturellt centrum, ISSN 1401-2316 ; 1998:1. ISBN 91-88560-11-2.
- Svanberg, Ingvar; David Westerlund: Ingvar Svanberg & David Westerlund: Blågul islam? : muslimer i Sverige, Nya Doxa, Nora [1999] "Från invandrarreligion till blågul islam?",, Religionshistoriska forskningsrapporter från Uppsala, ISSN 1103-811X ; 13, sid. 9–29. ISBN 91-578-0308-0.
Webbkällor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Eid ul-Fitr, 28 sep 2008.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chaand Raat, 28 sep 2008.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hari Raya Aidilfitri, 28 sep 2008.
- Abubaker, Mohamed (2008). ”Glädje och tacksamhet”. Svenska Dagbladet. http://blogg.svd.se/ramadanbloggen?ID=9545. Läst 2 oktober 2008.
- Axelsson, Malin (2008). ”Kulturkitteln Re:Orient fyller 15 år”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_1809609.svd. Läst 2 oktober 2008.
- ”Eid al-fitr firades i Idrottshallen”. Sveriges Radio P4 Kristianstad. 2008. http://www.sr.se/kristianstad/nyheter/artikel.asp?artikel=2345611. Läst 2 oktober 2008.
- ”Eid al-Fitr högtiden infaller tisdagen, den 30 september, 2008”. Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS). 2008. http://www.islamiskaforbundet.se/index.php?option=com_content&task=view&id=131&Itemid=131. Läst 29 september 2008.
- ”Fasta - och bönetider för Ramadanmånad i Stockholmsområdet” (pdf). islamguiden.com. 2008. http://www.islamguiden.com/ramadan/ramadan_2008.pdf. Läst 2 oktober 2008.
- Hawari, Mohammad (2007). ”Bekanntmachung bezüglich des Neumondes von Schawwal 1428 n.H.” (på de). Deutscher Islamwissenschaftlicher Ausschuss der Neumonde (DIWAN). http://islam.de/9233.php. Läst 2 oktober 2008.
- Jonsson, Arne G (2008). ”Stor högtid för muslimer”. Tidningen Folket. http://www.folket.se/folket/07_standard_article.php?id=216255&avdelning_1=101&avdelning_2=102/artikel.asp?Artikel=2345611. Läst 2 oktober 2008.
- ”Muslime in Deutschland einigen sich erstmalig auf einen einheitlichen Ramadankalender” (på de). islam.de. 2008. http://www.islam.de/10694.php. Läst 2 oktober 2008.
- ”Ramadan to begin Sep 1 in USA and Europe” (på en). IslamiCity. 2008. http://www.islamicity.com/articles/Articles.asp?ref=IC0808-3652. Läst 2 oktober 2008.
- Rydén, Hanna (2008). ”"I dag är det vår jul"”. Sydsvenska Dagbladet. http://sydsvenskan.se/malmo/article125633.ece. Läst 2 oktober 2008.
- Sahlberg, Anders (2008). ”Muslimskt firande drar fullt hus på Världskulturmuseet”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=360&a=449529. Läst 2 oktober 2008.
- Shaida, Margaret. ”Eid celebrations” (på en). BBC. http://www.bbc.co.uk/food/news_and_events/events_eid.shtml. Läst 2 oktober 2008.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Eid al-fitr
- Eid al-Fitr Sveriges Radio Internationals temasida om eid al-fitr
- Festligt slut på fastan DN-reportage med recept till eid al-fitr-buffé (2008-09-21)
- Affärer vinnare på ramadan SvD-reportage om "muslimernas julafton" (2008-09-29)
Aashura • Arba'in • Eid al-fitr • Eid ul-Adha • Laylat al-Qadr • Mawlid
|
||||||||||||||||||||||||||||
