Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
|
Denna artikel är en del i en serie om
Islam
– en abrahamitisk religion
Islams fem pelare
(heliga handlingar)
Profetens familj
& följeslagare
Huvudsakliga
inriktningar
Religiösa titlar
och funktioner
Grupper & rörelser
utanför huvudfåran
Besläktade
trosinriktningar
|
|
Wikipedia: Projekt islam
v • d • r
|
|
Zaidiyyah (arabiska: الزيدية, az-Zaydiyyah), Zaidism, Zaydism, Zaydi, eller ibland, Zaidi, är en inriktning inom shiaislam som anser att Zayd ibn Ali var den rättmätige arvtagaren till den fjärde imamen, Ali Zayn al-Abidin, snarare än halvbrodern Muhammad al-Baqir, vilken övriga shia anser som den femte imamen. Zaiddiyah är även en rättsskola (madhhab) och är en av de åtta vars giltighet erkänns i Ammanbudskapet.
Shiaimamerna enligt zaidiyyah:
- Ali ibn Abi Talib
- Hasan ibn Ali
- Husayn ibn Ali
- 'Ali Zayn al-'Abidin ibn Husayn
- Zayd ibn Ali.[1]
Zayditerna är en grupp som tagit namnet från Zayd ibn ’Ali ibn al-Husayn. Zayd försökte revoltera mot den umayyadiska dynastin. Det var ett realistiskt försök till att skapa ett alternativ till den Umayyadisak makten, som vid den tiden var i idé och attitydmässigt var i kaos och olika grupper erkände olika imamer. Den främsta konflikten var att zaditerna eller Zayd inte trodde på en dold imam eller iden om nass. Zayd sökte inte bara stöd hos shi’a -grupperingar utan bland alla muslimer. Han argumenterade för att Alī ibn Abī Tālib var den rättmätige imamen (ledaren) efter profeten Muhammeds bortgång och menade att Ali var överlägsen gentemot Abu-Bakr och Umar ibn al-Khattab. Zayd misslyckades och dödades år 740 och zayditerna ville hämnas hans död.
Zayditerna befanns sig under åren 870 till 1126 i olika områden söder om Kaspiska havet men förknippas främst med Jemen där de hade politisk självständighet från om kring 900-talet. Zayditerna behöll makten i Jemen till 1962. Under zayditiska imamer i San’a’ har de utvecklat en speciell juridik som ligger nära sunnitisk tradition. De har även vissa kopplingar till mu’taziliter. Den första imamen i Jemen, al-Had ila ’l-Haqq Yahya (d. 911) är för zaiditerna en av de viktigaste auktoriteterna för den Zayditiska statens lagsystem (Hadawaiya-skolan). Den Zayditiska lagen fick en mer shi’itisk karaktär, men fortsatte att ligga när den sunnitiska traditionen. De moderata inriktningarna inom shi’a liknar ofta sunnitisk tradition. Precis som andra shi’itiska traditioner så anser de att samhället skall ledas av en imam som vars släktled härstammar från Ali (Alidiska familjen) och profeten Muhammed. Det som är särskilt med zaydismen i förhållande till andra shi’itiska riktningar är att de inte ger imamen någon speciell status till exempel i from av övernaturliga krafter. Zaydierna tillåter inte nass, idén om att det bara kan finnas en imam åt gången och att imamen utpekar (testamentariskt) nästa imam. Andra shi’itiska inriktningar använder sig av imamens utpekande av den näst kommande imamen för att avgöra successionsordningen för ledarskapet.
Muhammad b. ’Ali al-Shawkani (d.1832) var en zayditisk domare i San’a’ är en av de mest kända Zayditiska rättslärda och har ofta misstagits för att ha varit Sunni. Det lades ingen stor vikt vid al-Shawkanis religiösa identitet utan han är känd för sitt brinnande motståndare mot restrektioner av ijma’. Dessutom är al-Shawkani en anhängare av ijtihad. Det som kan ha gjort att många förväxlat honom med att vara Sunni kan bero på att diskussionen kring ijma och ijtihad skedde inom den sunnitiska traditionen och att ingen noterade att han tillhörde en annan grupp.
Referenser
Noter
- ↑ Bæk Simonsen, Jørgen: Islamlexikonet, Forum, 1994 "imam",. ISBN 91-37-10552-3.
Källor
- Hjärpe, Jan (red.) 2004. 99 frågor om islam Stockholm: Leopard förlag.
- Sourdel, Dominique & Sourdel-Thomine, Janine. 2007. A Glossary of Islam. Edinburgh University Press.
- Vikör, Knut S. 2005. "Between God and The Sultan - A History of Islamic Law. London: Hurst & Company.
- Watt, W Montgomery, 1962. Islamic Philosophy and Theology, The Edinburgh University Press
|
Shiaislam |
|
| Mantelns folk (Ahl al-kisa) |
|
 |
|
| Trons grunder (Usūl al-dīn) |
|
|
| Trons grenar (Furū al-dīn) |
|
|
| Inriktningar |
|
|
| Heliga städer |
|
|
| Rörelser |
|
|
| Rättsskolor |
|
|
| Övrigt |
|
|
