Hadith
Från Rilpedia
 |
Den här artikeln behöver språkvård. Hjälp till genom att förbättra texten. Se Rilpedia:Korrekturläsning för mer information, och Kategori:Rilpedia:Språkvård för fler artiklar i behov av språkvård. |
|
|||
Hadith (arabiska الحديث) är den islamiska tradition som uppmärksammar profeten Muhammeds leverne; vad han sagt, gjort eller stillatigande accepterat att någon i hans närhet sagt och gjort. Den shiitiska beteckningen är khabar'. Detta innebär att hadith är de nedskrivna delarna av sunnan, då det finns traditioner från Muhammed som inte skrivits ned utan har endast följt med. Hadithsamlingarna betraktas som viktiga av alla de islamiska rättsskolorna.
En hadith (eller khabar) kan handla om Muhammed närmsta kompanjoner, Sahaba eller hans ättlingar, de enligt shiiter "imamerna med profetiskt ljus". De flesta sunnitiska lärda accepterar starka hadither om profeten och kompanjonerna, medan de shiitiska lärda accepterar traditionen om profeten och hans ättlingar, Imamerna. Vad man inte är överens om gällande berättelserna om profeten är vilka av berättelserna som är trovärdigt starka, svaga eller falska.
Dessa traditioner hade stor relevans för den klassiska korantolkningen, då man sökte den ursprungliga betydelsen i en vers genom att utröna i vilket sammanhang den uppenbarats. En parallell kan dras till den sekulära lagstiftningen där prejudikat och förarbeten kan användas som kontext åt en lag. Dvs. muslimska lärda använder sig av hadither för att förstå innebörden eller appliceringsreglerna för en muslimsk lag.
En hadith består av två olika delar; Isnad, som ska säkerställa att kedjan bakåt är rimlig. Matn, som är utsagan. Haditherna åberopas som normerande sed för att fastställa vad som är rätt bruk, sunna eller för att döma en handling som ond eller god i sharia (vanligen i form av en fatwa).
Innehåll |
Värdesättningen av en Hadith
Alla hadither som har skrivits håller man på att kolla över för att se deras trovärdighet och värde. Det finns både sanna och falska hadither, fast en falsk hadith behöver inte slängas eftersom att den går inte till 100 % bevisa att den är falsk. Istället får den ett lågt värde på trovärdighet, dock är det ändå upp till läsaren och välja vilken hadith den ville gå efter. Det enda man kunde göra för att få någorlunda ordning på haditerna var att kategorisera dem efter olika värden så att de fick olika rangs på dess trovärdighet.
När en lärd ska kolla om hur pass trovärdig en hadith och placera en i en kategori (rangen för dess trovärdighet) finns de ett antal olika kategorier. Thabit - Trovärdig Mashhur – Känd (väl känd) Hasan - Bra Dessa tre är de högsta och såklart bästa kategorin för en hadith att hamna i. Mawsul eller Mutassil – sammankopplade (Hadithen har inga luckor om man följer ledet med berättare) Maqtu eller munqati – avbrutna (dessa har den här luckan som nämndes tidigare och i den här kategorin är det en lucka någonstans i mitten av hadithen) Mursal – även denna har en lucka fast här är luckan redan direkt i början. Därför får den mindre trovärdighet än de med lucka i mitten, för här saknas personen som hade direkt kontakt med profeten) Munkar – Ogillad (den sämsta möjliga kategorin en hadith kan få)
Ett exempel på hur en lärd gör för att kategorisera en hadith. Först början den lärda med att kolla namnen på alla de personer som fört historian vidare. Han kan börja med att se så att alla personerna är födda i rätt ordning så att det är rimligt att de kan ha träffats. Skulle alla namn inte vara med eller att något namn inte stämmer så blir inte hadithen falsk för det. Det som händer är att de skapas en lucka, vilket kan påverka trovärdigheten på hadithen.
Skulle hela listan med namn vara komplett och namn, årtal, plats samt personerna överensstämmer så betyder det inte att hadithen behöver vara sann. Utan då är nästa steg om personerna är rimliga, går tillexempel person C att lita på. Skulle person C vara känd som en fantasi full person eller en skojare är det svårt att säga om det verkligen är så att han träffade person B som har berättat historian till honom. Så forsätter det tills man vågar bestämma vilket värde hadithen får.
Det kan vara en svår process att ge den en trovärdighetsrang det är kanske därför man inte vill släng de hadither som klassas som falska då de kan ha fel. Istället låter man läsaren göra valet vilken hadith man väljer att följa.
Hadithernas ursprung och samlingar
Kring år 750 kom hadithtraditionen att ta form som en gren inom den islamiska religiösa vetenskapen och under perioden mellan ca år 750-950 kom ett flertal samlingar av hadither att sammanställas. Det som gjordes var att de lärde samlade in de historier kring Muhammeds leverne; ”vad han sagt, gjort eller stillatigande accepterat att någon i hans närhet sagt och gjort” (grundprincipen för vad som anses vara sunna), som fanns under den tiden. Dessa delades sedan av de lärde in i två kategorier; de historier som berättats av tillräckligt många och trovärdiga personer kom att kallas tawatur och de som ansågs vara troliga om än inte nödvändigt sanna, ahad. Vad som är tillräckligt många och trovärdiga personer finns det enligt islamologen K. Vikör ingen konsensus kring.
Resultatet blev som tidigare nämnt ett antal hadithsamlingar av varierande storlek. Sex av dessa ses allmänt som kanoniska samlingar och av dessa är Sahih Bukhari av Imam Bukhari (d. 870) och Sahih Muslim av Muslim Ibn al-Hajjaj (d. 875) de två mest aktade. Dessa två samlingar bär tillsammans titeln Jami al-sahih, ”samlingen av sunda hadither”, samt en del liknande titlar enligt Vikör. De två följande är Sunan Abi Da'ud av Abu Da'ud (d. 888) Sunan al-Tirmidhi av al-Tirmidhi (d. 892), som anses vara sanna men som inte har samma auktoritet som Bukhari och Muslim. Den femte samlingen i ordningen anses vara Sunan al-Sughra av al-Nasa'i (d. 915). Positionen som den sjätte kanoniska samlingen råder det inte konsensus om utan det diskuteras om det ska vara Sunan Ibn Maja av Ibn Maja (d. 886) eller Abd Allah av Abd al-Rahman al-Darimi (d. 869) som ska ha äran.
Motsägelser
Det finns enligt forskare (bland dem Knut S. Vikör) motsägelser mellan en koranvers och en annan, samt mellan Koranen och sunnan, dvs. hadithtexterna eller de praktiserade och muntliga traditionerna. När en koranvers motsäger en annan koranvers är det den senast uppenbarade versen som gäller. På detta sätt, grovt förenklat här, har man inom islamisk rätt löst motsägelser i Koranen.
Frågan om hur man ska hantera motsägelser mellan hadith, i alla fall de berättelser som anses starkt trovärdiga, och koranverser är svårare. De flesta skolorna och lära är överens om att hadith aldrig kan ersätta koranversen, utan endast användas som underlag för att förstå koranversen bättre. Det är oftast så att de berättelser som tydligt motsäger Koranen har redan för länge sedan förkastats eller stämplats som mycket svaga i trovärdighet. Dock så vet vi att inom islamisk rätt säger man säg endast ha graderat trovärdigheten på haditherna utifrån objektiva metoder som granskat äktheten genom att söka hadithens ursprung (isnad).
Externa länkar
- Sahih Bukhari, komplett engelsk översättning
- Sahih Muslim, komplett engelsk översättning
- Sunan Abu Da'ud, delvis översatt till engelska
- Malik's Muttawa, komplett engelsk översättning
|
|||||||||||||||||||
