Lidingö kommun

Från Rilpedia

Version från den 2 maj 2009 kl. 23.24 av Grillbot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Se Lidingö för natur och Lidingös historia för tidig historia till nutid.

Koordinater: 59°21′52.6″N 18°07′57.2″O / 59.364611, 18.132556

Lidingö kommun
Lidingö stadsvapen
Lidingö stadsvapen
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domsaga Stockholms domsaga
Centralort Lidingö
Lidingö kommun i Stockholms län
Folkmängd
 • Totalt
 48:e av 290
43 111 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal		 285:e av 290
30,77 km²
30,49 km²
0,28 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
 5:e av 290
1 414 invånare/km²
Kommunkod 0186
Webbplats http://www.lidingo.se/
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]


Lidingö kommun är en kommun öster om Stockholms kommun i Stockholms län.

Kommunen omfattar ön Lidingö samt ett antal mindre ögrupper däribland Stora och Lilla Höggarn, Duvholmen, Strömsö, Stora och Lilla Bergholmen, Fogdholmen, Länsmansholmen, Fjäderholmarna samt Svanholmen. Björkskärs skärgård och Lilla Nassa skärgård utanför Möja ägs av Lidingö stad som svarar för tillsynen. Dessa senare ögrupper ingår dock i Värmdö kommun.

Lidingö ingår i Storstockholm, men inte i tätorten Stockholm. Knappt 40% av hushållen bor i villor och radhus och drygt 60% i flerbostadshus.

Innehåll

Natur och miljö

Se artikel Lidingö

Tidig historia

Se artikeln Lidingös historia.

Administrativ historik

Dagens kommun sammanfaller i huvudsak med den gamla socknen, som inrättades som landskommun inom Danderyds skeppslag när kommunbegreppet infördes i Sverige. Den har territoriellt inte berörts av de omfattande indelningsreformer som genomförts i Sverige. Ön Tranholmen som tidigare tillhörde Lidingö, överfördes till Danderyds kommun omkring 1970. Den tidigare landskommunen blev köping 1910 och stad 1926. Liksom alla andra svenska kommuner är den sedan kommunreformen 1971 en kommun av enhetlig typ. Kommunen har dock beslutat att i de fall det är juridiskt möjligt använda namnet Lidingö stad. Detta påverkar inte på något sätt kommunens status.

Ögruppen Storholmen i Stora Värtan, som för närvarande tillhör Vaxholms kommun, är på väg att överföras till Lidingö kommun.

Stadsvapnet

Lidingös stadsvapen

Lidingö stadsvapen som handmålades av Brita Grep på dåvarande Riksheraldikerämbetet, fastställdes av stadsfullmäktige i slutet av 1927 och godkändes av Gustaf V 1928. Vapnet inregistrerades av Patent och registreringsverket 1 november 1974 som ett figurvarumärke med registrerings nr. 410-0204/2003 och gäller idag för Lidingö som både kommunvapen och stadsvapen.

Vapnet är beskrivet enligt följande blasonering: I blå sköld ett vikingaskepp av guld. Den av PRV registerade grafiska utformningen har stiliserats ett flertal gånger, senast under 1980-talet. Den bild som visas intill är en tolkning av blasoneringen som inte utvisar Lidingös officiella grafiska utformning av vapnet enligt det registrerade figurvarumärket.[2]

Historisk bakgrund till stadsvapnet

En stadsvapenkommitté bildades 1926 när det blev klart att Lidingö köping skulle bli stad. Men det skulle ta nästan ett år innan man hade nått enighet om hur vapnet skulle se ut. Mängder av förslag framfördes, det ena mer långsökt än det andra, till största del beroende på att man helt enkelt inte kunde komma på något speciellt utmärkande för Lidingö som under tidig historia hade varit ren landsbygd med i huvudsak jordbruk som huvudsaklig verksamhet. Bl. annat framfördes förslaget; en sköld med två delfiner, för att anspela på Lidingös marina miljö men det avvisades med motiveringen att delfiner inte var typiska för vattnen runt Lidingö.

Dåvarande Riksheraldikern greve Adam Lewenhaupt såg sig tvungen att ingripa då vapenkomittén inte tycktes kunna enas och framförde mer som ett skämt förslaget; en sköld med ärtor och en fisk för att anspela på den lokala maträtten lidingölake med ärtor där han även kunde tänka sig ersätta laken med två eller tre strömmingar som också fiskades i stora mängder utanför Lidingö förr i tiden. Han menade att ”den heraldiska kulinaristiken har gott om figuralt talat smältbara ingredienser”. I ett tidigt skede hade han framfört det mer seriösa förslaget om ett eller flera vikingaskepp, ett förslag som han egentligen hade tänkt sig för Saltsjöbaden i dess egenskap av "centralort för modern sjösport", vilket dock hade förkastats av de styrande i Saltsjöbaden och därmed blivit ledigt.

Vikingaskeppet kom till slut att segra även om det aldrig har kunnat beläggas på något sätt att Lidingö skulle ha varit en samlingsplats för sjöfarande Vikingar som var den bakomliggande tanken med förslaget, men som idag passar mycket väl in genom att Lidingö sen lång tid tillbaka utgör en centralort för modern segelsport genom de årliga stora segelregattorna Lidingö Runt och Runt Lidingö men även många andra segeltävlingar under sommarhalvåret som hålls i närheten av Lidingö.

Kommunens ledningsorganisation

Lidingö stadshus.

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Under kommunfullmäktige sorterar kommunstyrelsen som verkställer besluten i kommunfullmäktige och har följande underorganisationer till sitt förfogande:

  • 6 st facknämnder, dess förvaltningar samt valnämnden och överförmyndaren.
  • Stadsdirektören med stadslednings-, konsult- och servicekontoret.
  • Miljö- och stadsbyggnadskontoret (sorterar parallellt under stadsdirektören).
  • Lidingö stads helägda bolag; Lidingö stads tomt AB och Lidingöhem AB.

Områdesindelning

Kommunen är indelad i 18 stadsdelar vars namn alla har en historisk anknytning till gamla lantbruksgårdar, torp eller dylikt som fick sina namn under 1300-talet fram till senast slutet av 1700-talet då många mindre gårdsnamn försvann och inkluderades i större gårdar som expanderade.

Södra Lidingö

Norra Lidingö

Kommunen sammanfaller med Lidingö församling.

Tätorter

Offentlig sektor

Utbildning

Förskolor

26 förskolor i kommunal regi och 29 i enskild regi.

Grundskolor

16 grundskolor i kommunal regi och 5 i kommunal regi.

Gymnasieskolor

Hersby gymnasium, Gångsätra gymnasium och Komvux, SFI

Hantverk- Konst- & Musikskolor

Nyckelviksskolan, Lidingö stads musikskola och Carl Malmstensskolan CTD (2009)

Folkhögskolor

Lidingö Folkhögskola och Bosöns Idrottsfolkhögskola

Vårdmottagningar

5 läkarmottagningar.

Folktandvården

1 tandläkarmottagning inom Landstingets folktandvård, övriga i privat regi.

Äldreboende

3 anläggningar i kommunal regi och 3 på entreprenad.

Näringsliv[3]

Lidingö centrum i närheten av Lidingö stadshus.

Totalt finns det 5263 företag som har sin verksamhet på Lidingö varav 109 företag med 10-49 anställda. Många arbetsplatser finns inom lokala tjänstesektorn som detaljhandel, hotell, restaurang och inom offentlig sektor. Största arbetsgivare är Lidingö stad med c:a 2 300 anställda.

Företagsbyar finns vid Dalénum (AGA:s tidigare fabrikslokaler) med 60 företag och likaså i Stockby hantverksby där det finns 21 olika företag av varierande storlek. AGA AB:s huvudkontor utgör en del av Dalénum med 150 anställda.

I tabellen nedan listas några av Lidingös större arbetsgivare i antalet anställda räknat, i bokstavsordning:

  • Aga AB (Linde group)
  • Attendo Care AB
  • Bonver Videodata AB
  • Busslink i Sverige AB
  • Carl Bruske Måleri
  • Eric Rahmquist AB
  • Högsätra städ- och fastighetsservice AB
  • Interspiro AB
  • Käppalaförbundet (Käppalaverket)
  • Lidingö stad
  • Mentor Communications AB
  • Veolia Transport Sverige AB

Kommunikationer

Nya och gamla Lidingöbron förbinder Lidingö med fastlandet vid Ropsten.
Lidingöbanans linje 21 mellan Gåshaga och Ropsten. Bild från Kottla station.

Gamla och nya Lidingöbron mellan Ropsten och Torsvik är Lidingös enda vägförbindelser med fastlandet. Gamla Lidingöbron används enbart för spårbunden trafik, cyklister, mopedister och fotgängare men kan vid behov utnyttjas av exempelvis räddningsfordon och liknande om hinder föreligger på nya Lidingöbrons körbanor. Den nya Lidingöbron med tre körfiler i vardera riktningen är avsedd för enbart person- och lastbilar. Gåshagaleden mellan Torsvik och Gåshaga är den största genomfartsleden för biltrafik på södra Lidingö.

På södra Lidingö finns södra Lidingöbanan, spårvagnslinje 21, med ändstationer Gåshaga längst ut på södra Lidingö och Ropsten på Stockholmssidan via gamla Lidingöbron där tunnelbanan i Stockholm ansluter.

Ett omfattande bussnät finns för resor inom Lidingö. För de norra delarna av Lidingö inkluderat Näsets flerbostadsområde, som saknar spårbunden trafik, finns bussar som via Lidingö centrum går vidare till Ropsten med omstigning till tunnelbanan. I rusningstrafik går det även bussar från Larsberg via Baggeby på södra Lidingö till Ropsten och vice versa för att komplettera Lidingöbanans begränsade kapacitet för dessa bostadsområden som sammantaget utgör det mest tätbefolkade området på Lidingö. SL ansvarar för buss- och tågtrafiken på Lidingö.

Reguljära båtförbindelser finns mellan Lidingö, Nacka Strand och Nybroviken i centrala Stockholm och ut till Stockholms skärgård vid bryggplatser Klippudden, Larsberg och Gåshaga. Vägverket har planer på att upprätta en reguljär vägverksfärja mellan Larsberg och Stockholm. Planen inbegrips i ett större projekt som syftar till att bättre utnyttja Stockholms vattenvägar för att reducera belastningen av speciellt tung trafik på vissa vägavsnitt. I en utredningen som påbörjades 2007 föreslås nya färjeleder med vägverksfärjor på sträckorna Ekerö-Lövsta, Slagsta-Ulvsunda industriområde, Nacka (Bergs oljedepå)-Frihamnen och Nacka-Larsberg. Förbindelserna har beräknats kunna vara i drift omkring 2011.

Fordonsparkering

P-skiva gäller i Lidingö centrum samt på vissa andra parkeringsplatser med 3 timmars fri parkering om inget annat anges. Parkering på gatumark är avgiftsfri. Särskilda parkeringsregler gäller vintertid 1 december - 14 maj, datumparkering och veckodagsparkering. Allmänna boendeparkeringar, som underhålls av Lidingö stad, har avgiftsfri 24 timmars parkering. Infartsparkering till Stockholms stad ligger i anslutning till tunnelbanestationen vid Ropsten utanför avgiftsringen för trängselskatt.

Trängselskatt och Lidingöregeln

Lidingö ligger utanför avgiftsringen för för trafik till och från Stockholms stad som permanentades 2007. Vid Ropsten finns tre betalstationer i anslutning till Lidingöbron. För att komma ut på det allmänna vägnätet eller in till Lidingö utan att behöva betala trängselskatt finns den s.k. "Lidingöregeln" som innebär att fordon ut från Lidingö inte behöver betala avgifter om fordonet passerar någon av de tre betalstationerna vid Ropsten och ytterligare en betalstation på annan plats inom 30 minuter. Avgiftsfrihet gäller också i omvänd riktning om villkoret 30 minuter uppfylls. Utfartsvägen eller infartsvägen som i första hand är tänkt för 30 minutersregeln är via Gasverksvägen, Björnnäsvägen i Lilljansskogen och vidare norrut på Roslagsvägen förbi betalstationen innan avfarten till Bergshamravägen eller vice versa.

Politik

Lidingö styrs sedan 2002 av en koalition bestående av moderaterna och folkpartiet. Kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen (2008) är Paul Lindquist (m).

Lidingö har haft en moderat ordförande i kommunstyrelsen (tidigare drätselkammaren) sedan 1946.

Förutom de sju riksdagspartierna finns Lidingöpartiet representerat i fullmäktige.

Valresultat

Val till kommunfullmäktige.

Valresultat 2006
Moderaterna 43,24%
Folkpartiet liberalerna 13,31%
Socialdemokratiska arbetarpartiet 12,97%
Lidingöpartiet 12,06%
Centerpartiet 6,14%
Kristdemokraterna 4,66%
Miljöpartiet 4,00%
Vänsterpartiet 2,77%

Historisk mandatfördelning

Valår m fp kd c l mp s v Grafisk presentation
1994 20 5 0 4 9 2 9 2
20 5 4 9 2 9 2
1998 22 6 4 2 6 2 7 2
22 6 4 2 6 2 7 2
2002 20 10 2 2 5 2 8 2
20 10 2 2 5 2 8 2
2006 22 7 2 4 6 2 7 1
22 7 2 4 6 2 7  


Kyrkor

Sevärdheter i urval

Millesgården med skulpturparken på herserudsklippan.
Foresta, en av Lidingös mest kända byggnader från tidigt 1900-tal.
Lidingö Runt, Maj 2008. Nutida vikingar förbereder sig för start.
Lidingöloppet, 27 september 2008. Startgrupp 2, 30 km.
Fjäderholmarna - hamnen vid Stora Fjäderholmen.

Sport

Återvinningscentraler

  • Återvinningscentralen vid Stockby för alla typer av avfall förutom hushållssopor. En ny modern återvinningsanläggning i området är under projektering (2008).
  • Södergarns återvinningscentral för skogs- och trädgårdsavfall.

Reningsverk för avloppsvatten

Käppalaverket, reningsverk som tar emot avloppsvatten från 12 kommuner i norra och östra Storstockholm med rening av över 50 milj. m3 avloppsvatten per år. Producent av rötslam och biogas. Verket har sina anläggningar i stora bergrum i Käppala.

Föreningsliv

Lidingö har ett rikt föreningsliv[4] som täcker upp de flesta intresseområden. Lidingö båtförbund har 12 anslutna båtklubbar där den största är Bosö Båtklubb som har sin hamn i den västra delen av Södergarnsviken på norra Lidingö.

Vänorter

Lidingö har tre vänorter:

Övrigt

Lidingö är efter Stockholms stad sveriges mest ambassadtäta stad. På Lidingö finns följande länders ambassader (inkluderat konsulat); Albanien, Angola, Bahamas, Bolivia, El Salvador, Eritrea, Honduras, Iran, Kongo, Ukraina, Vitryssland och Zimbabwe.

Källor och fotnoter

  1. ↑ ”Kvartal 4 2008 - Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2008 och befolkningsförändringar 1 oktober-31 december 2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____132260.aspx. Läst 5 mars 2009. 
  2. ↑ Lidingö stadsvapen, officiell grafisk utformning.
  3. ↑ Statistik Lidingö Stad juni 2007.
  4. ↑ Föreningsregistret Lidingö med sökfunktion efter typ av förening.

Externa länkar


v • d • r
Kommuner i Stockholms län
Stockholms läns vapen
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Liding%C3%B6_kommun"
Personliga verktyg