Möja
Från Rilpedia
Möja är en ö i den yttre delen av mellersta Stockholms skärgård. Den är huvudö för en grupp öar som kallas Möja-arkipelagen. Söder om Möja ligger Södermöja som är avskilt från Stora Möja med ett smalt sund kallat Möjaström.
Möja var egen kommun fram till 1952, då den gick upp i Djurö kommun. Sedan 1974 tillhör Möja Värmdö kommun.
Möja har en bofast åretruntbefolkning som i huvudsak fördelar sig på byarna Långvik, Ramsmora, Norrsundshage, Löka, Berg och Hamn. Nuförtiden är den ursprungliga skärgårdsbefolkningen uppblandad med utflyttade stadsbor. På sommaren ökar dess befolkning mångfalt av sommarboende och under de senare åren har även mängden besökare som bara gör ett kort besök över dagen ökat. Möja har ingen fast landförbindelse men trafikeras av ett flertal olika rederier som Waxholmsbolaget, Cinderellabåtarna och ett flertal taxibåtar.
Både Möja och Södermöja har haft fast skärgårdsbefolkning sedan hundratals år. Delar av befolkningen kom ursprungligen med båt från Åland. De försörjde sig på fiske, skärgårdsjordbruk och diverse sysslor. På Södermöja finns inte längre någon service, men förr fanns både affär och ett pensionat som Evert Taube sjunger om i Dans på Sunnanö. På Stora Möja finns skola, post, två Konsumbutiker, ett flertal restauranger i olika prisklasser, gästhem, kyrka, hembygdsmuseum, gästhamn (Kyrkviken och Löka), ett flertal sommarbutiker och dansbana. Möja dansbana var länge känt för sitt vilda midsommarfirande och har ombesjungits av Cornelis Vreeswijk i Ångbåtsblues.
På senare år har föreningen MKU, Möjas Kulturella Ungdomsrörelse anordnat populära musikkvällar med liveband 5 lördagar under juli och augusti. Här har exempelvis Sten & Stanley, Kim Anderzon, Lotta Engberg, The Boppers, Tim Rice och Träd, Gräs och Stenar spelat. Dansbanan huserar också en pizzarestaurang i Möjas ombyggda gamla skolbuss. Möja har också varit känt för sina jordgubbar som sägs ha en extra genuin jordgubbssmak[källa behövs]. De odlades för försäljning ännu på 1970-talet.
