Apostoliska trosbekännelsen
Från Rilpedia
| Denna artikel är en del i serien Kristendom |
|
 |
|
|
Skrifter |
|
|
Personer |
|
|
Tro |
|
|
Sakrament |
|
|
Dagligt liv |
|
|
Helgdagar |
|
|
Reformationen |
|
|
Riktningar |
|
|
Övriga |
|
 Kristendom |
|
Den apostoliska trosbekännelsen är den äldsta av de tre så kallade ekumeniska huvudsymbola. Den har sitt ursprung i den fornkristna församlingen i Rom, 200-talets början, och dess namn är tidigast dokumenterat i ett brev från Ambrosius cirka 390. Det är en längre version av den gammalromerska trosbekännelsen.
Den kallas apostolisk, eftersom den anses vara en pålitlig sammanfattning av apostlarnas tro så som den uttrycks i Nya Testamentet.[källa behövs] Texten bygger delvis på aposteln Paulus definition av kristen tro i Romarbrevets tionde kapitel, vers 9 från 60-talet: ”Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.” Klyftan mellan judendomen och den växande kristna rörelsen blev under 100-talet allt tydligare samtidigt som behovet av en kort sammanfattning av den kristna tron blev allt större bland annat för att tydliggöra avgränsningen mot andra religiösa rörelser som till exempel gnosticismen. Den apostoliska trosbekännelsen behöver inte, till skillnad från Paulus definition i Romarbrevet, den judiska religionens kontext för att vara begriplig för icke-judar. Efter att ursprungligen använts framför allt som dopbekännelse, är den nu den mest använda av de färdigformulerade kristna trosbekännelserna.[källa behövs]
Texten är belagd i ett par varianter, både på latin och koinégrekiska, före år 341 och fick sin slutgiltiga språkliga form under 700-talet. Den är okänd inom östkyrkan, där man enbart använder den Nicaenska trosbekännelsen. I Sverige förekommer två översättningar, en äldre och en nyare. Den nyare används dock inte av alla kyrkosamfund.
Innehåll |
Nyare översättning
Återfinns bland annat i Svenska Missionskyrkans kyrkohandbok från 2003.
- Vi tror på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre,
som blev till som människa genom den heliga Anden,
föddes av jungfrun Maria,
led under Pontius Pilatus,
korsfästes, dog och begravdes,
steg ner till dödsriket,
uppstod från de döda på tredje dagen,
steg upp till himlen,
sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida
och skall komma därifrån för att döma levande och döda.
- Vi tror på den heliga Anden,
den heliga, universella kyrkan, de heligas gemenskap,
syndernas förlåtelse, kroppens uppståndelse och det eviga livet.
Amen
Äldre översättning
Återfinns bland annat i Den svenska kyrkohandboken (Svenska kyrkans ritualhandbok) från 1986.
- Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.
- Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den Helige Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
levande och döda. - Vi tror ock på den helige Ande,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.
[Amen]
Varianter
Katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan i Sverige använder sig av ovanstående översättning med den skillnaden att ”en helig, allmännelig kyrka” i stället lyder ”den heliga Katolska Kyrkan”.
Översättningen använd av svenskspråkiga församlingar i Finland
- Jag tror på Gud Fadern, den allsmäktige,
himmelens och jordens skapare
- och på Jesus Kristus,
Guds ende son, vår Herre,
vilken är avlad av den Helige Ande,
och född av jungfru Maria.
Led under Pontius Pilatus,
korsfästes, dog och blev begraven,
nedsteg till dödsriket,
uppstod på tredje dagen från de döda,
uppfor till himlarna,
sitter på Guds, den allsmäktige Faderns högra sida,
och skall därifrån komma till att döma
levande och döda
- och på den Helige Ande,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas samfund,
syndernas förlåtelse,
kroppens uppståndelse
och ett evigt liv.
