Unilever
Från Rilpedia
| Unilever | |
 |
|
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor | Mall:Landsdata England London och Mall:Landsdata Nederländerna Rotterdam |
| Nyckelpersoner | Michael Treschow, Patrick Cescau |
| Bransch | Framställning av matvaror och hem- och personhygienartiklar. |
| Produkter | Se rubriken varumärken |
| Antal anställda | 174 000 i över 100 länder[1] |
| Historia | |
| Grundat | Sammanslagning av Lever Brothers och Margarine Unie 1930 |
| Ekonomi | |
| Omsättning | €40 187 miljoner (2007)[2] |
| Nettoinkomst | €5 245 miljoner (2007)[2] |
| Övrigt | |
| Slogan | Feel good, look good, and get more out of life. |
| Webbplats | www.unilever.com |
Unilever är ett brittisk-nederländskt företag och en av världens största tillverkare av dagligvaror, främst livsmedel, drycker, tvättmedel och hygienprodukter. Företaget bildades 1930 när det holländska margarinföretaget Margarine Unie och den brittiska tvåltillverkaren Lever Brothers gick samman. Unilever Sverige AB ägs av Marga BV, ett centralt holdingbolag inom Unilever NV.
Unilever har två moderbolag: Unilever NV i Rotterdam, Nederländerna, och Unilever PLC i London, Storbritannien. Företagets uppläggning är liknande den som råder hos företagen Reed Elsevier och Shell före deras enhetsstruktur. De båda Unilever-företagen har samma styrelse och opererar effektivt som ett företag. Den nuvarande Chairman of Unilever (Styrelseordförande) är Michael Treschow medan Patrick Cescau är Group Chief Executive (VD). Unilevers huvudsakliga konkurrenter inkluderar Procter & Gamble, Nestlé, Mars Incorporated, och Reckitt Benckiser.
Innehåll |
Historia
1870-1930
Under tidigt 1870-tal i Oss, Noord-Brabant, Nederländerna började Jurgens och Van den Bergh, två familjer inom smörindustrin att intressera sig för ett relativt nytt substitut till smör, margarin. Något senare, på 1880-talet började en partihandel i norra England driven av William Hesketh Lever att producera en ny typ av hushållstvål, Sunlight Soap. Skillnaden mot tidigare tvålar var att den nya innehöll kopra och tallkärneolja vilket gör att tvålen löddrade[3], detta blev ett genombrott för William Lever som några år senare utformade en sorts företagsvision med tvålen som grund:
| ” | Genom att göra renlighet till en självklarhet, att minska arbetet för kvinnor, att bringa hälsa och bidra till personlig attraktionskraft blir livet mer njutbart och tacksamt för de människor som använder våra produkter. | ” |
|
— William Hesketh Lever[4] |
||
Vid slutet av 1800-talet var företagen som senare skulle bli Unilever några av sin tids mest nytänkande. Företaget förbättrade näringsvärdet i livsmedel bland annat genom att tillsätta vitaminer i dagligvaror och företaget hjälpte även personhygienen att bli enklare i vardagen.[4]
Tidslinje
<timeline> ImageSize = width:800 height:550 PlotArea = width:30 height:530 left:50 bottom:10
DateFormat = yyyy Period = from:1870 till:1932 TimeAxis = orientation:vertical ScaleMajor = unit:year increment:5 start:1870
- there is no automatic collision detection,
- so shift texts up or down manually to avoid overlap
Define $dx = 30 # shift text to right side of bar
PlotData=
bar:Leaders color:red width:25 mark:(line,white) align:left fontsize:S from:start till:1932 shift:($dx,0) text: from:1930 till:1931 shift:($dx,0) text:1930: Den 1 januari bildas Unilever officiellt. from:1929 till:1929 shift:($dx,0) text:1929: Margarine Unie och Lever Brothers beslutar skriver den 2 september under ett avtal att bilda Unilever. from:1927 till:1927 shift:($dx,0) text:1927: Jurgens och Van den Bergh förenas i Margarine Unie - Margarinunionen. from:1917 till:1917 shift:($dx,0) text:1917: Lever Brothers köper upp Pears Soap, och Jurgens bildar en allians med Kellogg's för att förbereda en expansion i nordamerika. from:1909 till:1910 shift:($dx,0) text:1909: Lever Brothers börjar med palmplantage på Salomonöarna samtidigt som Jurgens och Van den Bergh startar ett gemensamt oljeplantage from:1908 till:1908 shift:($dx,0) text:1908: Jurgens och Van den Bergh sluter ett avtal om att dela vinst men att fortsätta konkurrera. from:1899 till:1899 shift:($dx,0) text:1899: Lever Brothers introducerar Sunlight Flakes som senare byter namn till välkända Lux Flakes. from:1894 till:1894 shift:($dx,0) text:1894: Lever Brothers Ltd. blir ett fullfjädrat aktiebolag och Ltd-taggen försvinner - Lever Brothers. from:1890 till:1890 shift:($dx,0) text:1890: Lever & Co blir ett begränsat aktiebolag – Lever Brothers Ltd. from:1888 till:1888 shift:($dx,0) text:1888: Jurgens och Van den Bergh flyttar till Tyskland och bygger där upp nya fabriker. from:1886 till:1886 shift:($dx,0) text:1886: Knorr, senare en del av Unilever, börjar producera buljongtärningar. from:1884 till:1884 shift:($dx,0) text:1884: Lever & Co börjar producera Sunlight Soap. from:1872 till:1872 shift:($dx,0) text:1872: Jurgens och Van den Bergh öppnar sin första margarinfabrik
</timeline>
1930 - idag
Unilever bildades 1930, en sammanslagning av den brittiska tvåltillverkaren Lever Brothers och den holländska margarinproducenten Margarine Unie. En logisk sammanslagning med tanke på att båda företagen till stor del använde sig av palmolja för att tillverka tvål respektive margarin. På detta sätt kunde därför företagen effektivt köpa in större mängder av palmolja för sin tillverkning.
Under 1930-talet växte Unilevers affärsverksamhet och nya dotterbolag startades i Latinamerika. 1980 så stod tvål och ätbara fetter endast för 40% av Unilevers intäkter, jämfört med 90% på 30-talet. Senare under 80-talet köpte Unilever upp företagen Brooke Bond (tillverkare av tesorten PG Tips), Fabergé och Elizabeth Arden. 1987 köpte Unilver Chesebrough-Ponds, tillverkare av Ragú, Pond's och Vaseline. Detta placerade Unilever på delad förstaplats inom kosmetikavärlden, tillsammans med L'Oreal. Fabergé och Elizabeth Arden såldes år 2000 till FFI Fragrances. Samma år köpte Unilever också det amerikanska företaget Best Foods, detta stärkte Unilvers ställning i Nordamerika och utvidgade företagets portfölj med matmärken.
Idag är företaget ett av de större multinationella företagen i världen med affärer och fabriker på alla kontinenter och även forskningslaboratorier vid Colworth och Port Sunlight i Storbritannien; Vlaardingen i Nederländerna; Trumbull, Connecticut, Englewood Cliffs, New Jersey i USA; Bangalore i Indien (Hindustan Unilever Limited); Pakistan; samt Shanghai i Kina. Den europeiska avdelningen för IT-infrastrukturs har sin bas i Unity House, Ewloe i Flintshire, Wales.
I USA bar företaget namnet Lever Brothers fram till 90-talet då moderbolagets namn antogs. Idag har den amerikanska delen av Unilever sitt säte i New Jersey och inte längre i Lever House, den skyskrapa som Lever Brothers tidigare hade som sitt högkvarter i New York.
Logotyp
Unilevers logotyp är ett blått U innehållande symboler som var och en representerar en del av företaget. Under står företagsnamnet Unilever, även det i blått. Symbolerna i Uet är en blandning av olika delar i Unilever, både när det gäller fördiga varor, produktion och värderingar. Nedan följer en lista av de symboler som finns i logotypen och en kort beskrivning vad de står för.[5]
Symboler
Symbolerna, vänster uppifrån och vidare längs Uet.
|
|
Företagsstyre
Unilevers högst verkställande organ heter Unilever Executive, ledd av Group Chief Executive Patrick Cescau och de verställande direktörerna. De verkställande direktörerna är Kees van der Graaf, Ralph Kugler och Group Chief Executive Patrick Cescau.[6] Unilever Executive får sina direktiv från styrelsen under ledning av Michael Treschow. Styrelsen är Unilevers oberoende organ.
|
Medlemmar av Unilever Executive:
|
Unilevers styrelse:
|
Varumärken
Unilever äger cirka 400 varumärken, varav många bara kan hittas i enstaka länder. Märkena kan delas in i två kategorier: Mat och dryck, samt städ- och hygienprodukter.
Mat och dryck
|
|
|
Glass
Unilever är världens största glasstillverkare med en årlig omsättning på €5 miljarder.[7] Med undantag för Breyers och Ben & Jerry's så samlas alla Unilevers glassföretag under Heartbrand-märkningen, så kallad på grund av den hjärtformade logotypen. Unilever driver idag elva glassfabriker i Europa; de största av dem inkluderar Heppenheim i Tyskland, Caivano i Italien, Saint-Dizier i Frankrike och Gloucester i Storbritannien. Varje år spenderar Unilever Heartbrand cirka €50 miljoner på forskning och utveckling inom glassindustrin.[7]
Hjärtmärkningen lanserades 1999 (dock något förändrad 2002) och är en satsning för att öka den internationella märkesmedvetenheten och för att främja länders samverkan över gränserna inom tillverkning och marknatsföring (centralisering). Märkningen finns idag i mer än 40 länder[7]. Men även om logtypen är den samma över hela världen så har många länder ett eget lokalt märkesnamn för att öka förtroendet för märket.
År 2005 så ingick israeliska glassföretaget Glidat Strauss ett avtal med Unilever om att exportera sitt glassmärke till USA på grund av de strikta kosherkrav som produkter i Israel har. I avtalet så ingår det att Strauss-glass endast får säljas i kosher- och importaffärer. I nordamerika distributeras Glidat Strauss av Dairy Delight, ett dotterbolag till Norman's Dairy.
Här följer ett urval med hjärtmärkta glassmärken från olika länder:
|
Hushålls- och hygienprodukter
Hemrengöring
|
|
|
Hygien
|
Kritik
Unilevers status som ett stort multinationellt företag har attraherat mycket kritik från politiska aktivister.[8] Kritiken är oftast inte riktad direkt mot Unilever utan mot något av dess många dotterbolag. Likt de flesta multinationella företagen så har dotterbolagen relativt fria tyglar vilket gör att lokala chefer får stor makt på råvarornas produktion. Sakerna som Unilever fått kritik för innefattar missvisande marknadsföring, kvicksilverutsläpp, barnarbete och PETA har även anmält Unilever för djurförsök.
Missvisande marknadsföring
Bedömningsnämnden för kost- och hälsoinformation rapporterade både energidrycken Red Bull och Unilvers Becel pro-active för att reklamföra sina varor som om dessa skulle ha en positiv inverkan på hjärta och blodomlopp. Konsumentföreningen Stockholm anmälde Unilever Bestfoods AB för att de, i en annons för margarinet Becel pro-activ, gett ett missvisande hälsobudskap. I den annonsen halvlåg en man i en soffa med en smörgås i handen och med rubriken "Det aktiva sättet att sänka kolesterolvärdet”. Unilevers svar på rapporten var att kombinationen av bild och rubrik var missvisande, och inga större påföljder följde. [9]
Kvicksilverutsläpp
Greenpeace har kritiserat Unilever för att tillåta de kvicksilverutsläpp som dotterbolaget Hindustan Unilever (Hindustan Unilever Limited) bedrev i Indien.[10] Fabriken som öppnade 1977 tillverkade kvicksilvertermometrar som såldes i Nordamerika och Europa. Spillet av det giftiga kvicksilvret som var kvar dumpades till viss del vid turistorten Kodaikanal i södra Indien.[8]
Barnarbete och rasism
India Resource Center har riktat stark kritik mot det barnarbete som Hindustan Unilever i stora skala har bedrivit i Indien. I en rapport 2003 uppskattade India Resource Center att drygt 25 000 barnarbetare arbetade för Hindustan Unilever mellan tio och tretton timmar om dygnet för strax under 4 kronor/dag. [11]
En kampanj för Hindustan Unilevers hudkräm Fair and Lovely ställdes in efter rasande protester från All-India Democratic Women's Association (AIDWA), en kvinnorättsorganisation tillhörande CPI(M). Kampanjen innehöll en reklamfilm där kvinnor med mörk hy som hade blivit ratade av män och arbetsgivare fick ljusare hud och nya pojkvänner efter att ha använt hudkrämen från Unilever. [12]
Se även
Referenser
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- Unilevers historia på www.unilever.com
- Unilevers företagsstyre på www.unilever.com
- Unilevers historia av företagshistorikern David Leidenborg.
Fotnoter
- ↑ ”Unilever at a glance: Key facts”. Unilever. http://www.unilever.com/ourcompany/aboutunilever/introducingunilever/unileverataglance.asp. Läst 2007-06-05.
- ↑ 2,0 2,1 Årlig finansiell rapport för verksamhetsåret 2007
- ↑ ”1885-1900s”. Unilever N.V.. http://www.unilever.com/ourcompany/aboutunilever/history/1885_1900.asp. Läst 2007-05-25.
- ↑ 4,0 4,1 ”Vår historia”. Unilever. http://www.unilever.se/ourcompany/aboutunilever/Var_historia/. Läst 2007-07-27.
- ↑ ”Our logo”. Unilever N.V.. http://www.unilever.com/ourcompany/aboutunilever/introducingunilever/ourlogo/. Läst 2007-06-05.
- ↑ ”Company structure: Executive directors”. Unilever. http://www.unilever.com/ourcompany/aboutunilever/companystructure/executivecommitttee/default.asp. Läst 2007-06-06.
- ↑ 7,0 7,1 7,2 ”Unilever Heartbrand”. Unilever. http://www.unileverbestfoods.com/ourbrands/foods/Heartbrand.asp. Läst 2006-07-30.
- ↑ 8,0 8,1 ”Unilever Corporate Crimes”. Corporate Watch. http://www.corporatewatch.org.uk/?lid=260#cheapresources. Läst 2007-06-05.
- ↑ ”Pressmeddelande 15 oktober 2003
PDF”. Bedömningsnämnden för kost- och hälsoinformation. http://www.hp-info.nu/bkh/Pressmed20031015.pdf. Läst 2007-02-08. - ↑ ”Unilever admits toxic dumping: will clean up but not come clean”. Greenpeace. http://www.greenpeace.org.uk/contentlookup.cfm?CFID=6864301&CFTOKEN=96874361&ucidparam=20010620124942&MenuPoint=G-A. Läst 2007-07-02.
- ↑ ”Montsanto, Unilever use Child Labour in India”. India Committee of the Netherlands. http://www.indiaresource.org/issues/agbiotech/2003/monsantounilever.html. Läst 2007-07-02.
- ↑ ”India's hue and cry over paler skin”. The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/main.jhtml?xml=/news/2007/07/01/wskin101.xml. Läst 2007-07-24.
.jpg){kind=link}