Kloster

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Klostren)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Se även Kloster, Hedemora kommun
Se även Klosters kyrka, församlingskyrka i Eskilstuna Klosters församling
Denna artikel är en del i serien
Kristendom
Kristendom

Skrifter
BibelnGTNT
Apokryferna
Psalmböcker

Personer
Jesus Kristus
Jungfru Maria
ApostlarnaPaulus, Petrus
Kyrkofäderna
Helgon

Tro
Jesu uppståndelse
Treenigheten
Frälsning
Trosbekännelserna
Eskatologi

Sakrament
Dop
Konfirmation
Bikt
Äktenskap
De sjukas smörjelse
Prästvigning
Eukaristi

Dagligt liv
SöndagBön
KyrkaGudstjänst
Präst
MissionPredikan

Böner
Herrens bön
Sinnesrobönen
Ave MariaGloria Patri

Helgdagar
Kyrkoåret
AdventJul
FastaPåskPingst
Tacksägelsedagen
Kristi himmelfärdsdag
Alla helgons dag

Reformationen
Stora schismen 1054
Jan HusMartin Luther
Jean CalvinZwingli

Riktningar
OrtodoxKatolsk
AnglikanskPresbyteriansk
LutherdomLiberalteologi
NyevangelismMetodism
BaptismEvangelikal
PentekostalismKarismatisk
TrosrörelsenAdventism
AntitrinitarismUnitarism

Övriga
Jehovas Vittnen
Mormoner
Arianer
Markioniter
Montanister

Portal Kristendom

Kloster, av lat. claustrum = inhägnat område. Byggnadskomplex avsett som bostad för en religiös sammanslutning som valt att leva i avskildhet från det sekulära samhället för att kunna ägna sitt liv och arbete till att tjäna Gud enligt ett fastslaget regelverk. Klosterområdets inre del, den s k klausuren (vanligen innanför en mur), får inte utan särskilt tillstånd beträdas av utomstående.

Klosterväsende finns inom flera religioner, bl.a. kristendom, hinduism och buddhism. Det indiska (sanskr.) ordet för kloster är vihara, vilket givit namn åt provinsen Bihar. Se även klipptempel.

Abbedi kallas ett kloster som styrs av antingen en föreståndare, abbot, eller föreståndarinna, abbedissa.

Innehåll

Klosterliv inom kristendomen

Den kristna klosterrörelsen uppstod i Egypten under 300-talet. Det första klostret grundades där av Pachomios, som även skrev en klosterregeln för livet i klostren. Klosterväsendet spred sig snabbt inom det romerska riket genom bl.a. Martin av Tours och Johannes Cassianus.

Under medeltiden slöt sig västerländska kloster samman i klosterordnar fristående från stiften. Förebilden var klostret i Monte Cassino, grundat av Benedikt av Nursia, enligt traditionen år 529. De för bevarandet av antikens kultur och lärdom så viktiga klosterskolorna, uppstod i benediktinklostren, och sådana bildades också av dominikaner, jesuiter och franciskaner. I första hand hade dessa till uppgift att utbilda nya generationers munkar och nunnor.

På svenska skiljer man inte alltid mellan egentliga kloster och konvent, kongregationer och ordnar, men egentliga klosterordnar är enbart benediktinorden, cisterciensorden, kartusianorden, birgittinorden, johannitorden och helgeandsorden.

Reformationen tog avstånd från klosterväsendet vilket vanligen innebar att staten konfiskerade klostrens egendomar i de reformerade länderna. Numer finns det dock åter kloster och kommuniteter i evangeliska kyrkor, men fortfarande i ganska liten skala.

Kloster där man inte får prata har ofta ett parlatorium, ett samtalsrum där det är tillätet att prata.

Planritning för ett typiskt munkkloster inom Cisterciensorden: 1. Klosterkyrka 2. Dödens port (ty. Totenpforte) 3. Kor för lekbröder 4. Sakristia 5. Korsgång 6. Trädgård och brunnshus (Quadrum) 7. Kapitelsal 8. Sovsal 9. Kapitelsal 10. Arbetssal 11. Calefactorium (värmestuga) 12. Refektorium för munkar 13. Kök 14. Refektorium för lekbröder

Kloster och kommuniteter inom Svenska kyrkan

Romersk-katolska ordnar och kongregationer i Sverige

Se även

Personliga verktyg