Kloster
Från Rilpedia
- Se även Kloster, Hedemora kommun
- Se även Klosters kyrka, församlingskyrka i Eskilstuna Klosters församling
| Denna artikel är en del i serien Kristendom |
|
 |
|
|
Skrifter |
|
|
Personer |
|
|
Tro |
|
|
Sakrament |
|
|
Dagligt liv |
|
|
Helgdagar |
|
|
Reformationen |
|
|
Riktningar |
|
|
Övriga |
|
 Kristendom |
|
Kloster, av lat. claustrum = inhägnat område. Byggnadskomplex avsett som bostad för en religiös sammanslutning som valt att leva i avskildhet från det sekulära samhället för att kunna ägna sitt liv och arbete till att tjäna Gud enligt ett fastslaget regelverk. Klosterområdets inre del, den s k klausuren (vanligen innanför en mur), får inte utan särskilt tillstånd beträdas av utomstående.
Klosterväsende finns inom flera religioner, bl.a. kristendom, hinduism och buddhism. Det indiska (sanskr.) ordet för kloster är vihara, vilket givit namn åt provinsen Bihar. Se även klipptempel.
Abbedi kallas ett kloster som styrs av antingen en föreståndare, abbot, eller föreståndarinna, abbedissa.
Innehåll |
Klosterliv inom kristendomen
Den kristna klosterrörelsen uppstod i Egypten under 300-talet. Det första klostret grundades där av Pachomios, som även skrev en klosterregeln för livet i klostren. Klosterväsendet spred sig snabbt inom det romerska riket genom bl.a. Martin av Tours och Johannes Cassianus.
Under medeltiden slöt sig västerländska kloster samman i klosterordnar fristående från stiften. Förebilden var klostret i Monte Cassino, grundat av Benedikt av Nursia, enligt traditionen år 529. De för bevarandet av antikens kultur och lärdom så viktiga klosterskolorna, uppstod i benediktinklostren, och sådana bildades också av dominikaner, jesuiter och franciskaner. I första hand hade dessa till uppgift att utbilda nya generationers munkar och nunnor.
På svenska skiljer man inte alltid mellan egentliga kloster och konvent, kongregationer och ordnar, men egentliga klosterordnar är enbart benediktinorden, cisterciensorden, kartusianorden, birgittinorden, johannitorden och helgeandsorden.
Reformationen tog avstånd från klosterväsendet vilket vanligen innebar att staten konfiskerade klostrens egendomar i de reformerade länderna. Numer finns det dock åter kloster och kommuniteter i evangeliska kyrkor, men fortfarande i ganska liten skala.
Kloster där man inte får prata har ofta ett parlatorium, ett samtalsrum där det är tillätet att prata.
Kloster och kommuniteter inom Svenska kyrkan
- Alsike kloster
- Augustinerbröderna
- Heliga korsets brödraskap
- Helige Franciskus systraskap
- Kommuniteten Den Heliga Treenigheten
- Maria Magdalenas systrar
- Mariadöttrarna av den evangeliska Mariavägen,
- Sankt Sigfrids systrar
- Uppståndne Frälsarens systraskap
Romersk-katolska ordnar och kongregationer i Sverige
- Assumptionssystrar
- Benediktiner
- Birgittiner
- Dominikaner
- Elisabethsystrar
- Franciskaner
- Gråbröder (Konventualer)
- Jesuiter
- Jesu Små Systrar
- Kapucinerorden
- Karmeliter
- Kartusianer
- Maria Reparatrixsystrar
- Mariasystrar
- Missionaries of Charity
- Oblatmissionärer
- Passionister
- Sacré Coeursystrar
- Salesianer
- Serafimsystrar
- Skolsystrar de Notre Dame
- S:t Josefssystrar
- Systrarna från Lipie
Se även
- Abbé
- Abbedissa
- Abbot
- Antonios Eremiten
- Athos
- Augustinus regel
- Benedikt av Nursia
- Benedikts regel
- Bernhard av Clairvaux
- Eremit
- Klosterregel
- Kommunitet
- Mendikantordnar
- Monte Cassino
- Munk
- Nunna
- Sankt Gallenplanen
- Orden
