Europeiska rådet
Från Rilpedia
- Ej att förväxlas med Europarådet eller Europeiska unionens råd.
| Europeiska rådet | |
 |
Officiellt namn Europeiska rådet |
|---|---|
| Typ av organ | Toppmöte |
| Ledarskap | |
| Ordförande | Jan Fischer |
| Struktur | |
| Består av | 27 stats- och regeringschefer |
| Funktion | • Fastställa riktlinjer • Anta fördrag |
| Säten | |
 |
Justus Lipsius Bryssel Sammanträden |
| Webbplats | |
| europa.eu/european-council/ | |
Europeiska rådet, ibland kallat EU-toppmötet, är det högsta politiska organet i Europeiska unionen[1] och sammanträder ungefär fyra gånger per år. Rådet består av EU-medlemsstaternas regeringschefer (vissa länder representeras istället av statschefen). Ordförandeskapet är rullande och sträcker sig över ett halvår i taget.[2]
Europeiska rådet har inte någon formell verkställande eller lagstiftande makt (det är ett organ och inte en institution) men hanterar större frågor och beslut som påverkar unionens framtid och struktur. Rådet möts minst två gånger per år, vanligtvis i Justus Lipsius-byggnaden, som är Europeiska unionens råds högkvarter i Bryssel.[3][4][5] Europeiska rådet ska inte blandas ihop med Europeiska unionens råd och Europarådet.
Innehåll |
Historia
Rådets första sammanträden hölls i februari och juli 1961 (i Paris respektive Bonn). Det var informella möten, där Europeiska gemenskapens ledare deltog, och hölls eftersom den franske presidenten Charles de Gaulle tyckte att de överstatliga institutionerna (det vill säga Europeiska kommissionen) dominerade för mycket över integrationsprocessen. Det första inflytelserika mötet hölls 1969 efter ett par oregelbundna sammanträden. Under Haagmötet 1969 kom man överens om att Storbritannien skulle få bli medlem i gemenskapen och man lade också grunden till en gemensam utrikespolitik.[6][1]
Först 1974 blev sammanträdena formaliserade, efter ett möte i december i Paris. 1987 blev rådet för första gången inkluderat i ett fördrag (Europeiska enhetsakten) och dess funktion definierades i och med Maastrichtfördraget. Från början krävdes endast två möten per år, men numera hålls i genomsnitt fyra möten per år (två per ordförandeskap). Rådets säte bestämdes 2002, då det förlades till Bryssel. Rådet kan extrainkallas i exempelvis krissituationer, så gjordes det under 2001.[6][1]
Rådets möten har flera gånger varit avgörande punkter i Europeiska unionens historia. Det är vid Europeiska rådets toppmöten som exempelvis unionens fördrag har godkänts liksom unionens riktlinjer har dragits upp. 1991 gav Europeiska rådets möte upphov till Maastrichtfördraget, som upprättade Europeiska unionen och den gemensamma valutan euron. 1998 beslutade rådet vilka länder som skulle införa euron och således bli en del av euroområdet. Rådets möten under 2007 gav upphov till Lissabonfördraget. Vid flera andra tillfällen har rådet beslutat om andra viktiga fördrag eller om den fortsatta utvidgningen. Enligt Maastrichtfördraget ska Europeiska rådet ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och fastställa allmänna politiska riktlinjer för denna utveckling.[7]
Europeiska rådets storlek har successivt utvidgats i takt med att fler medlemsstater har anslutit sig till unionen. Idag är de dominerande europeiska partierna i rådet Europeiska folkpartiet och Europeiska socialdemokratiska partiet. Dessa två partier har emellertid haft en avgörande betydelse i rådet under hela dess historia, eftersom deras nationella medlemspartier traditionellt sett har haft ett starkt stöd i medlemsländerna.
Sammansättning
.jpg)
Officiellt består rådets ledamöter av unionens stats- eller regeringschefer samt kommissionens ordförande, som saknar rösträtt. När mötena äger rum brukar de nationella utrikesministrarna bistå sina regeringschefer. På samma sätt bistås kommissionens ordförande av en annan ledamot från kommissionen. Det är dessa ledamöter som syns på "familjefotot" som tas vid varje sammanträde.[4][5][1]
Mötena kan också inkludera nationella ministrar, inklusive utrikesministrarna, andra ledande nationella politiker (så som Frankrikes premiärminister) liksom fler ledamöter från kommissionen om det så behövs. Rådets generalsekreterare närvarar också vid mötena. Generalsekreteraren är en inflytelserik person eftersom han eller hon också är unionens höge representant. Europaparlamentets talman närvarar vanligtvis för att hålla ett öppningstal som markerar parlamentets åsikter innan förhandlingarna påbörjas.[4][5][1]
Förhandlingarna brukar dock involvera ett stort antal andra personer bakom "kulisserna". Enbart två delegater från varje medlemsstat får, utöver rådsmedlemmarna, närvara vid förhandlingarna. Dessa två har till uppgift att vidarebefordra meddelanden. Vid beslut kan medlemsstaterna be om råd från en permanent representant via "Anticigruppen" i ett angränsande rum. Gruppen består av diplomater och assistenter som framför information och förfrågningar. Tolkar är också nödvändiga vid sammanträdena eftersom rådets medlemmar har rätt att tala på sitt eget språk.[1]
Ordförandeskapet
.jpg)
Ordförande över Europeiska rådet är den stats- eller regeringschef som är ledare för det medlemsland som är ordförandelandet i Europeiska unionens råd. Detta ordförandeskap sträcker sig över ett halvår och roterar mellan medlemsstaterna. Agendan under mötena bestäms av ordföranden, vilket kan nyttjas av ordförandelandet med syfte att ta upp frågor som är av nationellt intresse. Ordförandelandet kan också ha fler förhandlare vid bordet.[2][5][1]
Rollen som ordförande är inte på något sätt jämställd med en statschefs eller regeringschefs uppgifter. Ordföranden är huvudansvarig för förberedelserna och genomförandet av rådets möten och har alltså ingen verkställande makt. Ordföranden har också som uppgift att rapportera till Europaparlamentet efter varje sammanträde samt vid början och slutet av ordförandeskapet.[2][5]
Ordförandeskapet roterar enligt ett schema som är fastställt på förväg. Det är konstruerat som så att alla medlemsländer får vara ordförandeland lika ofta, eftersom medlemsstaterna i rådet är oavsett storlek varandra jämställda.
Rådsmedlemmar
Varje medlemsstat representeras i Europeiska rådet av sin stats- eller regeringschef.[8] Det är dock upp till varje medlemsstat att avgöra om landet ska representeras av sin statschef eller av sin regeringschef. Dock kräver unionens fördrag att representanten är demokratiskt ansvariga, antingen direkt inför folket eller inför ett parlament.[8] Detta utesluter att de konstitutionella monarkierna representeras av sina monarker.
I regel representeras medlemsstaterna av sina regeringschefer. Detta gäller för alla deltagande länder utom Cypern och Frankrike. Cypern och Frankrike skiljer sig från övriga medlemsstater eftersom dessa två länder inte tillämpar parlamentarism fullt ut. Cypern, som är unionens enda presidentialism, saknar en separat regeringschef.[9] Presidenten fungerar både som stats- och regeringschef, och är landets representant i Europeiska rådet. Frankrike har förvisso en premiärminister men är trots allt en semi-presidentialism. Därför representerar landets president Frankrike i rådet.
Övriga medlemsstater representeras av sina regeringschefer, så som premiärminister, förbundskansler (Tyskland och Österrike), statsminister (Danmark, Finland och Sverige) eller taoiseach (Irland). Dessa regeringschefer representerar även sina länder när unionens ledare möts i Europeiska unionens råd på regeringschefs- och utrikesministersnivå.
Röstfördelning
| Europeiskt parti |
# |
|
|---|---|---|
| Europeiska folkpartiet (EPP) | 13 | |
| Europeiska socialdemokratiska partiet (PES) | 7 | |
| Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet (ELDR) | 4 | |
| Europeiska vänsterpartiet (PEL) | 1 | |
| Partilösa | 2 | |
| Totalt | 27 |
Till vänster visas röstfördelningen i Europeiska rådet efter partitillhörighet. Beslut i Europeiska rådet tas vanligtvis genom konsensus om inte annat föreskrivs i fördragen.[10] När regeringscheferna möts i Europeiska unionens råd gäller samma röstfördelning, men det kan då förekomma att beslut tas med kvalificerad majoritet.
De tre dominerande europeiska partierna i Europeiska rådet är Europeiska folkpartiet, Europeiska socialdemokratiska partiet och Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet. Dessa tre partier dominerar även inom andra EU-institutioner, exempelvis Europaparlamentet och Europeiska kommissionen.
Vilken politisk hållning en stats- eller regeringschef har i rådet präglas i hög grad också av nationaliteten och den egna statens intressen.
Ledamöter
Rådets makt och funktion
Europeiska rådet är inte en officiell EU-institution men trots det nämns rådet i unionens fördrag som organet som ska bidra med nya krafttag för att stimulera EU:s utveckling. Viktigast är att det beslutar om EU:s agenda och således fyller funktionen som den europeiska integrationens "motor". Detta görs utan någon formell makt; endast med inflytandet som de nationella stats- och regeringscheferna tillsammans har.
Eftersom rådet består av samtliga medlemsstaters ledare, som alla har den verkställande makten i sitt hemland, får rådet också stor betydelse för relationerna med länder utanför unionen, både över utrikespolitiken och över polisiära och straffrättsliga frågor. Rådet utövar också en mer verkställande makt än vad Europeiska unionens råd gör, så som att utse Europeiska kommissionens ordförande. Med sitt inflytande över den verkställande makten inom EU (Europeiska kommissionen), och därtill rådets inflytande över många andra institutioner, beskrivs ibland Europeiska rådet som unionens högsta politiska organ.
Rådet har dock kritiserats för sin avsaknad på ledarskap och organisation. Exempelvis möts rådet endast fyra gånger per år, utan någon personal eller lagstiftande beslut.[13]
Säte
Rådets möten äger ofta rum fyra gånger per år (två gånger per ordförandeskap) i Bryssel och pågår i två dagar, även om denna tid kan bli förlängd om agendan så kräver. Fram till 2002 skiftade rådets säte i enlighet med det roterande ordförandeskapet mellan medlemskaet. Emellertid stadgar den 22:e förklaringen som är fogad till Nicefördraget att "från och med 2002 ska ett av Europeiska rådets möten per ordförandeskap hållasi Bryssel. När unionen omfattar 18 medlemmar ska samtliga av Europeiska unionens möten äga rum i Bryssel."[14]
Så mellan 2002 och 2004 fölls hälften av rådets möten i Bryssel och från och med utvidgningen 2004 hölls samtliga möten i Bryssel. Europeiska rådet använder sig av samma byggnad som Europeiska unionens råd (Justus Lipsius-byggnaden). Vissa extrainsatta möten hålls dock ibland i det medlemsland som innehar ordförandeskapet. Europeiska rådet kommer att flytta med Europeiska unionens råd till en ny byggnad, Résidence Palace, som ligger i anslutning till den nuvarande.[15] Valet att ha ett enda säte berodde bland annat på att den belgiska polisen har stor erfarenhet att ta hand om demonstrationer och att Bryssel har de byggnader som krävs för rådet och journalister vid varje möte. Genom att ha ett fast säte, i synnerhet efter utvidgningen 2004, var det tänkt att rådet skulle bli mer integrerat i EU:s grundstruktur, istället för att fortsätta att vara under stor nationell påverkan.
Se även
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 van Grinsven, Peter (September 2003). ”The European Council under Construction” (PDF). Nederländernas institution för internationella relationer. http://www.nbiz.nl/publications/2003/20030900_cli_paper_dip_issue88.pdf. Läst 2007-08-16.
- ↑ 2,0 2,1 2,2 ”Hur fungerar EU?”. Europa (webbportal). http://europa.eu/abc/12lessons/lesson_4/index_sv.htm. Läst 2007-10-28.
- ↑ ”Europeiska rådet”. Europeiska unionens råd. http://www.consilium.europa.eu/showPage.asp?lang=sv&id=429&mode=g&name=. Läst 2007-10-28.
- ↑ 4,0 4,1 4,2 ”Consolidated versions of the treaty on European Union and of the treaty establishing the European Community” (PDF). Europa (webbportal). 1992-02-07. http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/en/oj/2006/ce321/ce32120061229en00010331.pdf. Läst 2007-07-12.
- ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 5,4 ”Europeiska rådet”. Europeiska rådet. http://europa.eu/european_council/index_sv.htm. Läst 2007-10-28.
- ↑ 6,0 6,1 Stark, Christine. ”Evolution of the European Council: The implications of a permanent seat” (PDF). Dragoman.org. http://www.dragoman.org/ec/belfast-2002.pdf. Läst 2007-07-12.
- ↑ Artikel 4 i Fördraget om Europeiska unionen
- ↑ 8,0 8,1 Artikel 10 i Fördraget om Europeiska unionen
- ↑ ”Government Web Portal: Executive Power”. Cyperns regering. http://www.cyprus.gov.cy/portal/portal.nsf/All/A7F19FD6A9C43DAEC2256F57003C2479?OpenDocument. Läst 2008-03-15.
- ↑ Artikel 15 i Fördraget om Europeiska unionen
- ↑ Årtalen för nästkommande val är preliminära. Datumen kan komma att ändras som följd av att nyval utlyses.
- ↑ Partiet har endast observatörstatus i Europeiska vänsterpartiet
- ↑ Laming, Richard (2003-07-10). ”Too much champagne, not enough leadership”. Open Democracy. http://www.opendemocracy.net/democracy-europefuture/article_1346.jsp. Läst 2007-07-12.
- ↑ ”Treaty of Nice” (PDF). Europa (webbportal). 2001-02-21. http://europa.eu/eur-lex/en/treaties/dat/nice_treaty_en.pdf. Läst 2007-07-12.
- ↑ ”Reconstruction of "Residence Palace"”. UIA Architectes. 2005-09-26. http://www.uia-architectes.org/texte/england/Residence/2-results.html. Läst 2007-07-12.
Externa länkar
|
||||||||||||||
|
EU-portalen — metasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia. |
