Falkenberg
Från Rilpedia
- Den här artikeln handlar om tätorten Falkenberg. För kommunen Falkenberg, se Falkenbergs kommun. För övriga betydelser, se Falkenberg (olika betydelser).
| Falkenberg Siffrorna avser orten |
||||
|---|---|---|---|---|
|
||||
| Läge | ||||
| Landskap | Halland | |||
| Län | Hallands län | |||
| Folkmängd(2008) | 21 172 invånare | |||
| Area(2008) | 1 574 hektar | |||
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] (uppdaterad 29 maj 2008) | ||||
Falkenberg är en tätort (stad) och centralort i Falkenbergs kommun i Hallands län. Den ligger vid Ätrans utlopp i Kattegatt. Motorvägen E6/E20 och järnvägen Västkustbanan passerar förbi staden.
Falkenberg är en omtyckt turistort, främst på grund av omgivningens fina badmöjligheter, bland annat vid Skrea strand. Fem högstadieskolor och två gymnasieskolor (varav en privatägd) finns i staden. Den gamla hamnstaden har ett mångsidigt näringsliv, med viss tonvikt på livsmedels- och verkstadsindustri så som Arla Foods, Netto och Carlsberg.
Invid Ätran finns ett kvarter döpt till Fajans till minne av ett därstädes tidigare liggande tegelbruk.
Innehåll |
Historia
Falkenberg började träda in i historiens ljus i slutet av 1200-talet, varifrån de första skriftliga beläggen finns. Staden kom möjligen att ta över som lokal maktcentrum efter en tidigare plats i Stafsinge. Den var då, liksom övriga Halland dansk. Från 1300-talet och fram till nordiska sjuårskriget fanns även staden Ny-Falkenberg. Falkenbergs borg, varifrån Falkenbergs slottslän styrdes, förstördes av Engelbrekts trupper 1434 och kom inte att byggas upp, vilket gjorde att slottslänet försvann. Det första kända priviligiebrevet för staden är från 1558. Staden växte sedan upp på den norra sidan av Ätran, men kom under 1900-talet att även sprida sig till den södra sidan av ån. Staden tillhör Varbergs domsaga.
Politik
Fram till 1931 var högerpartiet största parti, därefter tog socialdemokraterna över och hade efter 1938 egen majoritet fram till 1966 med undantag för valet 1946. Även efter kommunsammanslagningen har själva staden varit ett starkt fäste för socialdemokraterna. Kommunen har däremot med undantag för 1994-98 styrts av de borgerliga, med centerpartiet som ledande parti och med Marie-Louise Wernersson som kommunalråd.
Bebyggelse
Stadens centrum ligger väster om Ätran där en stor andel av stadens butiker ligger, liksom gymnasieskolan, Stortorget och stadens restauranger och pubar. Öster om Ätran ligger bland annat Skrea strand, Falkenbergs IP och Klitterbadet.
I staden finns bland annat äldre träbebyggelse, Gamla stan, samt fina ströv- och fiskeområden kring Ätran. Lennart Thams stadshus från 1959 är ett fint exempel på sen funktionalism (ritat på 1940-talet).
Stadsdelar
- Falkagård
- Gamla stan
- Herting
- Hjortsberg
- Fajans
- Skogstorp
- Stafsinge
- Tröingeberg
- Västra gärdet
- Östra gärdet
- Arvidstorp, område dominerat helt av bostäder, både villor och flerfamiljshus.
- Näset
- Slätten, ett villaområde där nästan alla gator har namn efter författare.
Näringsliv
Falkenbergs Utvecklings AB, FUAB, är ett helägt kommunalt bolag. FUAB's uppdrag är att bidra till och skapa ny spännande och hållbar utveckling i kommunen. Detta gör de bland annat genom webbsidan flyttatillfalkenberg.nu.
Falkenbergs näringslivschef heter Jan Stålnacke och är även med i styrelsen för Falkenbergs Näringsråd.
Skolor
|
|
Sport och friluftsliv
Falkenberg har flera klubbar på elitnivå. Fotbollslaget Falkenbergs FF har från slutet av 1980-talet börjat etablera sig i den nästa högsta serien (numera Superettan). Bordtennislaget Falkenbergs BTK tillhör sedan lång tid tillbaka eliten, med tio SM-guld och en europacupseger. Under 2000-talet har Falkenbergs VBK etablerat sig som en av landets bästa volleybollklubbar, 2007 tog klubben sitt första SM-guld någonsin.
|
Övriga idrottsklubbar:
|
Anläggningar:
|
Sevärdheter
Förutom den natursköna kusten kan den som vill se kulturlandskapet göra det genom Ekomuseum nedre Ätradalen, som har ett varierat innehåll.
Många besöker Falkenberg för att på somrarna se på den årliga buskisen som spelas utomhus på Vallarnas friluftsteater. På vintern besöker många Falkenberg för att se Sveriges största nyårsrevy Falkenbergsrevyn.
Populärt resmål på sommaren är Svedinos Bil- och Flygmuseum som ligger vid Ugglarp, 15 km söder om Falkenberg. Svendinos har en av Europas största samlingar av flygplan och veteranbilar.
Museer
Tullbron i staden, byggd 1756-1761, är dessutom ett gammalt byggnadsminne.
Kyrkor
Från medeltiden har Sankt Laurentii kyrka varit Falkenbergs kyrka. Den ersattes 1892 som församlingskyrka av den nygotiska Falkenbergs kyrka.
Kommunikationer
Falkenberg ligger vid motorvägen Göteborg-Malmö, nummer E6 E20. Det är 100 km till Göteborg och 180 km till Malmö. Till Stockholm kör man lämpligen via Torup, Gislaved och Jönköping, 490 km.
Falkenbergs järnvägsstation ligger sedan 2008 i utkanten av staden, 2 km från centrum. Det går tåg bland annat till Göteborg, Malmö och Köpenhamn. Närmaste flygplats är Halmstads flygplats, 45 km med bil. Närmaste större flygplatser är Göteborg-Landvetter flygplats (120 km med bil; tåg plus flygbuss kan utnyttjas) samt Köpenhamns flygplats (210 km bort, direkttåg till flygplatsen).
Kända falkenbergare
- Annika Andersson, komiker
- Rutger Backe, fotbollspelare
- Stellan Bengtsson, bordtennisspelare
- Nina Björk, författare, journalist, feminist
- Ulf "Tickan" Carlsson, bordtennisspelare
- Krister Claesson, buskisskådespelare
- Walter Dickson, författare
- Jesper Ganslandt, filmregissör
- Stefan Gerhardsson, komiker
- Jojje Jönsson, skådespelare
- Arne Pärson, revyman, sångtextförfattare
- Per Störby, musiker
- Erik "Spänst" Svensson, friidrottare
- Magnus Svensson, fotbollspelare
- Magnus Svensson, innebandyspelare
- Carl-Johan Vallgren, författare
- Pär Zetterberg, fotbollspelare
- Sonic Syndicate, musikgrupp
- Union Square, musikgrupp
- Vains of Jenna, musikgrupp
Noter
- ↑ Statistik från SCB: Tätorter; arealer, befolkning 2005
Se även
Referenser
Källor
- Hedén, Stig J.: Falkenberg - staden som hembygd, 1995. ISBN 91-630-3848-X.
- Eric Hägge: Kommunalt sekel - Falkenbergs stadsfullmäktige 1866-1965, 1966.
Externa länkar
|
||||||||||
