Norrbotten
Från Rilpedia
| Norrbotten | ||
|---|---|---|
|
||
| Landsdel | Norrland | |
| Län | Norrbottens län | |
| Stift | Luleå stift | |
| Yta | 26 671 km² | |
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
194 570 inv. 7,3 inv./km² |
|
| Högsta punkt | Vitberget (594 m ö.h.) | |
| Största sjö | Miekojärvi | |
| Landskapsblomma | Åkerbär | |
| Landskapsdjur | Lavskrika | |
| Fler symboler ... | ||
|
||
Norrbotten är ett landskap i nordöstligaste Sverige. Det gränsar i väster till Lappland, i öster till Finland och i söder till Västerbotten. Landskapet Norrbotten utgör den östra delen av Norrbottens län.
Innehåll |
Allmänt
Norrbotten kan betraktas som Sveriges nyaste landskap. Historiskt sett var denna del av Norrland en del av landskapet Västerbotten, vilket även fortsatte in i nuvarande Finland. 1810 inrättades Norrbottens län, varefter den del av det gamla landskapet Västerbotten som låg inom länet alltmer kom att betraktas som ett eget landskap [1]. Denna utveckling påbörjades redan under 1800-talet, men den slutliga bekräftelsen kom egentligen först 1995 då Norrbotten, som sista svenska landskap fick ett landskapsvapen av riksheraldikern[2].
När man i dagligt tal använder ordet Norrbotten så syftar man i de allra flesta fall på Norrbottens län. Detta eftersom landskapen kulturellt har en mycket liten betydelse i övre Norrland. I motsats till stora delar av övriga Sverige så baseras den regionala identiteten i Norrbotten nästan uteslutande på länstillhörigheten.
Historia
Tidig historia
När man pratar om Norrbotten ur ett historiskt perspektiv syftar man i allmänhet på Norrbottens läns historia. Norrbotten (utom Lappland) har 8 000 bevarade fornlämningar.
Under tidig medeltid var övre Norrland inte befolkat av svenskar, utan av samer (lappar), kväner och olika finsktalande folk, från vilka regionerna Lappland och Kvänland (Bottenvikens norra kustland) har fått sina namn. Tornedalen utgjorde under tidig medeltid en central mötes- och handelsplats (ett "Birka på Nordkalotten") för bl.a. samer, kväner och bjarmer men även för svenska, norska, finska och ryska handelsmän som fraktade pälsverk och fisk söderut.
Under 1300-talet koloniserades och försvenskades landsdelen, och den gamla svenskbygdens nordgräns vid Umeå och Bygdeå flyttades genom bondekolonisation fram längre norrut. Kvänerna upphör att nämnas i källor och Pite-, Lule- och Kalix älvdalar blev försvenskade (även om det finsk-ugriska arvet fortfarande lever kvar i både språk och kultur i länets östra del). Från 1500-talet tog staten fastare kontroll över landsdelen, men det var först under 1800-talet som kolonisationen helt hade genomförts.
Gränsområde
Svenskan var länge ett språk som hörde ämbetsmannaklassen till i stora delar av Norrbotten bortsett från kustområdena. Kustområdena hade tidigt koloniserats av svenskar eftersom man där kunde färdas med båt, men inlandet förblev länge ett närmast oupptäckt och outforskat område som var ett stridsäpple för Sverige, Danmark-Norge som gjorde anspråk även på områden öster om fjällen samt Ryssland. Gränsen mellan Sverige och Danmark-Norge reglerades först i och med 1753 års gränsdragningsföredrag. En slags språkgräns gick vid Kalixälven (egentligen den något östligare och mindre Sangis älv) där man öster om älven talade finska, väster om älven svenska. Naturligtvis förekom det kontakter över älven, finska var lika vanligt umgängesspråk som svenska.
Gränsen mot Finland drogs först 1809. Tidigare hade Västerbotten gått ett stycke in i det som är nuvarande Lapplands län (i Reupubliken Finland), men när Sverige och Ryssland skulle dra sina gränser sattes de efter Torne och Muonio älvar. Därmed hamnade även stora delar traditionellt finskspråkigt område i Sverige, och Torne älv blev en gränsflod.
Som motdrag anlade Sverige staden Haparanda nära den gamla handelsstaden Torneå som man hade mist till den finska sidan och restriktioner och påbud försvårade gränskontakter. När folkskolan gjorde sin entré i Sverige förbjöds finska som umgängesspråk i skolorna, vilket var ett förbud som fanns kvar fram till 1958. Området berikades med ett stort antal gränsbefästningar under de bägge världskrigen och fick ta emot en stor mängd flyktingar i samband med tyskarnas härjningar i Lappland, Finland 1944–1945.
Klimat
Norrbotten hyser hela Norrlands värmerekord, vilket lyder på hela 37 °C i Harads den 17 juli 1945.[källa behövs]
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Geografi
Större tätorter
Sjöar i Norrbotten
Vattendrag
Se även
Källor
- ↑ Sveriges land och folk: I. Fysisk geografi
- ↑ Länstyrelsen Norrbotten: Vapen för landskapet Norrbotten
Externa länkar
- Tidig turism i Norrbotten - reportage i Tidningen Kulturen
- Lyssna till några av Norrbottens dialekter
|
|||||||
