A

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Aa

Ursprung
betydelse	Oxe
protokanaiskt	(ʾalp)
feniciskt	(ʼāleph)
Besläktade bokstäver i andra alfabet
arabiskt	ﺍ (ʾAlif)
syriskt	ܐ ('Ālaph')
hebreiskt	א (alef)
grekiskt	Αα (alfa)
kyrilliskt	Аа
BrāhmīA  gujarati  devanagari  tibetanskt	અ  अ  ཨ
Datateknik
Latin-1	A:65 / a:97
Unicode	A:U+0041 / a:U+0061
ASläktskapet med brahmi-skriftsystemen är inte helt klarlagt.

A  [ɑː] (info) är den första bokstaven i det latinska alfabetet.

Betydelser

Versalt A

1. förkortning för ampere, enheten för strömstyrka i SI-systemet.
2. symbol för talet 10 i det hexadecimala talsystemet.
3. beteckning för artilleriregemente.
4. beteckning för attackflygplan.
5. nationalitetsbeteckning för motorfordon från Österrike.
6. stora A stod för ”Berömlig” (högsta betyg) i en äldre betygsskala i Sverige.
7. i kemi en beteckning för masstal.
8. inom bibliotekens klassifikationssystem SAB beteckning för 'bok- och biblioteksväsen', se A (SAB).
9. den sjätte tonen i C-durskalan, se a (ton).
10. beteckning för area inom matematiken.
11. beteckning för en typ av pappersformat, A-format.
12. beteckning för det kemiska ämnet adenin.
13. beteckning för Arbeiderpartiet, de norska socialdemokraterna.
14. fram till 1968 beteckning för Stockholms stad.
15. internationell beteckning för trängfartyg.
16. en nivå av farmarligor i nordamerikansk baseboll, se Minor League Baseball#A.
17. trafikplatssignatur för Alingsås och Anten.

Gement a

1. förkortning för acceleration.
2. beteckning för måttenhetsprefixet atto (10 ^{− 18})
3. förkortning för areaenheten ar, se Ytmått.
4. förkortning för den brittiska och amerikanska areaenheten acre.
5. förkortning för anno.
6. litet a, med utmärkt beröm godkänd, näst högsta betygsgraden innan sifferbetyg infördes.
7. förkortning för arteria (artär) i anatomiska angivelser.

En- och tvåvånings-a

Tvåvånings-a

Det gemena a:et finns utformat i två versioner (allografer): det så kallade envånings-a:et med en "våning" (ɑ) och det så kallade tvåvånings-a:et med två "våningar" (a). Envånings-a är främst vanliga i flertalet teckensnitts kursiva varianter, i skripter och i kalligrafistilar (exempelvis Monotype Corsiva), samt i handstil, medan tvåvånings-a:na främst är vanliga i den raka varianten av flera teckensnitt. Vissa teckensnitt, så som Century Gothic, har envånings-a både i den raka och i den kursiva varianten, medan exempelvis teckensnitten Verdana och Arial i stället använder tvåvånings-a i båda varianterna.

Historia

Fenicisk alef

Till det latinska alfabetet kom bokstaven A från det grekiska alfabetet, dit det kom som en omformning av det feniciska alfabetets första bokstav, alef, vilken i sin protosinaitiska förlaga varit en bild av ett oxhuvud. A i olika skrifter som kyrilliska alfabetet (А), arabiska alfabetet Alif (ﺍ), hebreiska alfabetet alef (א).

Datateknik

I datorer lagras A samt förkomponerade bokstäver med A som bas och vissa andra varianter av A med följande kodpunkter:

I ASCII-baserade kodningar lagras A med värdet 0x41 (hexadecimalt), a med värdet 0x61 (hexadecimalt) och (utom för nationella varianter av ISO/IEC 646) @ med värdet 0x60 (hexadecimalt). I EBCDIC-baserade kodningar lagras A med värdet 0xC1 (hexadecimalt), a med värdet 0x81 (hexadecimalt) och @ med värdet 0x7C (hexadecimalt). Övriga varianter av A lagras med olika värden beroende på vilken kodning som används, om de alls kan representeras.

Externa länkar