Trafikplatssignatur

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Lp för Linköpings central

Trafikplatssignatur är en förkortad kodifiering av trafikplatser i Sverige och består av en till fyra, undantagsvis fem, bokstäver och godkännes av Transportstyrelsen. Trafikplats är en gemensam beteckning för driftplats (tidigare järnvägsstation), linjeplats, hållplats och hållställe) på en järnväg samt hållplatser och stationer på landets tunnelbanor och spårvägar.

System med trafikplatssignaturer finns inom många länders järnvägsnät. På järnvägarna uppstod tidigt ett behov av att förkorta stationernas namn, för att spara plats i till exempel tidtabeller och för enkel telegrafering mellan stationerna. Nedan används "stationssignatur" synonymt med trafikplatssignatur.

För att hålla telegrafin så snabb som möjligt försökte man hålla stationssignaturerna så korta som möjligt. Många stationer, även sådana som saknar uppehåll, längs Sveriges tidigaste stambanor har därför endast en bokstav i sin stationssignatur. Några exempel:

Alla dessa stationer ligger på Västra stambanan, och finns kvar än idag. Björnlunda och Jonsered har sedan länge inga uppehåll (pendeltågen stannar däremot vid Jonsereds västra, Jv). När nästa namn skulle förkortas så fick det bli två bokstäver, därefter tre. Stationssignaturer med fyra bokstäver förekommer bara i nödfall. Fem bokstäver har endast två trafikplatser i drift i Sverige: Ljungbyheds grusgrop, Ljdgr, och Tallås grusgropsväxel, Tåsgr.

Stationssignaturerna i Stockholm är något av ett specialfall. De är Cst, Nst, Sst och Öst. "St" betyder inte station, utan Stockholm. "Cst" betyder alltså "Stockholm C", "Sst" betyder "Stockholm S" och så vidare. Anledningen till att C kommer före och inte efter "ST" är att underlätta telegrafin. Då ett meddelande sändes hördes detta ursprungligen på alla stationer. De tre Stockholmsstationerna nåddes naturligtvis av ett betydande antal meddelanden, varvid de två inledande tecknen "ST" (... -) skulle ha varit samma för alla tre. För att undvika detta sattes ST sist, och då kunde man alltså sluta lyssna redan efter första bokstaven om det inte var den egna stationen som var berörd.

Idag är telegraferandet sedan länge ett avslutat kapitel, men fortfarande lever stationssignaturerna kvar i tidtabeller, tågtrafikledningens grafiska tågplaner, instruktioner och liknande för järnvägens personal. På stationerna kan man se dem exempelvis på signalernas märktavlor, den fyrkantiga gula plåtskylten på signalen. Observera dock att den beteckningen talar om på vilken station ställverket finns, inte vilken station som skylten står på. Exempelvis står det "Sub" på signalerna vid Huvudsta (Huv).

Storstockholms Lokaltrafik har ett eget system för stationssignaturer. Numera är detta i huvudsak anpassat för att inte kollidera med Banverkets förkortningar. På SL:s egna spåranläggningar (hit hör inte pendeltågsstationerna) tillämpas ett strikt treställigt system - alla trafikplatser förkortas med tre bokstäver. Ett lustigt exempel på detta var stationen Rö (nu nedlagd) på Roslagsbanan som förkortades (eller snarare förlängdes) till Rös. Tvåställiga förkortningar var i detta system reserverade för tjänsteställen med fast personal, exempelvis depåer - HY= Hammarby, TG= Tegnérgatan och så vidare.

Se även

  • Transportstyrelsens aktuella lista över trafikplatsnamn: [[1]]
Personliga verktyg