Från Rilpedia

Allograf, av grekiskt άλλος ’annan, olik’ och γράφω ’skriva’. Allografer är grafiska varianter av ett grafem. Allografer kan således bytas utan att betydelsen ändras. Exempel är ‹ſ› och ‹s› som i äldre tryck är allografer

av grafemet ‹s›, liksom ‹σ› och ‹ς› i grekiska. Dessa båda exempel visar regelbunden, kontextberoende, allografisk växling, då ‹s› respektive ‹ς› står sist i ett ord, medan ‹ſ› respektive ‹σ› står i alla andra ställningar i ordet. Också versaler och gemena kan kallas allografer av ett grafem: ‹A› ~ ‹a›, även om denna växling kan vara av lingvistisk betydelse, som i tyska där versal ordinitial utmärker substantiv, medan övriga ordklasser skrivs med gemena (utom i början av en mening): Essen ’mat, ätande’ ~ essen ’äta’. Såväl grafem som allografer utmärks med ‹ ›.