Gujarati
Från Rilpedia
Gujarati ગુજરાતી |
|
Talas i | Gujarat (Indien) |
---|---|
Antal talare | 46 100 000 |
Klassificering | indoeuropeiskt indoiranskt indoariskt Centrala zonen Gujarati |
Officiell status | |
Officiellt språk i | Gujarat (Indien) |
Språkmyndighet | Ingen |
Språkkoder | |
ISO 639-1 | gu |
ISO 639-2 | guj |
ISO 639-3 | guj |
SIL | GUJ |
Gujarati (ગુજરાતી Gujarātī) är ett indoariskt språk som talas i den indiska delstaten Gujarat. Språket talas av ungefär 46 miljoner människor. Det var Mahatma Gandhis modersmål.
Alfabetet som används är specifikt för gujarati och är en variant av devanāgarī vilket används för bland andra sanskrit och hindi. Den tydligaste skillnaden mellan gujarati och devanāgarī är att gujarati saknar den linje som skär genom den övre delen av bokstäverna.
Språket härstammar liksom övriga indoariska språk från sanskrit. Det liknar mest punjabi och hindi och kan ses som en dialekt av det senare. Substantiven har tre genus till skillnad från hindi som bara har två. Vidare har de två numerus och tre kasus (nominativ, vokativ och lokativ). Övriga kasus bildas liksom i hindi med hjälp av postpositioner. Pronomen är i det närmaste identiska med hindis. Verben byggs upp av en verbstam följd av aspekt-, tempus/modus- samt kongruensmarkörer.
Skrift
Liksom andra skriftsystem i Brahmifamiljen så är gujarati en abugida vilket innebär att varje konsonant har en medföljande vokal (i det här fallet [ə]). Vokalen kan ändras eller avlägsnas genom att konsonanten förses med diakritiska tecken.
Vokaler
Fristående | Med ક (k) | ISO | IPA | Fristående | Med ક (k) | ISO | IPA |
---|---|---|---|---|---|---|---|
અ | ક | a | [ə] | આ | કા | ā | [ɑ] |
ઇ | કિ | i | [i] | ઈ | કી | ī | [i] |
ઉ | કુ | u | [u] | ઊ | કૂ | ū | [u] |
ઋ | કૃ | r | [ru] | ||||
ઍ | કૅ | â | [æ] | એ | કે | ē | [e, ɛ] |
ઑ | કૉ | ô | [ɔ] | ઓ | કો | ō | [o] |
ઐ | કૈ | ai | [əj] | ઔ | કૌ | au | [əʋ] |
Konsonanter
Tecken | ISO | IPA | Tecken | ISO | IPA | Tecken | ISO | IPA | Tecken | ISO | IPA | Tecken | ISO | IPA |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ક | k | [k] | ખ | kh | [kʰ] | ગ | g | [g] | ઘ | gh | [gʱ] | ઙ | n̄ | [ŋ] |
ચ | c | [tʃ] | છ | ch | [tʃʰ] | જ | j | [dʒ] | ઝ | jh | [dʒʱ] | ઞ | ñ | [ɲ] |
ટ | ṭ | [ʈ] | ઠ | ṭh | [ʈʰ] | ડ | ḍ | [ɖ] | ઢ | ḍh | [ɖʱ] | ણ | ṇ | [ɳ] |
ત | t | [t] | થ | th | [tʰ] | દ | d | [d] | ધ | dh | [dʱ] | ન | n | [n] |
પ | p | [p] | ફ | ph | [pʰ] | બ | b | [b] | ભ | bh | [bʱ] | મ | m | [m] |
ય | y | [j] | ર | r | [ɾ] | લ | l | [l] | ળ | ḷ | [ɭ] | વ | v | [ʋ] |
શ | ś | [ʃ] | ષ | ṣ | [ʃ] | સ | s | [s] | હ | h | [ɦ] |
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).