Musik
Från Rilpedia
- Musikartiklar finns samlade i Musikportalen.
| Denna artikel är en del i serien konst som består av följande delar: | |
|---|---|
| Konstbegreppet | |
| Konstarterna |
|
| Konstens historia | |
| Konstverken | |
| Konstnärerna |
Musik är en form av konstnärligt, emotionellt och kulturellt uttryck, framför allt i följder av ljud och toner med hjälp av särskilda instrument eller den mänskliga rösten. Det är också en av de största konst- och underhållningsformerna, ett yrkes- utbildnings- och vetenskapsfält, fritidsintresse och verktyg för kommunikation, med mera.
Innehåll |
Etymologi
Ordet musik är belagt i svenskan sedan 1619 och kommer, via tyska och franska, av latinets musica som i sin tur härstammar från grekiskans mousik [μουσικη]. Det grekiska ordet syftar på musa som var en gudinna som ansågs inspirera och beskydda diktning, musik, konst och vetenskap i antik mytologi (se:Muserna). Ordet musik har senare lånats in i nästan alla västerländska språk via latinet.
Definition av musik
Musik är en vetenskapligt eller konstnärligt ordnad mängd av toner av vanligen olika höjd och klang ordnad efter rytmiska, harmoniska och melodiska mönster över viss tid, oftast kombinerad också med tystnad (pauser).
Inom forskningsgrenar som musikvetenskap och psykoakustik tillämpas många olika typer av definitioner. Inom musikhistorien kan man konstatera att frågan om vilka typer av verk som ska få kallas musik har förändrats många gånger. En postmodern definition av musik är "organiserat ljud" i någon form. Det åläggs lyssnaren att avgöra vad som är musik.[källa behövs]
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Musikformer
- Se också; Musikgenrer, Noterad musik, Improvisation, Folkmusik, Populärmusik, Klassisk musik, Musikindustri
Olika traditioner fokuserar på mycket olika aspekter i ett musikflöde.
Musik kan framställas på många olika sätt, ofta genom att sjunga och/eller spela på ett instrument, av en ensam person eller i en grupp. Musik framförd endast av instrument kallas instrumentalmusik, medan sjungen musik utan instrument kallas a cappella. Dessutom kan musik delas in efter vilka instrument som används. Vanliga så kallade sättningar är till exempel stråkkvartett (cello, två fioler och viola), rockband (trummor, elbas, elgitarr, synth och sång) och solo (vanligen gitarr och sång).
Förutom att framföras inför en publik kan musik lagras eller spridas genom ljudmedia som radio, skivor eller datafiler.
Vad som definieras som "skapandet" av musiken varierar med vad som i den aktuella formen eller stilen anses som viktigt eller centralt, samt vad som inom formen är fritt och fastlagt. I många fall anses innovationen i musiken vara bestämmandet av den precisa tonföljden, varför den person som utför detta tilldelas det främsta kreativa ansvaret för den uppförda musiken.
Kulturella drag
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Musikalitet
Musikalisk färdighet kan typiskt delas upp i:
Generell musikalisk förmåga (inte nödvändigtvis bunden till specifika instrument, stilar eller tekniker) benämns som musikalitet. Utmärkande musikaliska färdigheter, såsom absolut gehör, eller extrem teknisk förmåga har ofta ansetts som en delar av en medfödd, förutbestämd "musikalitet", men anses idag snarare vara produkter av träning och adaptivitet.
De flesta musikformer kräver en ganska jämnhög nivå på alla de ovanstående områdena, även om de flesta musiker också har någon form av specialitet. Vissa institutioner har utvecklat speciella metoder för musikaliskt träning, såsom den japanska Suzukimetoden.
Träning och utbildning
Människan har i allmänhet en väldefinierad förmåga (kan dock vara en medfödd förmåga, så som absolut gehör) att höra och uppskatta samt på en enkel nivå även skapa musik. Musik kan utövas på alla nivåer från helt grundläggande till virtuos, vilket kräver olika grad av träning för att kunna framställa och kontrollera ett önskat musikaliskt uttryck. Grundläggande sång- och i vissa fall instrumentfärdighet är en idag en relativt utbredd kunskap, och anses ofta som en del av allmänbildningen. Många barn lär sig musikgrunderna av sina föräldrar.
Många ungdomar tar enskilda musiklektioner i någon form, ofta på en kommunal eller privat musik- eller kulturskola; flera får dessutom träning i olika former av amatörensembler, körer eller orkestrar. På många orter finns en stark bandkultur, som ofta stöds av ideella scener och musikföreningar. Det finns också grund- och gymnasieskolor med särskild musikinriktning.
Professionella musiker är vanligen utbildade vid någon form av musikhögskola, ibland i kombination med folkhögskoleutbildningar. Det finns dock även musiker som är mer eller mindre självlärda, så kallade autodidakter.
Historia
Studier i musikhistoria har länge koncentrerat sig på inriktningarna i den europeisk- och senare västerländska traditionen, i synnerhet
Tidiga källor
Den första noterade musiken
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Renässansen (ca 1450-1600)
Under Renässansen utvecklades många instrument till att bli mer tekniskt avancerade. Stråkinstrument etablerades, orgel började förekomma och luta användes flitigt. Ett dur- och molltänkande liknande det vi har idag etablerades. Även under denna period fanns stora olikheter mellan profan (folklig musik)och sakral musik (kyrklig musik).
Kyrkomusiken efter reformationen
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Barocken (ca 1600-1740)
Under denna period tog musiken ett jättesprång och blev mycket extrovert. Instrumenten hamnade i centrum och musiken blev till för sin egen skull. Konserten som företeelse etablerades och stråkorkestern fick sin färdiga form. Inom den sakrala musiken (kyrkliga musiken) började man också använda sig av fler instrument, där ibland orgel och cembalo, och olikheterna mellan sakral och profan musik började suddas ut.
Musiker
Musikbranschen är en mycket bred bransch där alla typer av kunskaper ofta kan efterfrågas. De flesta yrkesmusiker i Sverige är tvungna att kombinera minst två eller flera sätt att försörja sig. Det vanligaste är att arbeta som lärare på någon av de olika utbildningsnivåerna. Andra är att framträda live, turnera och göra skivinspelningar. Det finns flera privata- och allmänfinansierade institutioner som erbjuder musiker fast anställning: framför allt kyrkosamfund, konsertsalar, operahus, teatrar, universitet, med mera.
Som musiker kan man inrikta sig på sång, särskilda instrument, komponerande, pedagogiskt arbete, och så vidare, ofta i kombination med olika stilar.
En gemensam sak för de flesta av dessa är att de har utbildat sig på musikhögskola (i vissa fall kombinerat med folkhögskola). I nöjesbranschen finns det också gott om yrkesmusiker som till exempel operasångare, musikalskådespelare.
|
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Studiet av musik
Det akademiska studiet av musik kallas musikvetenskap. Viktiga delar är musikhistoria och musikteori.
Musikteori
Musikteori är det vetenskapliga studiet av musik, där man definierar den utifrån begrepp som ton och rytm.
Musik i Sverige
Musik är ett ämne i den svenska grundskolan. Det finns även som nationell inriktning på gymnasieskolans estetiska program, som speciellt tillval på många lokala programinriktningar, samt som tillvalsämne i form av kursen Estetisk verksamhet på alla övriga gymnasieprogram.
Se även
- Ljud
- Notskrift
- Musiker
- Gehör
- Gyllene snittet
- Periodicitet
- Lista över musikinstrument
- Lista över musiktermer
- Lista över musikgenrer
- Musikdrama
- Dans
- Lista över musikår
- Musikteori
- Musikvetenskap
- Musikhistoria
- Musikgenre
- Musikproduktion
- Musikdistribution
- Vinjettmusik
Källor
Litteratur
- Stanley, John, Classical Music (1997), ISBN 0-89577-947-1
- Bernstein, Leonard, The Infinite Variety of Music (1966), ISBN 0-385-42438-8
Noter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Musik
Teori och psykoakustik
Historia
|
|||||||
