Från Rilpedia

Absolut gehör, förmågan att uppfatta och ange exakta tonhöjder. Många människor uppfattar intervall mellan olika toner, men kan inte känna igen en viss ton utan att ha något att relatera till (relativt gehör). En person med absolut gehör kan däremot direkt identifiera en ton med tonnamn, och ibland även sjunga en viss given ton. Absolut gehör ska inte förväxlas med den förmåga många har att öva upp ett relativt gehör så att man blir säkrare på en tonhöjd även när man saknar referens till den.

Absolut gehör är ovanligt.^[1][2] Det finns ingen accepterad förklaring till fenomenet och inte heller vet man om förmågan är medfödd eller kan tränas upp. De flesta personer med absolut gehör har dock haft förmågan sedan de var barn.

En del personer med absolut gehör kan ha ett musikaliskt färgseende där vissa toner upplevs som färgintryck (synestesi), men detta förekommer även bland personer med relativt gehör.

Källor

• Fagius, Jan. Hemisfärernas musik, Bo Ejeby Förlag.
• Nationalencyklopedin

Fotnoter

1. ↑ Oliver Sacks, Letters: Musical Ability (1995) Science. 268. (5211).sid. 621–622. anger att förekomsten av absolut gehör uppskattats till 1 av 10 000 personer, stöder sig på A. Bachern, J. Accoust. Soc. Am. 27 1100 (1955)
2. ↑ M.Drobner Akustyka Muzyczna Polskie Wydawnictwo Muzyczne PWM 1973, s.70 anger 8% och påstår att de flesta begåvade med absolut gehör är män samt att 3% klarar av att återge korrekt tonhöjd med rösten.