Intervall (musik)
Från Rilpedia
| Stämning i musik |
| Tempererad stämning |
| Ren stämning |
| Liksvävande temperatur |
| Pythagoreisk stämning |
| Pythagoras komma |
| Cent |
| Medelton |
| Intervall |
Intervall är inom musiken avståndet i tonhöjd mellan två toner. Varje intervall svarar mot ett visst förhållande mellan tonernas frekvens. Det kan identifieras med förhållandet mellan två toner i den harmoniska deltonserien som är en harmonisk talföljd. Observera att "intervall" aldrig betecknar tidsförhållanden inom musiken.
Eftersom den mänskliga tonuppfattningen är periodisk, uppfattas toner i vissa intervall som likartade eller besläktade. Dessa intervall kallas brett för rena intervall (mer om detta nedan). Det renaste intervallet näst primen anses vara oktaven, vars toner har frekvensförhållandet 2:1. Dessa toner uppfattas som om de hade "samma" höjd, och de kallas därför unisona (av medeltidslatinets unisonus, entonig, toner som klingar som en enda). Oktaven utgör även intervallet mellan första och andra deltonen i den harmoniska deltonserien, och den övre tonen delar alla sina deltoner i sitt harmoniska spektrum med den undre.
Andra viktiga intervall är kvinten, som har frekvensförhållandet 3:2 (i ren stämning, se nedan) och utgör intervallet mellan andra och tredje deltonen i den harmoniska deltonserien; samt tersen, med förhållandet 5:4 (stor) respektive 6:5 (liten), som är grunden för dur- och molltonalitet.
Intervallens egenskaper är grunden för hur såväl tonsystem, skalor som harmonier konstrueras. En teoretisk komplikation är att intervallens förhållanden inte alltid går jämnt ut. Exempelvis borde en stapling av 12 kvinter på varandra ge upphov till samma intervall som sju oktaver, men det blir i själva verket något lägre (se Pythagoras komma för beräkningen). För att undkomma detta används tempererade tonsystem.
Intervall:
En prim, kvart, kvint och oktav kan vara förminskad, ren eller överstigande. En sekund, ters, sext och septima är stor eller liten men aldrig ren.
