Stämning (album)

Från Rilpedia

Version från den 10 november 2008 kl. 20.40 av Dewil (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Stämning
Studioalbum med The Real Group
Släppt 2002
Inspelad Nybrokajen 11,
Studio Brasan, 2002
Genre A cappella
Längd 45:36
Skivbolag Virgin Records
Producent Anders Jalkéus
The Real Group-kronologi
Allt det bästa
(2001)		 Stämning
(2002)		 Julen er her
(2003)

Stämning är ett musikalbum av a cappella-gruppen The Real Group och de leds här av dirigenten Eric Ericson. Skivan innehåller 22 svenska sånger och psalmer som "Härlig är jorden", "En vänlig grönskas rika dräkt", "Uti vår hage", "Den blomstertid nu kommer" med flera.

Innehåll

Låtlista

  1. "En vänlig grönskas rika dräkt" – 2:45
  2. "Uti vår hage" – 2:05
  3. "Aftonen" – 3:15
  4. "I furuskogen" – 1:01
  5. "Den blomstertid nu kommer" – 2:11
  6. "Sverige" – 2:13
  7. "Glädjens blomster" – 1:47
  8. "Kung Liljekonvalje – 3:19
  9. "Förvårskväll" – 3:58
  10. "Det ljusnar" – 1:09
  11. "Som stjärnan uppå himmelen så klar" – 1:36
  12. "Härlig är jorden" – 2:21
  13. "I Seraillets have" – 2:03
  14. "Och jungfrun hon går i ringen" – 1:15
  15. "I denna ljuva sommartid" – 4:22
  16. "I himmelen, i himmelen" – 1:51
  17. "Om alla berg och dalar – 1:12
  18. "En sommarafton – 2:13
  19. "Limu, limu, lima" – 1:09
  20. "Pingst" – 1:38
  21. "Stjärntändning" – 2:34
  22. "Stemning" – 2:19

Medverkande

Om sångerna

En vänlig grönskas rika dräkt

Huvudartikel: En vänlig grönskas rika dräkt

Är det någon psalm som många kan och älskar så är det väl just denna, som inleds med orden "En vänlig grönskas rika dräkt". Den skapades av organisten och tonsättaren Waldemar Åhlén som under 25 år arbetade tillsammans med Eric Ericson i S:t Jakobs kyrka i Stockholm.

Psalmen skrevs 1933 till en skolavslutning och det är fortfarande i detta sammanhang som psalmen klingar som allra skönast, om än ibland med en lätt rörd stämma...

Uti vår hage

Huvudartikel: Uti vår hage

Det här arrangemanget gjorde Hugo Alfvén 1923. Kanske är ursprunget en gotländsk melodi. "I alla fall menar gotlänningarna det", säger Eric Ericson med ett leende. Detta måste vara Alfvéns mest sjungna sång, kanske till och med den mest sjungna av alla folkvisor i Sverige.

De örter som räknas upp i refrängen lär vara naturliga fosterfördrivningsmedel.

Aftonen

Hugo Alfvéns körintresse väcktes 1904 i samband med ett besök hos konstnären och folkmusikvurmaren Anders Zorn. Alfvén fick erbjudandet att leda en hembygdskör i Leksand. Det var början på en fantastisk körepok. Så småningom slogs körer från Mora, Orsa, Rättvik, Leksand och Siljansnäs ihop till Siljanskören som Alfvén ledde i mer än 50 år.

"Aftonen" är skriven 1941 för Siljanskören. Utan att ha anknytning till någon folkmelodi, är den svenska, eller snarare nordiska, tonen inte att ta miste på. Det är täta klanger, som vore det en vokalorkester, vilka ligger till grund för den stämningsfulla naturlyriska texten.

Texten är skriven av läkaren Herman Sätherberg som också skrev texterna till välkända sånger som "Längtan till landet", "Glad såsom fågeln" och "Studentsången".

I furuskogen

Många svenska kompositörer hämtade inspiration i texter skrivna av både norska och danska författare. Den här texten är skriven kring sekelskiftet av den danska författarinnan Helena Nyblom. Hon var en av tidens mest uppskattade sagodiktare och var också en engagerad debattör av kvinnofrågan.

Den blomstertid nu kommer

Huvudartikel: Den blomstertid nu kommer

1691 påbörjades ett arbete med att skapa en rikspsalmbok och bland de religiösa diktarna fanns Israel Kolmodin, biskop i Visby. 1694 hade man blivit färdig med "Then Swenska psalmboken" med 482 psalmer. Psalmboken kritiserades mycket hårt och fick arbetas om, och den nya upplagan blev färdig 1697.

Bland många pärlor i den första upplagan fanns Israel Kolmodins bearbetning av folkvisan "Then blomstertijd nu kommer", som sedan dess har fortlevt och numera är ett måste för att fira starten på sommarlovet.

Sverige

Huvudartikel: Sverige (sång)

Wilhelm Stenhammar hade en innerlig relation till poesin och en närmast genial förmåga att belysa och framhäva den i sina kompositioner, både rytmiskt och melodiskt.

Stenhammar var vid instuderingar mycket noga med texten. Han hade en stor känsla för hur sångarna lade sina fraser och hur de andades, trots att han själv inte var någon sångare. Denna noggrannhet med detaljer var viktiga för helhetsintrycket, visste han.

"Sverige" var Stenhammars bidrag till pristävlingen 1899 om en ny svensk nationalsång. Verner von Heidenstam var inte nöjd med Stenhammars tolkning: "Själf har jag tänkt mig början som en dundrande marsch, hvilken vid orden 'Fall julesnö' glider in i idyll och till sist slutar som en hymn." Men istället för ett nationalistiskt bombardemang, skrev Stenhammar en lugn, stilla och öm skildring av hemlandets natur och väsen.

Glädjens blomster

"Folkvisearrangemang betraktar jag som det betydefullaste i mitt liv. Det är centrallyriken i mitt verk. Idén var att rädda undan glömska döda sånger, som aldrig blir sjungna", berättar Alfvén. Och man kan verkligen säga att han lyckades i sitt uppsåt, för nu blir dessa sånger verkligen sjungna i alla möjliga konstellationer.

Denna gamla folkvisa från Uppland, som beskriver samexistensen mellan natur och mystik, valdes 1943 in bland de tjugotal svenska stamsångerna som skulle sjungas och läras av alla skolbarn.

"Glädjens blomster" framfördes första gången av manskören Orphei Drängar 1938, men Alfvén skrev senare ett arrangemang för blandad kör.

Kung Liljekonvalje

Huvudartikel: Kung Liljekonvalje

David Wikanders vackra musik till Gustaf Frödings sorgesamma naturlyrik; det är kungssorg i skogen, i liljekonvaljernas huvudstad. Den unge kung Liljekonvalje sörjer i sommarskymningen prinsessan Liljekonvaljemö.

Förvårskväll

David Wikander var organist i Storkyrkan i drygt 30 år och musiklärare vid Stockholms folkskolor. Han skrev både kyrkomusik och profana körsånger, ofta med drag av folkton. Stämningen av den ljusa förvårskvällen är fångad av David Wikander i en underbar klangprakt och hans körmusik har få motsvarigheter i Norden.

Texten är skriven av Ragnar Jändel som i många av sina verk blandar en öppen gudstro och mystik med en innerlig känsla för naturen.

"Förvårskväll" har länge varit en av Eric Ericsons absoluta favoriter.

Det ljusnar

Wilhelm Peterson-Berger var inspirerad av naturen, årstiderna, stämningen. Han menade att folkmusiken var "det oundgängliga livselementet i all levande tonkonst".

"Det ljusnar" skrevs 1892 och har sedan dess varit en ständigt återkommande sång på många körers vårkonserter. Hela sången andas ljus och ungdomlig vårkänsla, vilket Peterson-Berger också beskriver i sin hänförande text. Den ger oss en bild av befrielsen i och med vårens ankomst – dock något senare i Umeå än i sydligare delar av landet.

Som stjärnan uppå himmelen så klar

Den här folkvisan bearbetade Alfvén för både sopransolo och blandad kör. Den framfördes bland annat vid Alfvéns begravning av Siljanskören i Leksands kyrka 1960.

Härlig är jorden

Huvudartikel: Härlig är jorden

Denna mycket älskade psalm förknippar många med familjehögtider i kyrkan; dop, vigsel och begravning. Man har trott att sången har haft sina rötter i medeltiden, men det saknas belägg för en sådan teori.

Däremot har man påträffat den i tyska sångböcker i början av 1800-talet.

Bearbetningen som The Real Group sjunger är ur den svenska koralboken från 1939 som utarbetades av bland annat Oskar Lindberg och David Wikander.

Texten skrevs 1850 av Bernhard Severin Ingemann, en av Danmarks största psalmdiktare, i vilken han beskriver hela mänskligheten på pilgrimsfärd genom tid och rum mot paradiset.

I Seraillets have

Wilhelm Stenhammar slutade skolan när han var 17 för att helt ägna sig åt musiken. Han blev pianist, dirigent och tonsättare. Tre körvisor skrev han vid 19 års ålder för familjen och vänkretsen. "I Seraillets have" är den mellersta av dessa tre, som hörde till de få a cappela-sånger Stenhammar skrev. Själv fäste han inte så stort avseende vid tre sångerna och de upptäcktes inte förrän 1939 av Stenhammars son. Han framförde dem med en mindre ensemble för första gången i ett rum på Konserthuset i Stockholm inför en enhövdad publik – den legendariske dirigenten Wilhelm Furtwängler. Efter att sångerna trycktes har de med tiden blivit några av de viktigaste verken i svensk körmusik.

"I Seraillets have" beskriver nattstämningen i en orientalisk trädgård där natten skimrar av nordiskt ljus. Texten är skriven av den danske algologen och författaren Jens Peder Jacobsen. Sverige hade stark kulturell samhörighet med unionslandet Norge och även med Danmark och Tyskland. För tonsättarna var det naturligt att ta fram och använda sig av utländska texter i sina kompositioner.

Och jungfrun hon går i ringen

Hugo Alfvén har arrangerat 46 folkvisor för blandad kör och 37 för manskör, av dessa 83 finns 30 för både blandad kör och manskör. Dessa har blivit så kända och populära att de med tiden ersatt originalen. I Europa var det från mitten av 1800-talet vanligt att använda folkliga melodier. Denna tradition plockade Alfvén upp och satte samman med sin inspiration från naturen; inte minst den i skärgården och i Dalarna.

"Och jungfrun hon går i ringen" är en traditionell svensk danslek, ursprungligen komponerad för manskör, men 1941 arrangerad för blandad kör.

I denna ljuva sommartid

Huvudartikel: I denna ljuva sommartid

Många texter i den svenska psalmboken har sitt ursprung i andra länder, inte minst Tyskland. Ofta har översättningen bearbetats genom åren och numera betraktar vi dem som svenska psalmer.

Den vackra texten till sommarpsalmen "I denna ljuva sommartid" skrevs av tysken Paul Gerhardt på 1600-talet och psalmen fick sin nuvarande musikaliska dräkt när Nathan Söderblom skrev melodin 1916.

Söderblom var ärkebiskopen som i skuggan av första världskrigets fruktansvärda händelser blev banbrytande för ekumeniken, både i Sverige och i världen. Han tilldelades Nobels fredpris 1930.

På skivan sjunger The Real Group vers 1 och 4 ur den svenska koralboken i ett arrangemang av David Wikander. Däremellan sjunger gruppen tre orgelvariationer i original, också de av Wikander.

I himmelen, i himmelen

Huvudartikel: I himmelen, i himmelen

Texten till psalm 169b, "I himmelen, i himmelen", skrevs av kyrkoherden i Söderköping, tillika historieskrivare och psalmdiktare, Laurentius Laurentii till sin hustrus begravning. Melodin är en norsk-svensk folkmelodi i en variant från Skattungbyn i Dalarna. Sången förekommer bland annat i Rune Lindströms Himlaspelet, som varje år sätts upp i Leksand. Det här arrangemanget är skrivet av Eric Ericsons gamla klasskamrat på Musikhögskolan, Jan Håkan Åberg. Han härstammar från Dalarna och återvände efter studierna dit för att bli kyrkomusiker.

Om alla berg och dalar

Den här mycket gamla folkvisan har sina rötter i 1600-talet. Visan finns i flera olika textvarianter, en handlar om en prins som rymmer med en prinssesa till främmande land. I mitten av 1800-talet var visan så känd att den ingick i ouvertyren till folklustspelet Värmlänningarna, som framfördes första gången 1846. Hugo Alfvén har också skrivit ett körarrangemang på den vackra visan, men här sjunger The Real Group ett välkänt arrangemang av David Wikander.

En sommarafton

Adolf Fredrik Lindblad, kallad "Den svenska sångens fader", tillhörde kretsen kring Malla Silfverstolpe i Uppsala på 1820-talet. Hon anordnade både litterära och musikaliska salonger där Geijer, Atterbom och Almqvist ofta var gäster.

Lindblad studerade och vistades långa tider i Tyskland. Han blev där nära vän med kompositörer som Felix Mendelssohn och Robert Schumann. Detta avspeglar sig också stilmässigt i Lindblads musik.

"En sommarafton" från 1836 börjar som en yttre naturbetraktelse för att senare gå över i en inre stämningsbild. Den är en av många sånger i körsviten Om winterqväll.

Limu, limu, lima

Fäbodvisan som blev Siljanskörens hälsningssång. Det var körens ordförande Kalle Romsson som en gång visade Alfvén denna vallåt från Älvdalen. Alfvén såg framför sig brusande skogsvidder, glittrande skogssjöar, ljus sommarhimmel och "vemodsmättad fäbodspoesi."

"Enligt min uppfattning av folkmelodin bör tonsättaren med harmonikens medel framförallt söka nå fram till naturmystiken, söka framtrolla den sagans landskapsbild, i vilken den eller den melodin hör hemma. Då, och först då, kan han uppenbara de gamla äkta folkmelodiernas förunderligt djupa perspektiv, och då först framstå de som de intimaste uttrycken för vad som rört sig i djupast i folksjälen".(Hugo Alfvén)

Pingst

Pingst är en av kyrkans största högtider och firas till minne av att den helige ande kom över Jesu lärjungar. Den vackra sången om pingsttiden är ett utsökt exempel på svensk senromantisk musik.

Texten är skriven av Oskar Levertin – en av centralgestalterna i svensk litteratur kring sekelskiftet som både samarbetade och umgicks med Verner von Heidenstam. "Pingst" är idag en av klassikerna för blandade körer, men finns också i ett arrangemang av tonsättaren för stråorkester.

Stjärntändning

Oskar Lindberg hade ett stort intresse för folkmusik allt sedan barndomen i Dalarna. Men det är kanske inte som körtonsättare Lindberg är mest känd, utan som organist. Han var Engelbrektskyrkans förste organist 1914-1940 och många av hans orgelkompositioner hör till de mest spelade av svenska organister. Lindberg ligger bland annat bakom orgelbearbetningen av "Gammal fäbodpsalm".

Folkmusiken var för Lindberg en evig källa till inspiration, vilket märks i hans körsättning från 1926 av Verner von Heidenstams vackra dikt "Stjärntändning".

Lindberg använder sig av rika och skimrande klanger i ett verk som numera är centralt i den svenska körlyriken. Oskar Lindberg var Eric Ericsons lärare i harmonilära vid Musikaliska Akademien.

Stemning

Efter Jens Peder Jacobsens bortgång 1885 var det många tonsättare som började komponera musik till hans tidigare okända dikter. Den naturnära dikten "Stemning" tonsattes till exempel för blandad kör av Wilhelm Stenhammar, Hugo Alfvén och Wilhelm Peterson-Berger.

Efter musikstudier i Stockholm återvände Peterson-Berger till barndomstrakterna i Umeå. han spelade piano, bildade kör och en orkester och det var under denna tid som han skrev nästan alla sina kompositioner för blandad kör. 1889 gjorde han tillsammans med sångarvänner sin första vandring i fjällen. Man vandrade, läste dikter för varandra och sjöng, företrädesvis nyskrivna kompositioner av Peterson-Berger.

Körvisorna var nästan alla skrivna för enkelkvartett; det var den lilla ensemblens klarhet och smidighet som var idealet. Därför skrev han också stämmorna så att varje stämma skulle kännas angelägen för varje röst. Nyanserna är inte kraftiga utan ligger kring de mer finstämda piano och pianissimo.

Källor

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/St%C3%A4mning_(album)"
Personliga verktyg