I himmelen, i himmelen
Från Rilpedia
I himmelen, i himmelen är en allhelgonapsalm troligen skriven 1620 av rektorn och kyrkoherden Laurentius Laurinus. Psalmen finns med i Svenska kyrkans psalmböcker ända sedan 1600-talet, liksom i många frikyrkliga sångböcker, och den kan höras i Rune Lindströms film Himlaspelet från 1942 och i Ingmar Bergmans Sommarnattens leende.
Laurinus' hustru Margareta Larsdotter dog den 22 juli 1620, samma år som psalmen tros vara skriven, och kyrkoherden Isak Erici höll en likpredikan före avfärden med kistan från hemmet den 30 juli. Predikan, En Christeligh Liikpredikan, trycktes år 1622 tillsammans med I himmelen, i himmelen samt två andra psalmtexter av Laurinius. Texten bearbetades och utökades från originalets fem verser i samband med en översättning av skriften Compendium Hafenrefferi 1650. Under 1650 talet utökades verserna av okänd hand till 18 strofer och uppges vara publicerat i en kyrkohandbok från 1651, och i detta förlängda skick bearbetades texten ytterligare och minskades till sjutton verser när den kom med i den karolinska psalmboken som användes från 1695 till början av 1800-talet. För 1814 och 1816 års psalmboksförslag omarbetades psalmen ganska rejält av Johan Åström, och det är i hans form med sju verser som psalmen tagits med i de tre senaste psalmböckerna för Svenska kyrkan liksom åtskilliga frikyrkliga sångsamlingar. Åströms version översattes till engelska av William Maccall (1812-1888), och fick titeln In Heav'n above. Ingen av de versioner som finns publicerade i psalmböcker är originalversionen, men den äldre följer originalets förtjusta, lite barnsliga ordalag bra mycket bättre än senare bearbetningar.
Det finns flera melodier till psalmen. En är en tämligen typisk koral från 1697 års koralbok, som går i E-moll och fyra fjärdedelstakt. Det finns även en så kallad dalamelodi med norsk-svenskt ursprung som upptecknades i Skattungbyn och trycktes 1914 i Anders Jobs Dala.Harpan. En tid användes en av psalmens melodier (oklart vilken) även för Från Frälsaren på korsets stam. Ytterligare en melodi av en okänd kompositör användes till psalmen i Svenska Missionsförbundets sångbok från 1894.
Publicerad som
- Nummer 410 i 1695 års psalmbok bestod av 17 verser (se wikisource), under rubriken "Om det eviga livet".
- Nummer 486 i 1819 års psalmbok under rubriken "Christeligt Sinne och Förhållande med afseende på de yttersta tingen: En trogen själs försmak av en salig evighet".
- Nummer 546 i Sionstoner 1889.
- Nummer 445 i Missionsförbundets sångbok 1894 & 1903 under rubriken "Det kristliga lifvet - Hemlandssånger".
- Nummer 337 i Svensk söndagsskolsångbok 1908 under rubriken "XXX Den himmelska härligheten".
- Nummer 748 i Svenska Missionsförbundets sångbok 1920 under rubriken "IX. De yttersta tingen - C. Det eviga livet".
- Nummer 701 i Sionstoner 1935 under rubriken "Uppståndelsen, domen och det eviga livet".
- Nummer 144 i 1937 års psalmbok under rubriken "Alla helgons dag".
- Nummer 537 i Frälsningsarméns sångbok 1968 under rubriken "Evighetshoppet".
- Nummer 169 i den ekumeniska delen av den svenska psalmboken (alltså psalm 1-325 i 1986 års psalmbok, Cecilia 1986, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990) under rubriken "Alla helgons dag".
- Nummer 721 i Lova Herren 1988 under rubriken "Det kristna hoppet inför döden".
- Läsepsalm 16 i Lova Herren 1988 med den sextonde versen "Dödens skarpa pilar", under rubriken "Sånger att läsas".
Externa länkar
- Hos Cyber hymnal finns en äldre melodi och texten på engelska.
- Hos Psalmskatten återfinns texten i 1819 års version och texten i 1937 års version.
- Hos Svenska Akademien återfinns psalmtexten från 1695 i "Den gamla psalmboken" i PDF
- Hos Projekt Runeberg finns texten och noterna till sången i SMF:s sångbok 1894 & 1903
Se även
|
||||||||
