Monarki

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Fel vid skapande av miniatyrbild: Ogiltiga parametrar för miniatyrbilden

Länder i världen som har monarki som statsskick är markerade i blått.

Monarki (från grekiska monos, "en", och archein, "härskare") är ett statsskick där statsöverhuvudet är monark (kung, drottning, kejsare, furste eller motsvarande). Det har tidigare i historien ofta funnits valkungadömen, men i nutida monarkier går tronen nästan alltid i arv, inom en och samma ätt. Något som skiljer en monarki från en republik är att i en monarki är monarken oftast statschef på livstid och i en republik är presidenten normalt vald för en viss ämbetsperiod. Det finns idag 29 monarkier i världen.

Historik

Monarkierna är en av de äldsta formerna av statsstyre, och har sin grund i hur stammar styrdes. Många monarkier har sin grund i att monarken sågs som gudomens/gudarnas representant på jorden och sade sig ha utkorats direkt av dessa ("konung av Guds nåde"). Monarken tänktes styra på nåd av gudomligheten, och blev störtad eller offrad till gudarna om det verkade uppenbart att deras inställning gentemot honom hade försämrats. I forntida riken var härskaren ofta samtidigt präst. Faraonerna var kungar, präster och gudar i en och samma person. Kejsar Hirohito av Japan avsade sig sin gudomliga status efter Andra världskriget för att få behålla tronen. Dock anses han fortfarande vara ättling till solgudinnan Amaterasu. I Thailand liksom i Nepal anses kungafamiljen ha i det närmaste gudomlig status. Så var även fallet i de precolumbianska rikena i Mellan- och Sydamerika. Andra monarker fick sin makt genom att vinna stöd hos vissa grupper eller kaster i samhället.

Sedan början av 1800-talet har många av världens monarkier upphört att existera eller övergått till att bli parlamentära demokratier. Demokratiska länder som bevarat monarken som statschef har oftast begränsat monarkens makt genom att bli konstitutionella monarkier. Ett fåtal länder i världen är fortfarande absoluta monarkier där monarken är enväldig, exempelvis Brunei, Bhutan, Kuwait, Saudiarabien och Swaziland. I andra länder, som Jordanien och Marocko, har monarken ännu i våra dagar stora maktbefogenheter. På senare tid har i ett fåtal monarkier har statschefen faktiskt kunnat flytta fram sin position; i Liechtenstein har monarken givits befogenhet att avskeda regeringen utan anledning.

Olika former av monarki

I flertalet monarkier fungerar monarken som en symbol för, i de flesta fall, urgammal kontinuitet och för statsskicket i sig. Människor som förordar monarki framför republik anser så gott som alltid att en monark står ovanför sina undersåtar och att denne på ett mer eller mindre självklart sätt innehar en särställning. Han eller hon får gärna vara ”folklig” men bör därför inte beblanda sig alltför mycket med folket. Monarken anses inte vara en person ”vem som helst”. Den övervägande delen av alla monarkier är numera fullt fungerande rättsstater och monarken har begränsad eller som i Sverige, ingen politisk makt. En suverän, även utan politiskt makt, fungerar som en gemensam ”galjonsfigur” för landets invånare oavsett ursprung, politisk hemvist etc.

Monarkens maktställning

Det finns olika former av monarkier. En viktig distinktion är den makt monarken besitter;

• Absolut monarki: Här har monarken enväldig makt. I den mån offentlig makt utövas av andra, är det för att monarken själv har delegerat delar av makten.
• Konstitutionell monarki: Här är monarkens maktbefogenheter reglerade i en grundlag, där monarken inte själv kan tillvälla sig ytterligare makt. Sverige är en konstitutionell monarki - se Sveriges tron och successionsordningen.

Monarkens titel

Medan statschefen i en republik nästan undantagslöst kallas president, oavsett det språk som talas i landet, har monarker världen över mycket olika inhemska titlar. Detta inte enbart för att språken i världen är så många, utan kanske främst på att ordet för ’härskare’ nästan undantagslöst stammar ur något begrepp av särskilt stor vikt för den kultur i vilket det uppstått. Svenskans ord ’konung’ går tillbaka på ett ’konr’ som betyder ’förnäm man’ (NE) och exempelvis den aztekiska härskartiteln, tlatoani, betyder ’den som talar (väl)’. Titeln för en kvinnlig härskare är nästan undantagslöst en effeminerad form av den manliga titeln, med det nordiska ’drottning’ och engelskans ’queen’ som ovanliga undantag. Det är inte fel att översätta utländska, furstliga titlar med furste, kung resp kejsare. Ett par utländska titlar har dock letat sig in i svenskan och har kvar sin egen form av lång tids hävd.

Några av de titlar för en suverän som används eller har använts är följande:

• Kejsare/kejsarinna
• Kung/drottning
• Tsar/tsaritsa
• Sultan
• Storfurste/storfurstinna
• Furste/furstinna
• Storhertig/storhertiginna
• Hertig/hertiginna
• Emir
• Stormogul
• Raja
• Maharaja
• Shah
• Farao – gällde även en kvinnlig härskare
• Tlatoani – gällde även en kvinnlig härskare

Succession

Man skiljer på arvmonarki och valmonarki.

Reglerna för succession varierar i olika monarkier, men generellt i en konstitutionell monarki regleras denna i lag som stiftas av en representativ församling, till exempel ett parlament. I en arvmonarki går statschefens position i arv mellan medlemmarna inom en enda familj eller ätt. I flertalet av de kvarvarande europeiska monarkierna innebär successionen att monarken skall efterträdas genom primogenitur, det vill säga att hans äldste son står först i tur, därefter hans yngre söner. Först i fallet då ingen manlig tronarvinge finns att tillgå, kommer döttrarna i fråga. Om ingen lämplig tronarvinge står till buds, kan en ny monark väljas, oftast då ur något annat lands kungahus. Månget krig har genom historiens gång startats på grund av att reglerna för successionen i ettdera av de krigförande länderna varit oklara.

En suverän är så gott som alltid landets högste beskyddare av den förhärskande religionen där. I de monarkier som är medlemmar i europeiska rådet och som skrivit under europakonventionen om mänskliga rättigheter är det emellertid oklart om kravet på att tillhöra en viss religion är förenligt med religionsfriheten. I Storbritannien ställs religionstillhörighet som krav i Act of Settlement 1701 och i Sverige i Successionsordningen.

I en del autokratier, företrädesvis i kommunistiska och i militärdiktatoriska sådana, tycks det som om statschefsrollen går i arv, utan att dessa länder kallar sig för monarkier, exempelvis Nordkorea och Syrien. I sådana länder är det en omöjlighet att erhålla en maktposition av vad slag det vara månde utan att ha en mycket nära relation med det ledande skiktet. Även i länder som är demokratiska, exempelvis Sverige, sker tillsättningen av höga statsposter rent faktiskt av statsministern, av regeringen eller av det/de regerande partiet/-erna utan föregående val, men här grundar sig denna maktutövning ändå på demokratiska former genom ett ansvar inför den valda folkförsamlingen (parlamentarism).

Upplösning av en monarki

En monarki kan upphöra på flera sätt: genom en revolution (exempelvis Frankrike och Ryssland), genom att monarken mer eller mindre självmant väljer att avgå (exempelvis Tyskland) eller genom en folkomröstning där folket väljer att istället bilda en republik (exempelvis Italien).

I ett par länder har monarkin avskaffats men återuppstått (exempelvis England och Spanien). I några fall har monarken suspenderats under ett antal år, vilket skedde i Spanien mellan 1947-1975 och Ungern mellan 1920-1944.

En monark som allmänt hålles för att vara den legitima statschefen, eller som själv anser sig vara det och vars anhängare ser monarkin som orättmätigt avskaffad kallas för tronpretendent.

Udda former

Andorra är världens enda "samfurstendöme" (franska co-principauté, katalanska co-principat) där Frankrikes president och biskopen av Urgell är statschefer. Ibland kan de delstater som bildar en federation vara monarkier, exempelvis Förenade arabemiraten där monarkerna tillsammans väljer en president. I Malaysia finns det en federal kung som kallas Yang di-Pertuan Agong (överväldig härskare). Denne väljs av och bland de nio sultanerna som är arvtagare till härskarna av de stater som bildar Malaysia. Samoa beskrivs ibland som en monarki, Malietoa Tanumafili II är furste/kung (hans titel är malietoa) på livstid. Han regerar tillsammans med en demokratiskt vald president.

Förutom att vara den romersk-katolska kyrkans ledare är påven även härskare över Vatikanstaten. Då katolska präster måste leva i celibat kan han således inte ge upphov till någon köttslig arvtagare. Hans efterträdare väljs därför bland och av kardinalerna vid en så kallad konklav. Trots detta styrdes den katolska kyrkans ledning under medeltiden nästan enväldigt av ett fåtal starka italienska furstefamiljer. Åtskilliga påvar utnämndes bland släktingarna i dessa familjer. (Se vidare nepotism.)

Nutida monarkier i världen

Det finns 44 aktiva monarkier i världen, varav 16 av dessa är samväldesriken som var och en ser drottning Elizabeth II som sitt statsöverhuvud.

Nutida submonarkier i världen

Det förekommer att vissa monarker går ihop och bildar en federal regering; exempelvis består Förenade arabemiraten av flera emirater och Malaysia består av flera sultanat. I vissa länder kan monarker eller stamhövdingar fortsätta att existera som härskare av en provins eller ett territorium som ingår i en republik. Det är inte ovanligt att dessa styrelseformer liknar en traditionell monarki; monarken har ett hov, prestige och inflytelse samt ibland även centralmaktens välsignelse för sin verksamhet. Andra submonarker verkar i det fördolda eller till och med i exil.

Självständiga nationer som upphört att vara monarkier

• Afganistan
• Albanien
• Brasilien
• Bulgarien
• Egypten
• Etiopien
• Frankrike
• Grekland
• Haïti
• Irak
• Iran
• Italien
• Korea
• Laos
• Makedonien
• Mali
• Mexiko
• Montenegro
• Nepal
• Portugal
• Rumänien
• Ungern
• Vietnam
• Österrike

Före detta kungadömen som upphört att existera som självständiga stater

• Aragonien
• Bayern
• Böhmen
• En mängd mellanamerikanska småriken: Texcoco, Tlacopan, Culhuacan, Cuauhnahuac, Tollan/Tula m.fl.
• Ghana – inte detsamma Ghana som i dag
• Hawaii
• Jugoslavien
• Kastilien
• Kiev
• Kongo – inte detsamma Kongo som i dag
• Kush
• León
• Mali
• Navarra
• Neapel
• Nubien
• Osmanska riket
• Preussen
• Sachsen
• Sardinien
• Sicilien
• Sparta (dubbelmonarki)
• Stora Zimbabwe

Ett urval historiska kejsardömen

• Brasilien
• Indien (1876-1947 under den brittiske monarken)
• Bulgarien
• Bysantinska riket
• Centralafrikanska kejsardömet
• Etiopien
• Frankrike
• Haiti
• Inkariket
• Kalifatet i Bagdad
• Kina
• Korea
• Mexiko – på 1800-talet
• Mexiko-Tenochtitlán - från och med tlatoani Itzcoatl 1428-40
• Mogulriket
• Persien
• Romarriket
• Ryssland
• Serbien
• Tyskland
• Tysk-romerska riket
• Österrike

Se även

• Monark
• Republik och republikanism
• Teokrati
• Valmonarki

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia