Från Rilpedia

Storhertig (it. granduca, ty. grossherzog), titel för furstar, som intar rangen mellan kungar och hertigar.

Cosimo den store, hertig av Florens, var den förste regent, som antog titeln storhertig, vilken tilldelades honom 1569 av påven Pius V. Den ende regerande storhertigen i våra dagar är storhertigen av Luxemburg.

Före första världskrigets slut innehades denna värdighet av regenten i Luxemburg (sedan 1815) samt av 6 tyska furstar, nämligen regenterna i Hessen-Darmstadt och Baden (sedan 1806), Sachsen-Weimar, Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz (sedan 1815) samt Oldenburg (sedan 1829). Kungen av Preussen bar titlarna storhertig av Nedre Rhen och storhertig av Posen, kejsaren av Österrike titlarna storhertig av Toscana och storhertig av Krakau (Krakow).

Se även

• Storfurste

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).