Från Rilpedia

Artikeln behandlar folkslaget zulu. För språket zulu, se zulu (språk).

Zulu är ett folkslag i Sydafrika med ett uppskattat antal på 11 miljoner individer, de flesta talande språket zulu. Zulufolket är känt ifrån Zulukriget då britterna ändade deras självständighet 1879.

Zulufolket var från början ett fredligt herdefolk som härstammar från Nguni-folket, vilka kom långt norrifrån till Sydafrika på 1300-talet. De levde av boskapsuppfödsel och omnämns på 1600-talet av européer som ett ärligt, fredligt folk som löste konflikter genom lagar som stod över hövdingarna. Hämnd var ovanligt och slaveri okänt. Vid de tillfällen strider förekom var det i rituell bemärkelse med publik och få dödsoffer. Om en krigare t.ex. råkade kasta ett spjut så det dödade en motståndare var han omedelbart tvungen att lämna slagfältet för att "renas" från den dödes ande.

I början av 1800-talet ledde ökad befolkning och minskade betesområden till att zulufolket tog till vapnen. Med sin legendariske ledare Shaka lyckades de snabbt bilda en militärstat med rutinerade krigare, nya vapen (stötspjutet) och nya anfallsstrategier (flanker och reservenhet). Shaka införde ett värnpliktsystem där männen från 11 års ålder levde avskilda från resten av samhället i kaserner uppdelade efter årskullar. Tjänstgöringstiden var extremt lång och många zulumän fick inte skaffa fru och barn förrän de var över 40 år gamla. Åt framförallt väster och norr pressade zulufolket undan alla andra folkgrupper eller tvingade dem med som allierade med sådan kraft att man menar på att cirka 1/5 av hela Afrikas befolkning direkt eller indirekt påverkades. En del folk flydde så långt som 300 mil norrut och jagade i sin tur undan andra folk, andra folk förintades helt.

Zulufolket brukar ibland nämnas som en armé utan land mer än en stat med en armé, eftersom de sällan rotade sig i sina nya områden för att stärka ekonomin eller befästa sina områden. År 1828 dog Shaka, men zuluerna fortsatte att lägga alla sina resurser inom det militära och imperialistiska, men låg hela tiden steget efter européerna i vapenteknik, även om eldvapen kom att användas mot slutet. År 1879 led till slut zuluerna ett nederlag, slaget vid Ulundi, som de inte lyckades hämta sig ifrån.

Zulu brukar traditionellt stödja Inkatha politiskt till skillnad från Xhosa som brukar stödja ANC, men den nuvarande ANC-ledaren Jacob Zuma tillhör Zulu.^[1]

Referenser

1. ↑ Världspolitikens dagsfrågor nr 3 2009 "ANC och demokratin"m s.5f

Externa länkar