Sverigefinnar
Från Rilpedia
Sverigefinnar (finska ruotsinsuomalaiset, eller ruosut) är en finsktalande nationell minoritetsgrupp i Sverige, som vanligen uppskattas till 300 000 till 550 000 personer. Sverigefinnarna räknas som en av Sveriges officiella nationella minoriteter. Den finska som talas av sverigefinnar brukar ibland kallas för sverigefinska.
Sverigefinnar är den äldsta migrantgruppen i Sverige[källa behövs], och spår av detta finns på flera håll i landet där så kallade finnmarker eller finnskogar uppstått, exempelvis Rättviks finnmark och Orsa finnmark. Efter det att sverigefinnarna i dessa områden assimilerats till majoritetssamhället, har nya grupper av finsktalande kommit till Sverige främst under andra halvan av 1900-talet.
Sverigefinnar blandas felaktigt ofta ihop med den svenskspråkiga befolkningen i Finland, finlandssvenskarna. Om man kallar Finlands alla medborgare för finländare och därunder skiljer mellan finnar och finlandssvenskar, beroende på om de räknar sig som finsk- eller svensktalande, bör man använda den övergripande termen sverigefinländare för alla som invandrat till Sverige från Finland och därefter skilja mellan sverigefinnar och sverigefinlandssvenskar. Hälften av finländarna som flyttade till Sverige på 1950-talet var finlandssvenskar men det var då tiden betydlig färre människor som flyttade än på 1960- och 1970-talet, men även då utgjorde finlandssvenskarna kring 20-30 % av den finländska flyttströmmen till Sverige. På 90-talet var kring 25 % av de finländska emigranterna finlandssvenskar.
Enligt uppgifter från RUAB i oktober-november 2005 är antalet sverigefinnar ungefär 470 000, men dessa uppgifter är inte verifierade. Det totala antalet finskspråkiga är svårt att få fram, eftersom Sverige inte registrerar modersmål eller etnicitet. Ruab intervjuade 30 000 svenskar 2005 och det visade sig att 469 000 svenskar har finska som modersmål. Vid sekelskiftet 2000 fanns det dock enligt Statistiska Centralbyrån 447 000 sverigefinländare (sverigefinnar och sverigefinlandssvenskar). Räknar man in den tredje och fjärde generationen uppskattas den sverigefinländska populationen till 550 000, med tornedalingar och skogsfinnar betydligt mer. Hur många av dessa som har finska som modersmål är inte statistiskt klarlagt. Men det finns heller inget mått för hur finsktalande man ska vara för att få räknas som sverigefinne.
Innehåll |
Nationell minoritetsstatus
Sverigefinnarna fick nationell minoritetsstatus den 1 april 2000. Detta ger rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar i de geografiska områden där "språken har använts av tradition och fortfarande används i tillräcklig omfattning". Dessa områden är för närvarande fem kommuner i Norrbotten (Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå) och det är i dessa områden som de särskilda språkrättigheter gäller. Det innebär bland annat följande:
- Den enskilde har rätt att använda finska i kontakterna med förvaltningsmyndigheter och domstolar. Rätten är begränsad till ärenden som rör myndighetsutövning. Myndigheten ska ge muntliga svar på finska. Förskoleverksamhet och äldreomsorg på finska ska också erbjudas.
Dessa finska förvaltningsområden kan eventuellt komma att utökas till bland annat Mälardalsregionen (Stockholm, Eskilstuna, Södertälje med flera). Andra områden med många sverigefinnar är Borås och Göteborg.
Finskhet i Sverige
Det finska i Sverige har funnits länge och i många former. Skillnaden mellan till exempel sverigefinnar och tornedalingar är att medan de förra har invandrat till Sverige från Finland, utgör de senare en sedan urminnes tid bofast befolkning i norra Sverige. Minoritetsställningen innebär dock att inte heller sverigefinnarna som språkgrupp betraktas som invandrare, utan som en naturlig del av Sveriges historia.
Finskheten i Sverige kan delas i åtminstone fem historiskt olika grupper:
- Tornedalsfinnar, som bodde i Tornedalen innan Finland avskildes från Sverige. De är inte en invandrargrupp och egentligen inte "sverigefinnar", i meningen inflyttade från Finland, utan en finsktalande folkgrupp av svenska medborgare. Deras varietet av finska heter meänkieli. Eftersom många av dem är svensk- eller tvåspråkiga kallas de numera hellre tornedalingar.
- Finnar som flyttat före 1809, då Sverige och Finland var ett och samma rike, och som väl därför tekniskt sett inte heller var invandrare. Det finska språket levde länge kvar, men försvann på några generationer i och med landsbygdens omvandling, urbaniseringen och den svenska språkpolitiken [1]. Enstaka personer som levde fram till senare delen av 1900-talet talade s.k. "fäderneärvd finska". Av ättlingarna till dessa finnskogarnas folk är ytterst få finsktalande i dag, men de är givetvis ändå en viktig del av finnkulturen i Sverige. (I Mälardalsområdet har det sedan ännu längre funnits finsktalande folk, som väl assimilerats snabbare, men fyllts på österifrån.)
- Finnar som flyttat efter 1809 och som alltså är de enda som kan kallas invandrare. De utgör i dag en majoritet av de finsktalande i Sverige. De flesta har invandrat efter 1954, då passfrihet och arbetsfrihet infördes för nordiska medborgare. (Strängt taget borde bara de som har finskt medborgarskap kallas sverigefinländare. Många av deras barn och barnbarn, som talar finska och fötts i Sverige, är snarast sverigefinnar enbart.)
- De finska krigsbarnen (och deras barn och barnbarn) som evakuerades under andra världskriget, åren 1939-1945. Ca 70 000 barn skickades från Finland till Sverige.
- En femte, mindre grupp för sig utgör de finskspråkiga som kommit till Sverige från Ingermanland och ryska Karelen. Om de inte bott i Finland (ens före vinterkriget 1939-1940) är de tekniskt sett inte sverigefinländare men kan ändå kallas sverigefinnar (och deras finska förfäder kan ha varit svenska undersåtar före 1721). [2]
Sverigefinnarnas spridning
Sverigefinnarna är utspridda i stort sett över hela Sverige. På denna punkten skiljer de sig från finlandssvenskarna, som bor mycket mer koncentrerat (Svenskfinland). Majoriteten av sverigefinnarna är dock bosatta i det så kallade industribältet från Stockholm över Mälardalen till Göteborg samt på mindre industriorter i Dalarna, Västmanland och Norrbotten.
Efter län
- Norrbottens län 60 000 (27,7%)
- Sjuhärad 12 000 (7,0%)
- Södermanland 16 000 (7,0%)
- Västmanland län 14 000 (6,5%)
- Stockholms län 102 000 (6,4%)
- Västerbottens län 13 000 (5,7%)
- Dalarnas län 13 000 (5,6%)
- Uppsala län 14 000 (5,6%)
- Gävleborgs län 13 000 (5,3%)
Efter kommun
Siffrorna är hämtade från "Ruotsin Suomessa syntynyt väestö" (födda i Finland) 1998 (Korkeasaari & Tarkiainen). De siffror i kursiv stil är från Sverigefinska Riksförbundet (se externa länkar) där även de sverigefinnar som är födda i Sverige är medräknade.
- Stockholm 22287 (46927) (3,1%) meänkieli-talare (tornedalingar) ej medräknade
- Göteborg 9727 (20372) (2,1%)
- Södertälje 6290 (10722) (7,6%)
- Eskilstuna 6087 (12072) (6,9%)
- Västerås 5320 (11592) (4,3%)
- Botkyrka 4618 (8408) (6,5%)
- Borås 4460 (9210) (4,6%)
- Huddinge 3774 (7729) (4,7%)
- Haparanda 3723 (35,1%) meänkieli-talare (tornedalingar) ej medräknade
- Uppsala 3363 (8838) (1,8%)
- Nacka 3340 (4,6%)
- Haninge 3305 (7015) (5,0%)
- Upplands Väsby 3014 (8,3%)
- Järfälla 2850 (4,8%)
- Norrköping 2692 (2,2%)
- Umeå 2366 (2,3%) meänkieli-talare (tornedalingar) ej medräknade
- Luleå 2316 (3,2%) meänkieli-talare (tornedalingar) ej medräknade
- Norrtälje 2125 (4,1%)
- Malmö 1944 (0,8%)
- Gävle 1867 (2,1%)
- Sigtuna 1857 (5,5%)
- Solna 1838 (3,3%)
- Sundsvall 1838 (1,9%)
- Örebro 1833 (1,5%)
- Köping 1786 (7,0%)
- Täby 1737 (2,9%)
- Tyresö 1685 (4,5%)
- Trollhättan 1661 (3,2%)
- Värmdö 1512 (5,3%)
- Sollentuna 1511 (2,7%)
- Surahammar 1399 (13,0%)
- Skövde 1397 (2,8%)
- Fagersta 1384 (10,7%)
- Sundbyberg 1372 (4,2%)
- Borlänge 1363 (2,8%)
- Kiruna 1359 (5,4%) meänkieli-talare (tornedalingar) ej medräknade
- Hallstahammar 1354 (8,6%)
- Jönköping 1338 (1,2%)
- Enköping 1335 (3,7%)
- Karlskoga 1305 (4,0%)
- Upplands Bro 1303 (6,4%)
- Österåker 1176 (3,6%)
- Lidingö 1154 (2,9%)
- Avesta 1123 (4,8%)
- Håbo 1114 (6,5%)
- Övertorneå 1113 (18,7%) meänkieli-talare (tornedalingar) ej medräknade
Finskspråkig media
Av finskspråkiga tidningar finns Haparandabladet, som utkommer på både finska och svenska och Ruotsin Suomalainen, som ges ut en dag i veckan i Stockholm. Dessutom fanns femdagars-tidningen Ruotsin Sanomat som fick läggas ner på grund av konkurs 2005. En nättidning, Ruotsi.se, finns också och i Eskilstuna ges Yks’Kaks ut 10 ggr/år. Ett antal svenska dagstidningar i områden med mycket finsktalande har en del sidor eller spalter med nyheter på finska.
Som sverigefinsk kulturtidskrift utkommer tidningen Liekki.
På SVT sänds det finskspråkiga nyhetsprogrammet Uutiset varje vardag, dessutom visas barnprogrammet Karamelli.
SR har både riks- och lokalradiosändningar på FM från Sisuradio. Utöver FM-sändningarna sänder Sisuradio via webb, kabel och digitalradio.
Några kända sverigefinnar
|
|
Se även
- Sverigefinska
- Sverigefinska språknämnden
- Sverigefinska Riksförbundet
- Tornedalen och tornedalingar
- Svedjefinnar
- Finska kyrkan
- Finskt språk- och kulturcentrum
|
Externa länkar
- Sverigefinska Riksförbundet, RSKL (Ruotsinsuomalaisten Keskusliitto)
- Sverigefinska språknämnden
- Sverigefinnarnas delegation
- Sverigefinska Synskadadeförbundet SFSF (Ruotsin Suomenkielisten Näkövammaisten Liitto RSNL)
- SR Sisuradio (Sveriges Radios finskspråkiga radiokanal)