Från Rilpedia

Oscar Dickson, född 2 december 1823 i Göteborg, död 6 juni 1897 på Almnäs slott, var en svensk friherre, affärsman, träpatron och donator. Han var son till James Dickson och Eleonora Margareta Bagge (1795-1857) samt bror till James J:son Dickson. Gift med Marika Dickson.

Innehåll 1 Biografi 1.1 Affärer och politik 1.2 Mecenatskap 1.3 Jaktintresset 1.4 Övrigt 2 Namn efter Dickson 3 Källor

Biografi

Affärer och politik

Efter studier vid Göteborgs handelsinstitut samt vid handelsläroverket i Lübeck, var han anställd i familjefirmans kontor i Göteborg 1841-1846 samt under ett år på Dickson Brothers i London. År 1847 blev Dickson disponent över dess sågverk och skogsegendomar i Norrland, 1850 delägare i James Dickson & Co och återflyttade 1855 till Göteborg, där han tog framträdande del i det kommunala livet. Han verkade ivrigt för antagandet av representationsförslaget 1865. Under tullstriderna uppträdde han på frihandlarnas sida.

Mecenatskap

Det stora mecenatskapet som Dickson utövade, riktade sig framför allt på geografiska och naturvetenskapliga forskningar. För detta belönades han med adelskap den 9 april 1880 och introducerades på Riddarhuset den 14 september samma år med ättenummer 406, samt upphöjdes såsom den siste i Sverige i friherrlig värdighet den 5 juni 1885 och introducerades i denna egenskap 3 maj 1886. Hans valspråk var: "Coelum versus" (Mot himlen).^[1] Dessutom var han hedersledamot av talrika akademier och sällskap. Han var bland annat ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1878 samt promoverades till filosofie hedersdoktor i Uppsala 1877.

Dickson lämnade betydande bidrag till A. E. Nordenskiölds expeditioner till Spetsbergen 1868, Grönland 1870, Spetsbergen 1872-1873, Jenisej 1875 och 1876, bekostade till en tredjedel Vegafärden, Asien-Europas första kringsegling 1878-1880 (övriga bidragare var Oscar II och ryssen Sibiriakoff, med varsin tredjedel) samt i dess helhet A. E. Nordenskiölds expedition till Spetsbergen 1890 samt S.A. Andrée 1896 och 1897. Hans intresse utsträcktes även till andra trakter än polarområdet, i och med att han lämnade stora bidrag till S. Berggrens botaniska forskningar på Nya Zeeland, P. Duséns i Kamerun, Otto Nordenskjölds i Eldslandet med flera, liksom han också frikostigt stödde Artur Hazelius och Göteborgs museum.

Den 20 november 1896 beslutade Skaraborgs läns hushållningssällskap att under vissa villkor antaga en av Oscar Dickson erbjuden summa på 400 000 kronor, till uppförandet av att ett slakthus för export av svenskt kött.

Jaktintresset

Oscar Dickson var mycket jaktintresserad och hade eget jaktslott, Bokedalen i Jonsered samt bedrev ett fasaneri på Visingsö med över 4 000 fåglar. År 1893 räknades Dickson som Sveriges störste, enskilda jaktmarksinnehavare med över 30 000 tunnland i trakterna av Storlien. Han ägde bland annat jakträttigheten på Billingen (orre, tjäder, rapphöns, hare med mera), kring sin stora egendom Almnäs slott vid Hjo samt vid godset Skeppsta i Södermanland. Dickson var en ofta sedd gäst hos dåvarande prinsen av Wales, med jakter vid Sandringham och i Skottland. Den 5 september 1885 anlände prinsen av Wales ombord på sin stora ångjakt Osborn från Norge till Göteborg för att deltaga i två älgjakter, den ena anordnades 8 september av Oscar Dickson vid Skeppsta. I jakten deltog även kronprinsen och prins Eugen samt ett 40-tal inbjudna gäster. Den 11 september avreste prinsen av Wales åter.

Dicksons dödsbo uppgick till 9,86 miljoner kronor.^[2]

Övrigt

• Vid gamla Allégatan uppförde Oscar Dickson 1862 ett större boningshus, det så kallade Dicksonska palatset. Ritningarna gjordes i England och byggmästaren hette P J Rapp.
• Den 15 oktober 1883 utsattes Dickson för ett attentat på sitt kontor, då den före detta artillerikonstapel M Nordblom krävde honom på 50 000 kronor under pistolhot samt medförande ett fyrtiotal sprängladdningar. Dickson lyckades slå sig fri och tillkallad polis övermannade attentatsmannen som dömdes till "...tre års straffarbete samt förlust af medborgerligt förtroende under fem år".

Namn efter Dickson

Efter Oscar Dickson har uppkallats Dickson Bay, Dicksons land, Dicksons glaciär och Kap Dickson på Spetsbergen, Dicksons ö och Dicksons hamn vid Jenisejs mynning, Dicksons sjö i Patagonien samt många växtfossil, av vilka ett fossilt brödfruktträd från Grönlands kritlager (Artocarpus Dicksoni) torde vara det märkligaste.

I Göteborg är Dicksonsgatan i stadsdelen Lorensberg uppkallad (1914) efter Oscar Dickson.^[3]

Källor

• Svensk uppslagsbok, 7 (1931)
• Svenskt biografiskt handlexikon, Dickson, Oskar (1906)
• Från vår merkantila och industriella verld, del I, C R A Fredberg, D F Bonniers Boktryckeri, Göteborg 1897 s. 14 >
• Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, Första delen, C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 861
• Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (andra utökade upplagan), Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s. 130 >

Noter

1. ↑ Riddarhuset
2. ↑ Göteborgs Aftonblad, 30 oktober 1897
3. ↑ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945 s. 133