Dicksonska palatset

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Dicksonska palatset
Byggherren Dickson

Dicksonska palatset, även Dicksonska villan är en slottsliknande, trevånings byggnad i nyrenässansstil uppförd av Oscar Dickson 1862 i korsningen av Södra vägen och Nya Allén, med adress Parkgatan 2 i Göteborg. Byggmästare var Philip Jacob Rapp (1820-1917) och arkitekt W A Boulnois från England, som ungefär samtidigt hade i uppdrag att rita fastigheten Överås vid Danska Vägen för Oscar Dicksons broder, James Dickson. Boulnois uppförde senare större delen av Vasastaden. Arbetet igångsattes 1859 och när byggnaden stod klar hade den trettiotalet rum. En väldig trapphall byggdes mitt i huset, den gick rakt upp genom de tre våningarna med rum och salonger grupperade runt omkring. Möblemang och textilier var av mycket dyrbart slag. Stora salongen var det förnämsta rummet, och här pryddes väggarna av underbara reliefer i stuck, utförda av italienaren Bellini. Golvet av cederträd från Libanon var lagt i vackra stjärnmönster. Jättelika väggspeglar, kristallkronor, stilmöbler, kornischer i guld och draperade tofsbehängda gardiner i engelska tyger gjorde salongen till ett gyllene gemak.

Oscar Dickson bodde i villan fram till sin död 1897, då palatset kom i makan Marikas ägo fram till hennes död 1917, då sonen Osborne övertog fastigheten. När han avled 1921 var han den siste medlemmen av släkten Dickson som bott i huset.

Den 28 januari 1923 [1] övertogs fastigheten av Hushållsskolan Margaretaskolan som drev en mycket uppskattad restaurangrörelse samt hade festvåning. Det var stockholmsdamen Hanna Lindmark som köpte villan. Hon var känd genom sina många Margaretaskolor, det vill säga hushållsskolor med servering, och i det delvis ombyggda och renoverade palatset, öppnade hon sin åttonde Margaretaskola. Lokalerna i första våningen användes för matservering, och i den tredje våningen var de tidigare tjänsterummen omgjorda till små hotellrum.

Varje kurs varade i två till tre månader. Skolan hade en kristlig anknytning och ansågs vara av hög klass. Det var fint att gå på Margaretaskolan. Förutom hushållsskolan hade man också restaurang, festvåningar, konditori, bageri, uthyrningsrum och en butik som låg i Dicksons gamla stall bakom huvudbyggnaden. Och maten som serverades här var billig. På 1920-talet kostade en middag cirka 1,25 kronor.

Hushållsskolan upphörde i mitten av 1940-talet, och 1968 köptes huset av fastighets AB Göta Lejon för 2,1 miljoner kronor. Kommunen blev då arrendator med Turistbyrån och Stora Teaterns kansli som hyresgäster. År 1970 förvärvade Göteborgs kommun fastigheten av Göta Lejon.

Bland de mer kända gästerna i huset finns Oscar II och Nordostpassagens upptäckare, Adolf Erik Nordenskiöld, vars resor till stor del bekostades av byggherren. Kung Karl XV gick här husesyn och irriterades uppenbart av lyxen, enligt anteckningar gjorda av hans hovmarskalk. Bland annat var huset utrustat med vattentoalett.

Innehåll

Referenser

Noter

  1. Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning, Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 508

Tryckta källor

  • Från Börsen till Park Avenue: Intressanta göteborgsbyggnader uppförda mellan 1850 och 1950, uppställda i kronologisk ordning och avbildade på vykort, Ove Nylén, Haspen Förlag 1988 ISBN 91-970916-3-4 s. 11, 93
  • 100 utmärkta hus i Göteborg, Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg 2007 ISBN 978-91-85488-78-0 s. 120
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 144
  • Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 932
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988 ISBN 91-7029-010-5 s. 73-75
  • Hus med hiskliga historier, Ingrid Wirsin, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1998 ISBN 91-7029-310-4 s. 83-86

Webbkällor

Personliga verktyg