Ords 5

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Ril_red.png
Rilpedia - faktabibel
« Vers « Kapitel
Hela kapitlet
·: Bibeln :·
      Kapitel » Vers »

1 Mos | 2 Mos | 3 Mos | 4 Mos | 5 Mos | Jos | Dom | Rut | 1 Sam | 2 Sam | 1 Kon | 2 Kon | 1 Krön | 2 Krön | Esr | Neh | Est | Job | Ps | Ords | Pred | HV | Jes | Jer | Klag | Hes | Dan | Hos | Joel | Amos | Obad | Jon | Mik | Nah | Hab | Sef | Hagg | Sak | Mal

Matt | Mark | Luk | Joh | Apg | Rom | 1 Kor | 2 Kor | Gal | Ef | Fil | Kol | 1 Thess | 2 Thess | 1 Tim | 2 Tim | Tit | File | Heb | 1 Petr | 2 Petr | 1 Joh | 2 Joh | 3 Joh | Jak | Jud | Upp

Kapitel: 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |

Vers: 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |

1917
1: Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,

2: så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3: Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4: Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
5: Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg.
6: Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7: Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8: Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9: Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10: må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11: så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12: och säga: "Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13: Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14: Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15: Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16: Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17: Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18: Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19: hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20: Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21: Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22: Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23: Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.

 

KJV
1: My son, attend unto my wisdom, and bow thine ear to my understanding:

2: That thou mayest regard discretion, and that thy lips may keep knowledge.
3: For the lips of a strange woman drop as an honeycomb, and her mouth is smoother than oil:
4: But her end is bitter as wormwood, sharp as a twoedged sword.
5: Her feet go down to death; her steps take hold on hell.
6: Lest thou shouldest ponder the path of life, her ways are moveable, that thou canst not know them.
7: Hear me now therefore, O ye children, and depart not from the words of my mouth.
8: Remove thy way far from her, and come not nigh the door of her house:
9: Lest thou give thine honour unto others, and thy years unto the cruel:
10: Lest strangers be filled with thy wealth; and thy labours be in the house of a stranger;
11: And thou mourn at the last, when thy flesh and thy body are consumed,
12: And say, How have I hated instruction, and my heart despised reproof;
13: And have not obeyed the voice of my teachers, nor inclined mine ear to them that instructed me!
14: I was almost in all evil in the midst of the congregation and assembly.
15: Drink waters out of thine own cistern, and running waters out of thine own well.
16: Let thy fountains be dispersed abroad, and rivers of waters in the streets.
17: Let them be only thine own, and not strangers' with thee.
18: Let thy fountain be blessed: and rejoice with the wife of thy youth.
19: Let her be as the loving hind and pleasant roe; let her breasts satisfy thee at all times; and be thou ravished always with her love.
20: And why wilt thou, my son, be ravished with a strange woman, and embrace the bosom of a stranger?
21: For the ways of man are before the eyes of the LORD, and he pondereth all his goings.
22: His own iniquities shall take the wicked himself, and he shall be holden with the cords of his sins.
23: He shall die without instruction; and in the greatness of his folly he shall go astray.

 

PR33.38
1: Poikani, kuuntele minun viisauttani, kallista korvasi minun taidolleni

2: ottaaksesi vaarin taidollisuudesta, ja huulesi säilyttäkööt tiedon.
3: Sillä hunajaa tiukkuvat vieraan vaimon huulet, hänen suunsa on öljyä liukkaampi.
4: Mutta lopulta hän on karvas kuin koiruoho, terävä kuin kaksiteräinen miekka.
5: Hänen jalkansa kulkevat alas kuolemaan, tuonelaan vetävät hänen askeleensa.
6: Ei käy hän elämän tasaista polkua, hänen tiensä horjuvat hänen huomaamattaan.
7: Niinpä, lapset, kuulkaa minua, älkää väistykö minun suuni sanoista.
8: Pidä tiesi kaukana tuollaisesta äläkä lähesty hänen majansa ovea,
9: ettet antaisi muille kunniaasi etkä vuosiasi armottomalle,
10: ettei sinun tavarasi ravitsisi vieraita, sinun vaivannäkösi joutuisi toisen taloon
11: ja ettet lopulta päätyisi huokailemaan ruumiisi ja lihasi riutuessa
12: ja sanomaan: "Miksi minä kuritusta vihasin ja sydämeni halveksui nuhdetta?
13: Miksi en kuullut neuvojaini ääntä, kallistanut korvaani opettajilleni?
14: Olin joutua kokonaan turmion omaksi keskellä seurakunnan ja kansankokouksen."
15: Juo vettä omasta säiliöstäsi, sitä, mikä omasta kaivostasi juoksee.
16: Vuotaisivatko sinun lähteesi kadulle, toreille sinun vesiojasi!
17: Olkoot ne sinun omasi yksin, älkööt vierasten sinun ohessasi.
18: Olkoon sinun lähteesi siunattu, ja iloitse nuoruutesi vaimosta.
19: Armas peura, suloinen vuorikauris - hänen rintansa sinua aina riemulla ravitkoot, hurmautuos alati hänen rakkaudestaan.
20: Miksi, poikani, hurmautuisit irstaaseen naiseen ja syleilisit vieraan vaimon povea?
21: Sillä Herran silmien edessä ovat miehen tiet, ja hän tutkii kaikki hänen polkunsa.
22: Jumalattoman vangitsevat hänen rikoksensa, ja hän tarttuu oman syntinsä pauloihin.
23: Kurittomuuteensa hän kuolee ja suistuu harhaan suuressa hulluudessaan.
 

« Vers « Kapitel
Hela kapitlet
·: Bibeln :·
      Kapitel » Vers »

| Redigera kommentar | Redigera rubrik | Refresh |

Personliga verktyg