Ords 26

2: Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, så far en oförtjänt förbannelse förbi.
3: Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!
4: Svara icke dåren efter hans oförnuft, så att du icke själv bliver honom lik.
5: Svara dåren efter hans oförnuft, för att han icke må tycka sig vara vis.
6: Den som sänder bud med en dåre, han hugger själv av sig fötterna, och får olycka till dryck.
7: Lika den lames ben, som hänga kraftlösa ned, äro ordspråk i dårars mun.
8: Såsom att binda slungstenen fast vid slungan, så är det att giva ära åt en dåre.
9: Såsom när en törntagg kommer i en drucken mans hand, så är det med ordspråk i dårars mun.
10: En mästare gör själv allt, men dåren lejer, och lejer vem som kommer.
11: Lik en hund som vänder åter till i sina spyor dåre som på nytt begynner sitt oförnuft.
12: Ser du en man som tycker sig själv vara vis, det är mer hopp om en dåre än om honom.
13: Den late säger: "Ett vilddjur är på vägen, ja, ett lejon är på gatorna.
14: Dörren vänder sig på sitt gångjärn, och den late vänder sig i sin säng.
15: Den late sticker sin hand i fatet, men finner det mödosamt att föra den åter till munnen.
16: Den late tycker sig vara vis, mer än sju som giva förståndiga svar.
17: Lik en som griper en hund i öronen är den som förivrar sig vid andras kiv, där han går fram.
18: Lik en rasande, som slungar ut brandpilar och skjuter och dödar,
19: är en man som bedrager sin nästa och sedan säger: "Jag gjorde det ju på skämt."
20: När veden tager slut, slocknar elden. och när örontasslaren är borta, stillas trätan.
21: Såsom glöd kommer av kol, och eld av ved, så upptändes kiv av en trätgirig man.
22: Örontasslarens ord äro såsom läckerbitar och tränga ned till hjärtats innandömen.
23: Såsom silverglasering på ett söndrigt lerkärl äro kärleksglödande läppar, där hjärtat är ondskefullt.
24: En fiende förställer sig i sitt tal, men i sitt hjärta bär han på svek.
25: Om han gör sin röst ljuvlig, så tro honom dock icke, ty sjufaldig styggelse är i hans hjärta.
26: Hatet brukar list att fördölja sig med, men den hatfulles ondska varder dock uppenbar i församlingen.
27: Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, på honom rullar den tillbaka.
28: En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad.

 

2: As the bird by wandering, as the swallow by flying, so the curse causeless shall not come.
3: A whip for the horse, a bridle for the ass, and a rod for the fool's back.
4: Answer not a fool according to his folly, lest thou also be like unto him.
5: Answer a fool according to his folly, lest he be wise in his own conceit.
6: He that sendeth a message by the hand of a fool cutteth off the feet, and drinketh damage.
7: The legs of the lame are not equal: so is a parable in the mouth of fools.
8: As he that bindeth a stone in a sling, so is he that giveth honour to a fool.
9: As a thorn goeth up into the hand of a drunkard, so is a parable in the mouth of fools.
10: The great God that formed all things both rewardeth the fool, and rewardeth transgressors.
11: As a dog returneth to his vomit, so a fool returneth to his folly.
12: Seest thou a man wise in his own conceit? there is more hope of a fool than of him.
13: The slothful man saith, There is a lion in the way; a lion is in the streets.
14: As the door turneth upon his hinges, so doth the slothful upon his bed.
15: The slothful hideth his hand in his bosom; it grieveth him to bring it again to his mouth.
16: The sluggard is wiser in his own conceit than seven men that can render a reason.
17: He that passeth by, and meddleth with strife belonging not to him, is like one that taketh a dog by the ears.
18: As a mad man who casteth firebrands, arrows, and death,
19: So is the man that deceiveth his neighbour, and saith, Am not I in sport?
20: Where no wood is, there the fire goeth out: so where there is no talebearer, the strife ceaseth.
21: As coals are to burning coals, and wood to fire; so is a contentious man to kindle strife.
22: The words of a talebearer are as wounds, and they go down into the innermost parts of the belly.
23: Burning lips and a wicked heart are like a potsherd covered with silver dross.
24: He that hateth dissembleth with his lips, and layeth up deceit within him;
25: When he speaketh fair, believe him not: for there are seven abominations in his heart.
26: Whose hatred is covered by deceit, his wickedness shall be shewed before the whole congregation.
27: Whoso diggeth a pit shall fall therein: and he that rolleth a stone, it will return upon him.
28: A lying tongue hateth those that are afflicted by it; and a flattering mouth worketh ruin.

 

2: Kuin liitävä lintu, kuin lentävä pääskynen on aiheeton kirous: ei se toteen käy.
3: Hevoselle ruoska, aasille suitset, tyhmille vitsa selkään!
4: Älä vastaa tyhmälle hänen hulluutensa mukaan, ettet olisi hänen kaltaisensa sinäkin.
5: Vastaa tyhmälle hänen hulluutensa mukaan, ettei hän itseänsä viisaana pitäisi.
6: Jalat altaan katkaisee ja vääryyttä saa juoda, joka sanan lähettää tyhmän mukana.
7: Velttoina riippuvat halvatun sääret; samoin sananlasku tyhmäin suussa.
8: Yhtä kuin sitoisi kiven linkoon kiinni, on antaa kunniaa tyhmälle.
9: Kuin ohdake, joka on osunut juopuneen käteen, on sananlasku tyhmäin suussa.
10: Kuin jousimies, joka kaikkia haavoittaa, on se, joka tyhmän pestaa, kulkureita pestaa.
11: Kuin koira, joka palajaa oksennuksilleen, on tyhmä, joka yhä uusii hulluuksiansa.
12: Näet miehen, viisaan omissa silmissään - enemmän on toivoa tyhmästä kuin hänestä.
13: Laiska sanoo: "Tuolla tiellä on leijona, jalopeura torien vaiheilla".
14: Ovi saranoillaan kääntyilee, laiska vuoteellansa.
15: Laiska pistää kätensä vatiin; ei viitsi sitä viedä suuhunsa jälleen.
16: Laiska on omissa silmissään viisaampi kuin seitsemän, jotka vastaavat taitavasti.
17: Kulkukoiraa korviin tarttuu se, joka syrjäisten riidasta suuttuu.
18: Kuin mieletön, joka ammuskelee tulisia surmannuolia,
19: on mies, joka pettää lähimmäisensä ja sanoo: "Leikillähän minä sen tein".
20: Halkojen loppuessa sammuu tuli, ja panettelijan poistuessa taukoaa tora.
21: Hehkuksi hiilet, tuleksi halot, riidan lietsomiseksi toraisa mies.
22: Panettelijan puheet ovat kuin herkkupalat ja painuvat sisusten kammioihin asti.
23: Kuin hopeasilaus saviastian pinnalla ovat hehkuvat huulet ja paha sydän.
24: Vihamies teeskentelee huulillaan, mutta hautoo petosta sydämessänsä.
25: Jos hän muuttaa suloiseksi äänensä, älä häntä usko, sillä seitsemän kauhistusta hänellä on sydämessä.
26: Vihamielisyys kätkeytyy kavalasti, mutta seurakunnan kokouksessa sen pahuus paljastuu.
27: Joka kuopan kaivaa, se itse siihen lankeaa; ja joka kiveä vierittää, sen päälle se takaisin vyörähtää.
28: Valheellinen kieli vihaa omia ruhjomiansa, ja liukas suu saa turmiota aikaan.