Nordamerika

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Nord-Amerika)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Nordamerika
Nord i världen.
Politisk karta.
Area:
Folkmängd:
Antal stater:
Autonoma regioner:
Högsta punkt:
Lägsta punkt:
24 709 000 km²
523 736 000 (juli 2007)
23
18
Mount McKinley 6 194 m ö.h.
Death Valley 86 m u.h

Stater

Antigua och Barbuda Antigua och Barbuda
Bahamas Bahamas
Barbados Barbados
Belize Belize
Costa Rica Costa Rica
Dominica Dominica
Dominikanska republiken Dominikanska republiken
El Salvador El Salvador
Grenadas flagga Grenada
Mall:Landsdata Guatemala Guatemala
Mall:Landsdata Haiti Haiti
Mall:Landsdata Honduras Honduras || Jamaica Jamaica
Kanada Kanada
Kuba Kuba
Mexiko Mexiko
Nicaragua Nicaragua
Panama Panama
Saint Kitts och Nevis Saint Kitts och Nevis
Flag of Saint Lucia.svg Saint Lucia
Saint Vincent och Grenadinerna Saint Vincent och Grenadinerna
Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago
USA USA


Särskilda områden
Mall:Landsdata Anguilla Anguilla (Storbritannien)

Mall:Landsdata Aruba Aruba (Nederländerna)

Mall:Landsdata Bermuda Bermuda (Storbritannien)

Mall:Landsdata Brittiska Jungfruöarna Brittiska Jungfruöarna (Storbritannien)

Mall:Landsdata Caymanöarna Caymanöarna (Storbritannien)

Mall:Landsdata Frankrike Clippertonön (Frankrike)

Mall:Landsdata Grönland Grönland (Danmark)

Mall:Landsdata Guadeloupe Guadeloupe (Frankrike)

Mall:Landsdata Martinique Martinique (Frankrike)

Mall:Landsdata Montserrat Montserrat (Storbritannien)

Mall:Landsdata USA Navassaön (USA)

Mall:Landsdata Nederländska Antillerna Nederländska Antillerna (Nederländerna)

Mall:Landsdata Puerto Rico Puerto Rico (USA)

Mall:Landsdata Frankrike Saint-Barthélemy (Frankrike)

Mall:Landsdata Sint Maarten Saint Martin (Frankrike)/(Nederländerna)

Mall:Landsdata Saint-Pierre och Miquelon Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike)

Mall:Landsdata Turks and Caicos Islands Turks and Caicos Islands (Storbritannien)

Mall:Landsdata Amerikanska Jungfruöarna Amerikanska Jungfruöarna (USA)


Största städer:


Satellitbild över Nordamerika

Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika. Den angränsas i norr av Norra ishavet, i öst av Atlanten, i sydöst av Karibiska havet och i syd av Stilla havet. Landavgränsningen i söder växlar, vilket gör att Mexiko och Centralamerika inkluderas i varierande utsträckning.

Nordamerika täcker en yta på 24 500 000 kvadratkilometer, eller ungefär 4,8 % av jordens yta (inkluderar Mexiko och Centralamerika). I juli 2002 beräknades dess befolkning till fler än 514 600 000 invånare. Nordamerika är världens tredje största världsdel, efter Asien och Afrika, och den fjärde befolkningsmässigt, efter Asien, Afrika och Europa. Världsdelen har två ursprungsbefolkningar, nämligen indianer och inuiter.

Innehåll

Användning

Geopolitiskt refererar "Norra Amerika" ofta till Kanada och USA tillsammans med Grönland och Bermuda, medan Centralamerika, inklusive Mexiko, utgör det nordamerikanska fastlandet söder om USA. Västindien inkluderar normalt samtliga öar i det Karibiska havet. Termen Mellanamerika används ibland synonymt med Centralamerika, ibland som samlingsterm för Mexiko, Centralamerika och Karibien.

Från ett lingvistiskt och sociopolitiskt perspektiv grupperas ofta USA, Kanada och de andra engelsktalande områdena i Amerika (Belize, Guyana och engelska Karibien) under namnet Angloamerika. Resterande länder i Nord- och Sydamerika, inklusive det mesta av Västindien, där de romanska språken talas, kallas Latinamerika.

Termen Nordamerika betyder olika saker för olika människor och beroende på sammanhang. Termen uppfattas oftast som syftande på enbart USA och Kanada, speciellt av personer som bor i dessa länder, och exkluderar då såväl Mexiko som länder i Centralamerika. I andra fall inkluderar termen något eller några av de andra länderna, men då enbart om sammanhanget gör klart att de är inkluderade. Ett exempel är handelsblocket NAFTA, som inkluderar Mexiko. Kanadensare och amerikaner talar ofta om en kollektiv "nordamerikansk kultur", som enbart beskriver kontinentens anglofona områden.

Dessa betydelsenyanser beror troligen på att USA och Kanada både kulturellt och ekonomiskt är mer lika varandra än resten av Nordamerika. Mexikaner brukar dock protestera mot detta användande, då de är medlem i NAFTA och geografiskt ligger i Nordamerika. Centralamerikaner är dock oftast nöjda med att kallas centralamerikaner, mycket då de har en gemensam historia, och de många försök till internationell integration där Mexiko oftast inte varit inblandat.

Geografi

Nordamerika är den norra delen av Amerika, och den enda landförbindelsen till Sydamerika går vid det trånga Panamanäset, dock räknas staten Panama oftast till Nordamerika av geopolitiska skäl. Enligt vissa börjar Nordamerika inte vid Panamanäset utan vid Tehuantepecnäset, och placerar Centralamerika däremellan. De flesta ser dock Centralamerika som en region i Nordamerika, och anser Centralamerika vara för litet för att utgöra en egen kontinent. Grönland ligger geografiskt och geologiskt i Nordamerika, men anses politiskt inte vara en del av kontinenten.

Tabell över stater och särskilda områden

Territoriets namn Yta
(km²)
Befolkning
(uppskattning per 1 juli 2002)
Befolkningstäthet
(per km²)
Huvudstad
Karibien:[1]
Anguilla (Storbritannien) 102 13 254 129,9 The Valley
Antigua och Barbuda 443 68 722 155,1 Saint John's
Aruba (Nederländerna)[2] 193 71 566 370,8 Oranjestad
Bahamas 13 940 301 790 21,6 Nassau
Barbados 431 279 254 647,9 Bridgetown
Brittiska Jungfruöarna (Storbritannien) 153 22 643 148,0 Road Town
Caymanöarna (Storbritannien) 262 44,270 169.0 George Town
Kuba 110 860 11 346 670 102,4 Havanna
Dominica 754 69 029 91,6 Roseau
Dominikanska republiken 48 730 8 950 034 183,7 Santo Domingo
Grenada 344 89 502 260,2 St. George's
Guadeloupe (Frankrike) 1 780 448 713 252,1 Basse-Terre
Haiti 27 750 8 121 622 292,7 Port-au-Prince
Jamaica 10 991 2 731 832 248,6 Kingston
Martinique (Frankrike) 1 100 432 900 393,5 Fort-de-France
Montserrat (Storbritannien) 102 9 341 91,6 Plymouth; Brades[3]
Navassaön (USA) 5
Nederländska Antillerna (Nederländerna)[2] 960 219 958 229,1 Willemstad
Puerto Rico (USA) 9 104 3 916 632 430,2 San Juan
Saint Christopher och Nevis 261 38 958 149,3 Basseterre
Saint Lucia 616 166 312 270,0 Castries
Saint Vincent och Grenadinerna 389 117 534 302,1 Kingstown
Trinidad och Tobago[2] 5 128 1 088 644 212,3 Port-of-Spain
Turks- och Caicosöarna (Storbritannien) 430 20 556 47,8 Cockburn Town
Amerikanska Jungfruöarna (USA) 352 108 708 308,8 Charlotte Amalie
Centralamerika:
Belize 22 966 279 457 12,2 Belmopan
Costa Rica 51 100 4 016 173 78,6 San José
El Salvador 21 040 6 704 932 318,7 San Salvador
Guatemala 108 890 14 655 189 134,6 Guatemala City
Honduras 112 090 6 975 204 62,2 Tegucigalpa
Nicaragua 129 494 5 465 100 42,2 Managua
Panama[2] 78 200 3 039 150 38,9 Panama City
Nordamerika:
Bermuda (Storbritannien) 53 65 365 1 233,3 Hamilton
Kanada 9 984 670 32 805 041 3,3 Ottawa
Grönland (Danmark) 2 166 086 56 375 0,026 Nuuk
Mexiko 1 972 550 106 202 903 53,8 Mexico City
Saint-Pierre och Miquelon (Frankrike) 242 7 012 29,0 Saint-Pierre
USA[4] 9 629 091 295 734 134 30,7 Washington, D.C.
Totalt 24 506 524 514 684 479 21,0

Natur

Avsnittet beskriver naturen i Norra Amerika och Mexiko.

Flora

jätteceder (Thuja plicata)

Nordamerikas flora karakteriseras i synnerhet i norden av en stor likhet med gamla världens, beroende på närheten till Asien och den forna landförbindelsen med Europa. En iögonenfallande olikhet med Europas är den vida större artrikedomen i Amerika. De nordeuropeiska skogarna består av knappt 40 inhemska trädarter, de amerikanska av cirka 400. Antalet ekarter är i Europa 20, i Förenta staterna 40 och i Mexiko 50. Arterna av barrträd finns i Europa knappt mer än 10, i Nordamerika 30 eller 40. I den nordamerikanska skogen finns nästan alla Europas skogsträd, men dessutom ett stort antal arter, som är främmande i Europa, bland annat hickoryträden (Carya) med 7 arter, magnoliorna med likaledes 7 arter, tulpanträdet (Liriodendron tulipifera), douglastallen (Pseudotsuga menziesii) med flera. De båda senare samt jättetallen (Abies grandis), jättecedern (Thuja plicata) och sockertallen (Pinus lambertiana) med sina över 100 meter höga och flera meter tjocka stammar visa även vilka väldiga former nordamerikanska träd ibland kan få.

Underskogen är rikt utvecklad och består ofta av växter med originella blad och lysande blommor, såsom Rhododendron, slingerväxter, orkidéer och ormbunkar.

Den tropiska floran förekommer i Nordamerika bara i Mexikos kustland och i södra Florida, på det senare stället egentligen en kustträskflora, som förnämligast karakteriseras genom stora mangroveskogar. I övrigt står den mycket nära Antillernas flora, liksom är Mexikos växtvärld nära ansluten till Sydamerikas. Subtropisk är däremot den mexikanska höglandsfloran, som i norr går till 30° n. br. Den kännetecknas av alltid gröna ekar, lagerväxter, myrtnar, anoner och epifytiska orkidéer. Av palmer påträffas bara familjen Chamaedorea i större mängd. Det förekommer även kaktusarter, agaver, yucca och andra växter, som har förmåga att uthärda lång torka. Subtropisk är också floran i området Louisiana-Virginia, som bland annat är rikt på stora barrskogar med många arter. Den viktigaste kulturväxten är bomull, dessutom i mindre omfattning sockerrör, ris och majs.

Präriefloran består övervägande av gräs, men blandas mot öster alltmer med träd och skog. De viktigaste gräsen är grammagräset (Bouteloua oligostachya), buffelgräset (Bouchloë dactyloides), bunchgräset (Festuca scabrella), narrhöet (Panicum capillare), kanariegräset (Phalaris arundinacea) med flera. Gräsväxtens utveckling är beroende av fuktighetsmängden. Gräsmattan har efter kolonisationen fått en ny karaktär genom de många europeiska arter, som utbredd sig.

Floran kring Hudsonfloden utmärker sig därigenom, att barrträden får överhand över lövträden. Den arktiska floran på tundran karakteriseras framför allt genom sin rikedom på lavar och bildar på detta sätt en skarp motsats till den sibiriska mosstundran.

Fauna

Den Nordamerikanska djurvärlden betecknas ofta som den nearktiska regionen. Den kan delas i 4 subregioner.

bisonoxe
mississippialligator
Inflytandet från gamla världen framträder särskild inom däggdjurens klass. Den mycket rika fågelvärlden liknar mindre Asiens och Europas, mera däremot Central- och Sydamerikas. I södra delen förekommer många kolibriarter. Av trastarnas släkte är talrikast vandringstrast (Turdus migratorius), härmfågeln (Mimus polyglottos) och grå kattfågeln (Dumetella carolinensis). Fram till början av 1900-talet fanns vandringsduvan (Ectopistes migratorius) i stora skaror men arten utrotades snabb. Av vattenfåglar finns många flamingor samt gäss och pelikaner. Reptilernas fauna är mindre rik än fågelfaunan. Även här finns skallerormar, sköldpaddor av flera arter och mississippialligator (Alligator mississippiensis).

Noter

  1. Kontinentala regioner enligt karta.
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 Baserat på definition har Aruba, Nederländska Antillerna, Panama och Trinidad och Tobago territorier i antingen en av eller både Nord- och Sydamerika
  3. På grund av vulkanutbrott som inleddes 1995 förstördes stora delar av Montserrats juridiska huvudstad, varför regeringsbyggnader flyttades till Brades.
  4. Inkluderar staten Hawaii, som egentligen ligger i Oceanien.

Se även


Källor

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Amerika/Växtvärlden, 1904–1926 (Not).
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Amerika/Djurliv, 1904–1926 (Not).


Personliga verktyg
På andra språk