Från Rilpedia

Denna artikel handlar om arten tvättbjörn. För släktet se tvättbjörnar.

?Tvättbjörn Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Rovdjur Carnivora
Familj:	Halvbjörnar Procyonidae
Släkte:	Tvättbjörnar Procyon
Art:	Tvättbjörn P. lotor
Vetenskapligt namn
§Procyon lotor Auktor: Linné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Tvättbjörnen, ibland även kallad nordamerikanska tvättbjörnen (Procyon lotor), är en art i familjen halvbjörnar. Den levde ursprungligen i mellersta och norra Amerika, men sedan mitten av 1900-talet finns populationer i mellersta Europa och i Kaukasus. Dessa är djur som tidigare har levt i pälsfarmar och har rymt, eller avkomlingar till sådana djur.

Typisk för arten är ansiktet som liknar en mask. Tvättbjörnar lever mest i öppna grupper och har bra minnesförmåga. De bebor huvudsakligen löv- och blandskog som är rik på vattendrag. Nuförtiden påträffar man dem även i bebodda områden. Sitt namn har tvättbjörnen fått av sin besynnerliga vana att doppa födan i vatten och gnida den mellan framtassarna, liksom för att tvätta den.

Innehåll 1 Utseende 2 Sinnesförnimmelser 3 Livslängd 4 Levnadssätt 4.1 Föda 4.2 Levnadsområde 4.3 Sovplatser 4.4 Minnesförmåga 4.5 Socialt beteende 4.6 Fortplantning 4.7 Ungarnas utveckling 4.8 Levnadssätt i bebodda områden 5 Utbredningsområde 5.1 Amerika 5.2 Europa 5.3 Städer 6 Tvättbjörn och människa 6.1 Konflikter i bebodda områden 6.2 Tvättbjörnar som sprider sjukdomar 6.3 Tvättbjörnar som husdjur 6.4 Tvättbjörnar i mytologin och kulturen 6.5 Pälsfarmar 7 Referenser 7.1 Tryckta källor 7.2 Noter 8 Externa länkar

Utseende

Djuret är mellan 70 och 85 centimeter långt och vid skuldrorna ungefär 25 centimeter högt. I kroppslängden ingår en 20-25 centimeter lång och svart-brunfärgad svans.^[2] Vikten ligger hos vuxna djur ligger vanligen mellan 4 och 9 kilogram men vissa exemplar är över 13 kg tunga.^[3] Hannar är oftast lite tyngre (15 till 20%).^[4] Innan de går i vinteride har de ibland en vikt som är 50 procent högre än den vanliga vikten.^[5] Ibland går denna mervikt upp till 20 kilogram, men det sker sällan hos viltlevande djur. Den tyngsta individen i naturen hade en vikt av 28,4 kg, vad som är den tyngsta halvbjörnen överhuvudtaget.^[6]

Karakteristiskt för arten är den svarta masken kring ögonen, som skiljer sig från resten av ansiktet som är vitt. Öronen bär också en vit päls. Ansiktsmasken används huvudsakligen för att känna igen ansiktsuttryck hos andra djur av samma art. I övrigt är pälsen brun eller gråaktig. Tvättbjörnar med mer svart päls finns huvudsakligen i Europa, eftersom de tidigare var mer eftertraktade i pälsfarmar.

Tvättbjörnar går i normal passgång endast på fötternas sulor och de betecknas därför som hälgångare. Benen är jämförelsevis tunna och därför kan de inte göra stora hopp och snabba rörelser.De kan ställa sig på bakfötterna och använda sina framfötter som gripverktyg. Händerna har liksom hos primater fem fingrar som är omslutna av tunna valkar. Klorna är vassa och kan inte dras in. De är utrustade med små hår som tjänstgör som känselorgan.

Djuret har 40 tänder som är anpassade till levnadssättet som allätare. Som hos andra rovdjur har hannarna ett ben vid penisen. Det är ungefär 10 centimeter långt och böjt.

Sinnesförnimmelser

Tvättbjörnen är färgblind. De har ganska bra syn under gryningen och skymningen men i allmänhet har synen mindre betydelse. Luktsinnet är mer betydande för orienteringen och kommunikation mellan individerna.^[7] Förutom urin och avföring har de också speciella luktämnen som avsöndras av analkörtlarna för markering av revirets gränser.^[8] Hörseln är mycket välutvecklad. De förmår höra ljud som en daggmask gör när den gräver sig ner i marken. Hörselgränsen ligger vid 50 till 85 kilohertz.^[9]

Trots att tvättbjörnen har dessa egenskaper är känselsinnet viktigast.^[10] Tvättbjörnar undersöker upphittade föremål med händerna för att bilda sig en uppfattning om dem. Det sker ofta i närheten av vattendrag och ser ut som att djuret "tvättar", men de gör det också på land. I fångenskap bär de ofta sin föda till vattenpölar på grund av att de vill ha det som i naturen.

Livslängd

I fångenskap kan de nå en ålder av 20 år, men i naturen blir de sällan äldre än 12 år. Ofta dör också unga tvättbjörnar under det första levnadsåret och därför ligger den genomsnittliga livslängden mellan 1,3 och 3 år.^[11] För unga djur är den huvudsakliga dödsorsaken att de själva eller deras mor drabbas av sjukdom eller olycksfall. I USA blev omkring 1980 nästan fem miljoner individer dödade i olyckor. Naturliga fiender som rödlo och prärievarg spelar en mindre betydande roll, särskild efter att de ofta blev utrotade i regioner som utgör tvättbjörnens levnadsområde.^[12]

Levnadssätt

Föda

Tvättbjörnar är allätare och har en diet som är blandad av växtämnen (bär, frukt, nötter och frön), ryggradslösa djur (insekter och maskar) samt ryggradsdjur (fiskar, kräldjur, mindre däggdjur och fågelägg). På våren lever de mer av djur och under hösten huvudsakligen av växtämnen.^[13] Under vintern hittar de ofta små mängder mat och måste fasta. I utbredningsområdets nordliga delar är tvättbjörnar mindre aktiv för att kompensera bristen på föda.^[14]

Levnadsområde

Denna art föredrar löv- och blandskog som är rik på vattendrag. Där hittar de tillräcklig föda och gömställen. De undviker öppen mark och klättrar upp i ett träd när de känner sig hotade. Tvättbjörnar är bra simmare och vistas ofta i närheten av floder eller sjöar. På grund av dess goda anpassningsförmåga sprider sig djuret i Amerika till områden som tycks olämpliga, till exempel stäpper eller regioner som ligger långt norrut.

Sovplatser

Tvättbjörnar är aktiva vid gryningen och på natten, så att man sällan hittar dem i naturen. De är bra på att klättra och sover uppe i gamla träd. Vid vandringar tar den också platser i buskar, vid stenbrott och även grävlingsbon. I områden som ligger längre norrut vilar tvättbjörnen på vintern.

Minnesförmåga

Efter forskningar har det klargjorts att tvättbjörnens inlärningsförmåga liknar rhesusapans.^[15] Mycket bra utvecklad är minnesförmågan, speciellt vad gäller känselsinnet. Några försöksdjur visste efter många år hur ett lås går att öppna. Andra individer hade inga problem att utföra uppgifter som de lärde sig tre år innan.^[16] Stanislas Dehaene berättade i sin avhandling The number sense att tvättbjörnar kan skilja mellan behållare som rymmer två, tre eller fyra vindruvor.^[17]

Socialt beteende

Efter undersökningar i USA har det klargjorts att de har ett utvecklat socialt beteende och inte lever ensamma, som man trodde tidigare.^[18][19] Besläktade honor delar ofta ett territorium samt de viloplatser och platser där de kan hitta föda som finns där.^[20] Unga hannar lever ofta i grupper tillsammans.^[21] Dessa grupper består av två till fyra individer. När det finns tillräcklig föda överlappar deras territorier varandra. Men det förekommer också strider som i sällsynta fall leder till mindre skador. För att utbyta information träffas tvättbjörnar vid sovplatser eller skapar informationsställen med de nämnda luktämnena.^[22] Dessutom träffas de när de ska äta, sova eller leka tillsammans.

Fortplantning

Parningen sker huvudsakligen i februari. Om en hona blir av med sin unge kan hon para sig en gång till i maj eller juni. Under parningstiden vandrar hannarna mellan de platser där honorna finns. Den egentliga parningen tar några nätter. Den liknar också människans parning med förspel, den egentliga parningsakten och vilopauser. En del honor parar sig med olika hannar. När populationen minskar, till exempel på grund av jakt, ökar antalet dräktiga honor. Därför är det oftast meningslöst att försöka minska antalet tvättbjörnar i ett område med jakt. Också när man har lyckats minska antalet kommer snart honor från andra områden och övertar platsen.

Ungarnas utveckling

Efter 65 dagars dräktighet föder honan, som efter parningen åter bor ensam, på våren två till fyra ungar. Ungarna är vid födelsen blinda och är täckta med gulaktiga fjun. Vikten vid denna tidpunkt för de cirka tio centimeter långa ungarna är mellan 65 och 75 gram. Den första månaden lever de bara av modersmjölk. Efter två till tre veckor öppnar de ögonen. När de är sex till nio veckor gamla lämnar de ungefär en kilogram tunga ungarna boet. Ändå får de dia i en till två månader till. På hösten skiljs de långsamt från honan. Unga honor blir vanligtvis ett år senare könsmogna. För hannarna tar det något längre tid. Medan honorna vanligtvis bosätter sig i närheten av födelseplatsen, letar hannarna efter ett territorium som ligger långt bort.

Levnadssätt i bebodda områden

Tvättbjörnar kan bosätta sig och leva i urbana områden. Den föredrar skogrika områden i närheten av tätorter som även är rika på ängar. Ett vanligt territorium i naturen är mellan 50 och 600 hektar stort, men vid tätorter är storleken bara tio hektar. Vid tätorter är också populationen tätare.

Det beror huvudsakligen på det stora utbudet av föda. Köksavfall, rester av djurfoder och komposthögar är bra källor till föda. Sedan finns också ett stort antal sov- och födelseplatser. Här föredrar tvättbjörnen stugor, garage och övergivna hus, men den använder också vindar, skorstenar och liknande. För att komma in i huset klättrar den upp för stuprör och närliggande träd.

Sammanfattningsvis kan man säga att de inte ställer några höga krav på föda och boplatser och har lätt att anpassa sig. Därför har de stora framgångar med att bosätta sig i nya områden.

Utbredningsområde

Amerika

Tvättbjörnens ursprungliga levnadsområde är Nordamerika från Panama över Mexiko och hela Förenta Staterna till södra Kanada. Undantag är bara öken och de höga fjällen i Klippiga bergen.

Europa

De tvättbjörnar som lever i Europa härstammar från djur som levde i pälsfarmar och som senare blev utsläppta. På grund av detta gäller de huvudsakligen som främmande art, men i Tyskland räknas de numera som inhemsk art. I stora delar av Tyskland finns nu stabila tvättbjörnspopulationer. Andra levnadsområden är i Kaukasus och i norra Frankrike.

Anmärkningsvärt är att de flesta tvättbjörnar i Tyskland härstammar från två par som släpptes ut 1934 på order av Hermann Göring. Genetiska undersökningar har visat att även de djur som nu lever längst bort från utsläppsplatsen härstammar från dessa fyra tvättbjörnar.

Städer

Den första uppgiften om tvättbjörnar som lever i urbana områden härstammar från 1920-talet. Dessa djur levde i förorter till Cincinnati, Ohio. Vid 1950-talet fanns även populationer i Washington, Chicago och Toronto.^[23] I Europa hittade man vid 1960-talet många tvättbjörnar i Kassel. Denna stad gäller idag med 50 till 150 individer per kvadratkilometer som tvättbjörntätast i Europa.^[23][24]

Tvättbjörn och människa

Konflikter i bebodda områden

Det finns olika uppfattningar om tvättbjörnens uppträdande i människans närhet. Medan några älskar dessa djur och ger dem föda finns det också andra som avskyr tvättbjörnar.^[25] Flera vetenskapsmän och myndigheter avråder från att utfodra tvättbjörnar.^[26] Andra experter skriver böcker med råd hur dessa djur ska matas.^[27][28] Medan tömda fruktträd och skadegörelse vid sopsäckar vanligtvis uppfattas som mindre skadligt är intrång i hus ett stort problem.^[23] Här uppstår ofta dyra skador, till exempel när de bildar hål där vatten kan tränga in.

Det tjänar nästan inget till att fånga eller döda enskilda djur. Bättre är att skydda sig och sitt hus i förväg.^[29]

Tvättbjörnar som sprider sjukdomar

Till skillnad från den amerikanska populationen har europeiska djur många parasiter. I mellersta Tyskland bär cirka 70 procent en parasitisk mask som lever i tvättbjörnens tunntarm. I Amerika är däremot en speciell form av rabies problematisk. Sjukdomen finns bara enstaka gånger i Europa.

Tvättbjörnar som husdjur

För många människor ser tvättbjörnar, speciellt ungarna, söta ut. Men de är olämpliga som husdjur, eftersom de inte är domesticerade.^[30][31] Även djur som lever länge tillsammans med människor kommer att bita och klösa när de känner sig hotade. För vuxna hannar krävs kastration för att hålla dem länge i fångenskap och i vissa delstater av USA och Tyskland behövs tillstånd från myndigheten.^[32][33] Ändå är det svårt att sätta en tvättbjörn i bur, särskilt när den är ensam. Tvättbjörnens nyfikenhet skapar vanligtvis stor förstörelse när man inte håller den under uppsikt. För föräldralösa ungdjur som ska uppfostras är det bättre att sätta dem i bur.

Tvättbjörnar i mytologin och kulturen

Tvättbjörnen har stor betydelse i indiansk mytologi.^[34] I sagor och berättelser beskrivs ofta dess goda förmåga att fånga kräftor.^[35] Det engelska namnet för tvättbjörnen, raccoon, härstammar från ordet aroughcun eller ahrah-koon-em, som skapades av algonkinindianerna och betyder ungefär "den som skrapar med händerna". I den moderna kulturen finns tvättbjörnen nästan uteslutande i barn- och ungdomslitteraturen. Den amerikanske författaren Sterling North beskriver i sin bok Min tvättbjörn Slarver hur han som barn föder upp en tvättbjörn under första världskriget.

Det finns många mer eller mindre fantasifulla legender om kattrasen Maine Coon och dess ursprung. En av de vanligast är den om de amerikanska nybyggarna som blev så fascinerade av katterna som de fann i sitt nya land. De var mycket större än de katter de var vana vid, hade långa yviga svansar, stora öron med massor av hår i och stora tassar med lurviga tofsar mellan trampdynorna. Nybyggarna spekulerade över varifrån dessa fantastiska katter kom och en teori uppstod: Djupt in i de nordliga skogarna måste en tvättbjörn ha parat sig med en katt och detta hade i sin tur resulterat i den här ovanliga skapelsen. Eftersom tvättbjörn heter Racoon på platsen där människorna hittade katten och man befann sig i den nordamerikanska staten Maine, fick katten benämningen Maine Coon. Blandningen katt-tvättbjörn är naturligtvis en omöjlighet men när man ser katten tycker man ändå att förklaringen inte är så dum.

Pälsfarmar

Tvättbjörnen räknas som en av de viktigaste arterna för pälsfarmer. För några år sedan fanns många fler farmer än idag, men djuret blev också jagat för att spara kostnader. Pälsen används för jackor och mössor, till exempel den typiska trappermössan. Vid början av 1900-talet blev så många tvättbjörnar jagade att populationen minskade tydligt i Nordamerika.

Referenser

• Tyskspråkiga Wikipedias artikel Waschbär från oktober 2005

Tryckta källor

• Ulf Hohmann, Ingo Bartussek: Der Waschbär. (på tyska) Oertel+Spörer Verlags-GmbH, Reutlingen (2001), ISBN 3-88627-301-6.
• Ingo Bartussek: Die Waschbären kommen. - Wissenswertes und praktische Tipps für den Umgang mit unseren neuen, wilden Nachbarn. (på tyska) Cognitio-Verlag, Niedenstein 2004, ISBN 3-932583-10-8.
• Lagoni-Hansen, Anke (1981). Der Waschbär (på tyska). Mainz, Germany: Verlag Dieter Hoffmann. ISBN 3-87341-037-0.
• Frank-Uwe Michler: Waschbären im Stadtgebiet. I: Wildbiologie. 2/2004. (på tyska) Infodienst Wildbiologie & Oekologie, WB-Artikel 5/12 (Art.-Nr. 3220), ISSN 0250-3832.
• Samuel I. Zeveloff: Raccoons: A Natural History. (på engelska) Smithsonian Books, Washington, DC 2002, ISBN 1-58834-033-3.
• Cord Riechelmann: Wilde Tiere in der Großstadt. (på tyska) Nicolaische Verlagsbuchhandlung GmbH, Berlin 2004, ISBN 3-89479-133-0.
• Virginia C. Holmgren: Raccoons in Folklore, History and Today's Backyards. Capra Press, Santa Barbara (Kalifornien) 1990, ISBN 978-0884963127.
• MacClintock, Dorcas (1981). A Natural History of Raccoons. (på engelska) Caldwell, New Jersey: The Blackburn Press. ISBN 978-1930665675.

Noter

1. ↑ Procyon lotor på IUCN:s rödlista, auktor: Mustelid Specialist Group (1996).
2. ↑ Hohmann, s. 77; Lagoni-Hansen, s. 15-16; Zeveloff, s. 58
3. ↑ Zeveloff, s. 58–59
4. ↑ Lagoni-Hansen, s. 18
5. ↑ MacClintock, s. 44
6. ↑ MacClintock, s. 8; Zeveloff, s. 59
7. ↑ Hohmann, s. 67
8. ↑ Hohmann, s. 68–70; MacClintock, s. 17; Zeveloff, s. 68–69
9. ↑ Hohmann, s. 66 + s. 72; Zeveloff, s. 68
10. ↑ Hohmann, s. 55; Zeveloff, s. 70
11. ↑ Zeveloff, s. 118–119
12. ↑ Zeveloff, s. 111–112
13. ↑ Hohmann, s. 85–86, 88; MacClintock, s. 44–45
14. ↑ MacClintock, s. 108–113
15. ↑ H. B. Davis: The Raccoon: A Study in Animal Intelligence. I: The American Journal of Psychology. 18, Nr. 4, University of Illinois Press, Champaign, Illinois Oktober 1907, s. 447–489 (http://www.jstor.org/pss/1412576 ; besökt: 29 juni 2008).
16. ↑ Hohmann, s. 71– 72
17. ↑ Dehaene, S. The number sense. New York: Oxford University Press, 1997; Cambridge (UK): Penguin press, 1997. ISBN 0-19-511004-8.
18. ↑ Stanley D. Gehrt: Raccoon social organization in South Texas. 1994 (Dissertation vid University of Missouri).
19. ↑ Hohmann, s. 133–155
20. ↑ Hohmann, s. 141–142
21. ↑ Hohmann, S. 152–154
22. ↑ Hohmann, S. 142–147
23. ↑ ^{23,0 23,1 23,2} Frank-Uwe Michler: Untersuchungen zur Raumnutzung des Waschbären (Procyon lotor, L. 1758) im urbanen Lebensraum am Beispiel der Stadt Kassel (Nordhessen). 25. Juni 2003, s. 7 (http://www.projekt-waschbaer.de/fileadmin/user_upload/Diplomarbeit-Waschbaer-Michler.pdf ; besökt: 2 juli 2008).
24. ↑ Hohmann, s. 108
25. ↑ Hohmann, s. 103–106
26. ↑ Bartussek, s. 34
27. ↑ Holmgren, s. 117–121
28. ↑ Stephen Harris, Phil Baker: Urban Foxes. Whittet Books, Suffolk 2001, ISBN 978-1873580516, s. 78–79.
29. ↑ Bartussek, s. 36–40; Hohmann, s. 169
30. ↑ Bartussek, s. 44
31. ↑ Pet Raccoons?. I: Raccoon Tracks. Fohn.net, 2005. besökt 10 juli 2008. (engelska)
32. ↑ State Regulations Concerning the Possession of Raccoons as Pets. I: Remo Raccoon's Home Page. 10 januar 2000. besökt 10 juli 2008. (engelska)
33. ↑ Oliver Knörzer: Haltung von Waschbären. I: Lotor.de: Alles über Waschbären. 16 januar 2008. besökt 10 juli 2008. (tyska)
34. ↑ Holmgren, s. 25–46
35. ↑ Holmgren, s. 41–43

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Tvättbjörn
  Bilder & media