Puma
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om djuret puma. För sportmärket Puma, se Puma AG.
| ?Puma Status i världen: Livskraftig (lc)[1] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Kattdjur Felidae |
| Släkte: | Puma Puma |
| Art: | Puma P. concolor |
|
|
|
| §Puma concolor Auktor: Linné, 1771 |
|
 Pumans utbredningsområde
|
|
| Synonymer | |
|
Felis concolor |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Puma (Puma concolor, eller Felis concolor) är ett stort kattdjur som lever i Syd- och Nordamerika. De kallades bergslejon av nybyggarna som trodde pumorna de stötte på var lejonhonor. I artens utbredningsområde finns flera andra beteckningar för den. Namnet puma kommer från språket quechua. Genetiskt är puman närmare släkt med leoparder än med lejon.
Innehåll |
Utseende
Kroppslängden är cirka 1,5 till 1,9 meter och svanslängden omkring 65 till 80 centimeter. Mankhöjden är vanligen runt 70 centimeter. Hanar kan väga upp till 100 kilogram, i sällsynta fall något mer och honor väger från 34 och upp till runt 48 kilogram. Pälsen är kort och tät och kan skifta mycket i färgen. Oftast finns gulaktiga eller silvergråa pumor. Hos de senare är hakan och bröstet alltid vita. Nyfödda pumor är beigefärgade och bär tydliga fläckar. Dessa fläckar bleknar ut under första levnadsåret.
Utbredning
Pumor fanns tidigare i hela Nord- och Sydamerika. Ingen annan däggdjursart på kontinenten har en större utbredning. Levnadsområdet räckte från södra Kanada över Mellanamerika till södra Patagonien. Idag är beståndet begränsat till regioner där människan inte fått fäste. I USA finns pumor bara i Klippiga bergen, i öken och halvöken i landets sydvästra delar, och i Everglades nationalparken i Florida. Efter skyddsåtgärder har utbredningsområdet utvidgats igen och i några regioner vid USA:s västkust finns dessa djur till och med nära städer. De trivs i klippiga områden men finns även på prärien, i tajgaartade och tropiska skogar och i ökenområden.
Pumans anfader vandrade över Berings sund när havsnivån var mycket lägre än idag över till de Amerikanska öarna från Sibirien. Där utvecklades de vidare till dagens pumor.
Levnadssätt
Dessa djur kommunicerar med olika läten, som till skillnad från hos andra kattdjur inte liknar vrål. Den nordamerikanska forskaren Truman Everts beskriver pumans skrik som människoliknande. Pumorna kan springa upp till 80 km/h och hoppa 7 meter, ifrån stillastående läge.
Föda
Pumor äter allt ifrån mindre gnagare till bäver. De äter även större hjortdjur som till exempel rådjur. Förutom däggdjur jagar pumor även fåglar och i några regioner även fiskar, men den äter inte as och undviker kräldjur. För att fånga ett större bytesdjur smyger puman fram bakifrån. Från nära avstånd hoppar den på bytets rygg och dödar det med ett kraftigt bett i halsen.
Fortplantning
Hannar och honor träffas bara vid parningstiden, som ofta men inte uteslutande ligger mellan november och juni. Hannen lämnar honan redan några veckor före ungarnas födelse. Dräktigheten tar ungefär 90-96 dagar. I en kull ingår 2-6 ungdjur, men oftast 3-4. Vid födelsen är ungdjuret mellan 230 och 450 gram tungt och har en längd som ligger mellan 20 och 30 centimeter. Ungdjuret börjar efter sex till sju veckor att uppta fast föda och lämnar modern efter cirka 20 månader.
Pumor blir i naturen upp till 18 år
Pumor och människor
I naturen har pumor nästan inga fiender. Bara vargar och björnar får ibland tag i ungar och sjuka pumor. Djuret är skyddat men jagas av bönder som vill skydda sina boskapsdjur. Trots det listas arten som helhet inte som hotad.
Puman är ett skyggt kattdjur som vanligtvis undviker människan. Ibland sker angrepp på människor, men det vanliga är att djuret tar till flykten. Enligt obekräftade uppgifter förekommer i USA fyra liknande fall per år, som mycket sällan leder till människans död. Offer för dessa attacker blir oftast barn. Puman angriper bara i enstaka fall vuxna människor.
Hos indianer hade puman högt anseende. Man förknippade egenskaper som ledarskap, kraft, intelligens, trohet, engagemang och djärvhet med djuret. De vita nybyggarna bekämpade puman. Djuret jagades för att skydda boskapen och för att tas som trofé.
Systematik
Pumans närmaste släkting är arten jaguarundi, som i nyare systematiker räknas till samma släkte. En relativt nära släktskap finns även till geparden, som tidigare räknades till en egen underfamilj bland kattdjuren. Efter nyare genetiska undersökningar är det troligt att puman även är släkt med det redan utdöda släktet amerikanska geparder (Miracinonyx).
Underarter
Traditionellt indelades arten i 24 till 32 underarter. Två av dessa som förekom i östra Nordamerika räknas som utrotade. Idag är underarten P. c. coryi, som lever i Everglades-nationalparken, särskilt hotad. I naturen finns bara omkring 80 individer av denna underart. Lokala skyddsorganisationer försöker rädda dessa djur, som har en intensivt röd pälsfärg. Därför utrustas varje individ med ett elektroniskt halsband som visar djurets position.
Efter nyare forskningar är det troligt att det bara finns sex underarter.[1] Med undantag av en population i nordvästra USA utgör alla andra pumor i Nordamerika en homogen grupp. I Mellan- och Sydamerika finns större variationer. Denna situation uppkom troligtvis på grund av att puman under istiden fanns bara i Sydamerika, med undantag av ett litet område i nordvästra USA som inte var istäckt. I samband med dessa studier sker en nybedömning av underarternas hotstatus.
- P. c. cougar, Nordamerika
- P. c. costaricensis, Centralamerika
- P. c. capricornensis, östra Sydamerika
- P. c. concolor, norra Sydamerika
- P. c. cabrerae, centrala Sydamerika
- P. c. puma, södra Sydamerika
Källor
- artikel Puma på tyska Wikipedia, 1 november 2006.
- ↑ 1,0 1,1 Puma concolor på IUCN:s rödlista, auktor: Caso, A. et. al. (2008), besökt 23 januari 2009.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Puma
