Nora och Hjulsjö bergslag
Från Rilpedia
Foto: Bengt Oberger
Ur: Arbetets söner från 1906
Nora och Hjulsjö bergslag var ett historiskt bergslag (motsvarande härad) i den nordvästra delen av landskapet Västmanland. Bergslaget omfattade hela nuvarande Nora kommun samt delar av Hällefors kommun, vilka båda är delar av Örebro län. Det inneslöt en stad - Nora - som dock inte omfattades av bergslagets jurisdiktion, men saknade i övrigt köpingar och municipalsamhällen. Största tätorten är numera Gyttorp belägen c:a 35 km nordväst om Örebro. Den totala arealen mätte drygt 934 km² och befolkningen uppgick år 1912 till 11 567 invånare, vilket idag inklusive Nora stad ändå sjunkit något. Nora och Hjulsjö bergslag var en del av Linde och Nora domsaga och Nora fögderi, men utgjorde ett eget tingslag t.o.m. år 1903.
Nora och Hjulsjö bergslag utgjordes av ett vidsträckt område med Järleån och sjöarna Vikern, Norasjön och Fåsjön i söder. I den sistnämnda mynnar Rastälven vilken avvattnar de många mindre sjöarna i bergslagets norra delar, t.ex. Grängen och Sången. I väster återfinns sjön Grecken. Området är en del av den vidsträckta Noraskog vilken i norr även omfattar Grythytte och Hällefors bergslag. Landskapet är bergigt åt norr och väster där kullarna överskrider 300 m ö.h. Det huvudsakliga näringarna har historiskt varit skogs- och bergsbruk, och bergslaget torde inte varit självförsörjande beträffande jordbruksarealerna. Bergslaget gränsade i söder till Örebro härad och i väster till Karlskoga bergslags härad och Grythytte och Hällefors bergslag. I nordost låg Nya Kopparbergs bergslag, i väst Lindes och Ramsbergs bergslag och i sydväst Fellingsbro härad.
Historia
Slättbygderna i landskapet Närke befolkades tidigt vilket många fornlämningar vittnar om. Namnet härrör ursprungligen från namnet på dess invånare närborna vilket kan härledes till Närsundet i området kring Kvismare kanal sydost om Örebro. Närborna var således de som bodde vid sundet. Under 1300-talet hade landskapet ungefär samma utsträckning som idag, och utgjorde en egen lagsaga med egen lagbok. Under denna tid räknades området Noraskog till just Närke, och kom först under 1570-talet att hamna under slottslänet i Västerås och kom därefter att räknas till landskapet Västmanland. Detta hade tidigare inte utsträckt sig längre västerut än till Järleån strax öster om Nora. Under mitten av 1600-talet kom området att utgöra ett eget län som kom under Örebro län först år 1648. Under medeltiden var den norra delen av bergslaget mestadels skogsbygd medan det kring Nora förekom en viss bergshantering, med bergsprivilegier utfärdade redan under 1300-talet. Namnet Nora kommer av fornsvenskans Norir som är en pluralform av Nor med betydelsen långsmalt vattendrag eller bäck. Under 1600-talet kom järnhanteringen också att sprida sig till bergslagets övriga områden och en inflyttning av finska nybyggare ledde till att en s.k. finnmark uppstod, vars ursprung var tydligt ännu in på 1800-talet.
Staden Nora fick stadsrättigheter år 1643 tillsammans med Lindesberg vilket ledde till att de omkringliggande bruken därmed blev bundna till den nya stadsbildningen där också bergslagets tingsplats var belägen. När detta tvång försvann kom staden istället att gå i stå, och det var inte förrän landets första järnväg Nora-Ervalla Järnväg (NEJ) öppnades år 1856 som staden fick en nytändning. Detta innebar förbättrade kommunikationer till Vänerhamnen vid Otterbäcken för traktens järnbruk, som dittills varit hänvisade till vattenlederna. Norabygden lär vid denna tid ha varit en av de främsta järnleverantörerna till industrialismens England, innan de stora fyndigheterna i Lappland kunde exploateras. Till bergslagets bruksorter räknas bl.a. Pershyttan ett par kilometer söder om Nora med masugnar och gruvor som härrör från medeltiden; Striberg med flera gruvor, den sista nedlagd år 1967; samt bygderna kring Hjulsjö och Järnboås i bergslagets norra delar där flera hyttor legat. I Järnboås socken låg tidigare kurorten Nyhyttan med en badanstalt driven av frikyrkorörelsen.
Norabygden har i modern tid fått sin beskärda del av nytänkande arkitektur. När staden Nora byggdes ut under början av 1900-talet var det trädgårdsstadens ideal, som som senare också letade sig ut i Stockholms förorter, som gjorde sig påminda och samhället Gyttorp sydväst om Nora fick sina centrala delar ombyggda mellan åren 1945 och 1955 av den omtalade arkitekten Ralph Erskine som ett av hans första större projekt. Senare skulle Skanskaskrapan i Göteborg, Aula Magna i Stockholm samt Myrstuguberget i Huddinge bland många flera projekt finnas på dennes meritförteckning.
Socknar
Nora och Hjulsjö bergslag omfattade fyra socknar.
Källor
- Nordisk familjebok, uppl 2, band 19, 1913
- Beskrifning öfver Örebro län, 2009-04-05, kl. 14:40
- Svensk Etymologisk Ordbok, 2009-04-05, kl. 15:35
|
Härader och bergslag i Västmanland |
 |
|
|
Fellingsbro | Gamla Norberg | Grythytte och Hällefors | Lindes och Ramsberg | Nora och Hjulsjö |
