Bergslag
Från Rilpedia
Bergslag är en historisk term för ett antal distrikt i främst Mellansverige som hade privilegium (bergsprivilegier) på den lokala bergshanteringen (gruvor samt järn- och kopparhantering med mera). Den historiska termen bergslag är ursprunget till den geografiska termen Bergslagen, där flertalet privilegierade bergslag befann sig (kärnområdet med störst koncentration fanns i landskapet Västmanland).
Termen användes tidigt även för andra områden med omfattande bergsnäring, även om de inte hade de specifika privilegierna.
Innehåll |
Namnet
Namnet är ursprungligen antingen benämning på det arbetslag, d.v.s. den korporation som bedrev bergsbruk på en ort, eller på det område, där en särskild lagstiftning, "bergslagen", fanns. Senare tids forskning framhäver dock den juridiska innebörden av ordet. De medeltida beläggen för bergslag syftar på de speciella bergsstadgorna och de kungliga förordningarna för bergsbruket, vilka vanligen gick under benämningen bergsprivilegier. En betydelseförskjutning har med tiden skett från själva ”lagen” till det område för vilken lagen gällde. Ordet ska då också ha fått betydelsen av en geografiskt avgränsad grupp av bergsbruksidkare. Benämningen bergslag har i senare tid även getts åt områden som inte varit privilegierade distrikt, men som har haft bergsbruk som huvudnäring.
Historia
Under medeltiden var brytning och bearbetning av malm (koppar, järn, silver) en av de få verksamheter som var tvunget att drivas i stor skala i det då jordbruksdominerade Sverige. För att klara detta krävdes därför ett organiserat samarbete mellan många människor. Den mest eftertraktade resursen i samhället, marken, behövde utnyttjas på ett speciellt sätt, liksom även vatten, som var en annan strategisk tillgång. För att förebygga motsättningar bland bergsbruksidkarna började rikets makthavare utfärda privilegier och reglera hur bergslagen skulle driva sin näring. Uppkomna tvister behandlades enligt särlagstiftning (bland annat enligt bergsprivilegierna) vid speciella domstolar, de så kallade bergstingsrätterna.
Bergslagen kom länge att aktivt understödjas av staten. Under 1700- och 1800-talen fick dock deras organisationsformer konkurrens av mer kapitalistiskt orienterade system. Denna förändring kom att ske tidigare inom stångjärnstillverkningen än inom tackjärnstillverkning och gruvbrytning. En juridisk slutpunkt sattes i en förordning 1859 om utsträckt frihet för bergshanteringen. Den skyldighet till blåsning i hytta eller masugn, som dittills funnits hos de bergsmän som innehade ett bergsmanshemman och var med i ett hyttlag, upphörde därmed.
Det mest kända korporativa organet var Stora Kopparbergs bergslag med tidig medeltida drift i Falun och privilegier på Dalarnas landsbygd. Detta kom att ombildas till aktiebolag i slutet av 1800-talet i form av Stora Kopparbergs Bergslags AB. Verksamheten fortlever idag i Stora Enso-koncernen.
Sveriges historiska bergslag
Bergslag med privilegier
Sammanlagt nitton bergslag hade privilegier
- ett silverbergslag: Sala silverbergslag
- ett kopparbergslag: Stora Kopparberget (Stora Kopparbergs bergslag)
- sjutton järnbergslag: två i Västmanlands län, tio i Örebro län, två i Värmlands län, ett i Jönköpings län, ett i Kopparbergs län (nuvarande Dalarnas län) samt ett i Gävleborgs län.
Gävleborgs län
Jönköpings län
Kopparbergs län
Värmlands län
Västmanlands län
Örebro län
- Grythytte bergslag
- Hjulsjö bergslag
- Hällefors bergslag
- Karlskoga bergslag
- Lekebergslagen
- Lerbäcks bergslag
- Lindes bergslag
- Nya Kopparbergs bergslag
- Nora bergslag
- Ramsbergs bergslag
Bergslag utan privilegier
Även andra områden med stor bergnäring har länge benämnts bergslag, trots att de inte haft de specifika bergslagsprivilegierna.[1] Hit hör
- Åkers bergslag i Södermanland med bland annat Skottvångs gruva och bruksorten Åkers styckebruk
- Nyköpings bergslag (Tuna bergslag) i Södermanland
- Upplands bergslag med bland annat Dannemora gruva
- Roslags bergslag i Uppland
- Östgöta bergslag hade privilegier 1377-1827
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Se även
- Bergslagen
- Bergsman
- Bergsprivilegium
- Falu koppargruva
- Sala silvergruva
- Stora Kopparbergs Bergslags AB
