Motala kommun

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Motala kommun
Motala kommunvapen
Motala kommunvapen
Län Östergötlands län
Landskap Östergötland
Domsaga Linköpings domsaga
Centralort Motala
Motala kommun i Östergötlands län
Folkmängd
 • Totalt
 49:e av 290
41 953 invånare
Areal
 • Totalareal
 • Landareal
 • Vattenareal		 88:e av 290
1 273,52 km²
988,25 km²
285,27 km²
Befolkningstäthet
 • Totalt
 102:a av 290
42,4 invånare/km²
Kommunkod 0583
Webbplats www.motala.se
Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1]


Motala kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Motala. Kommunen genomkorsas av järnvägen Mjölby–Hallsberg, Riksväg 50 och Göta kanal.

Innehåll

Administrativ historik

Motala rådhus.

År 1868 delades Brunneby och Klockrike landskommun i två; Brunneby och Klockrike. År 1881 blev den dåvarande köpingen Motala stad. År 1919 inrättades Borensbergs municipalsamhälle i Brunneby kommun. År 1948 inkorporerades Motala landskommun och Vinnerstads kommun i Motala stad. Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Godegård (av kommunerna Godegård och Västra Ny), Borensberg (av Brunneby, Klockrike och Kristberg), Aska (av Hagebyhöga, Fivelstad, Orlunda, Styra, Varv och Västra Stenby, Boberg (av Ask, Ekebyborna, Fornåsa, Lönsås, Normlösa, Skeppsås, Vallerstad och Älvestad) och Tjällmo (av Tjällmo). Motala stad påverkades inte. Vid bildandet av kommunblock inför nästa kommunreform sammanfördes Motala och Vadstena i ett sådant block. År 1971 bildades Motala kommun genom sammanläggning av Motala stad med Borensberg, Godegård samt fem församlingar från den upplösta Bobergs kommun (Normlösa, Skeppsås och Vallerstad gick till Mjölby kommun). Den 1 januari år 1974 färdigbildades blockkommunen genom att Aska, Tjällmo och Vadstena införlivades med Motala. Samarbetet i den nya kommunen gick mindre bra och redan 1980 bröts Vadstena ur Motala. Se vidare Vadstena kommun.

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en blå balk, åtföljd ovanför av två emot varandra vända nedåtriktade svarta örnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanför av en fyrbladig propeller.

Motala stads vapen 1881-1949.
Tingshuset i Motala.

Motala blev stad 1881 och fick då också sitt av konungen gillade vapen vars blasonering löd Två gånger styckad av silver, vari två motvända nedåtriktade svarta vingar, blått och rött, vari en propeller av silver överlagd två korslagda merkuriestavar av guld. I maj 1949 fastställdes istället den blasonering som nu används.[2] Efter kommunbildningen 1971 kom vapnet ur bruk. Såväl Östgöta-Dal (som 1967 gått upp i Vadstena) som Godegård och Vadstena hade haft egna vapen. Någon enighet om vilket vapen kommunen skulle föra kunde inte uppnås. 1980 bröts Vadstena ut ur kommunen och efter delningen beslöts att kommunen skulle återanvända stadens vapen. Detta registrerades i PRV 1984.

Sedan 1995 använder Motala kommun en annan kommunlogo i stället för vapenskölden som bara får användas av kommunfullmäktiges ordförande i Motala vid speciella tillfällen. Vid Kommunfullmäktige den 29 september 2008 så beslutades det om att uppdatera den grafiska profilen med en nyare logo utifrån den nuvarande fast utan ordet kommun.[3]

En lång historia

I början av 2000-talet hade man arkeologiska utgrävningar i det centrala Motala, i samband med byggandet av Banverket:s dubbelspår mellan Mjölby och Hallsberg. Området kring Motala ström har alltid varit bebyggt och man trodde vid brofästet att man skulle finna resterna av Gustav Vasas kungsgård, men det hela ändrades drastiskt då den första 8 000 år gamla pilspetsen av flinta hittades. En remarkabel utgrävning av en mesolitisk boplats gav staden oförväntat en 8 000-årig historia, med drygt 200 000 fynd som sträckte sig ända fram till år 1989, men tonvikt på stenålder och medeltid.

Vänorter

Motala kommun har fyra vänorter. Det är Eigersund i Norge, Hyvinge i Finland, Korsör i Danmark och den senast tillkomna är Daugavpils i Lettland. Kontakten med de nordiska ländernas vänorter sträcker sig tillbaka till 1950-talet då man värnade om fred och god kontakt mellan de nordiska länderna. Då var det framför allt vänorternas politiker som träffades. Numera betonar man vikten av att ha utbyte mellan ungdomar, ledare aktiva i föreningar samt skolor och att utbytet ska vara av sportslig eller kulturell karaktär.[4]

Politik

Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i de senaste valen till kommunfullmäktige i Motala kommun. Fullmäktige har 57 mandat, varför det krävs minst 29 mandat för att uppnå egen majoritet.

Valår m c kd fp sd mp s v spi Grafisk presentation
1998 10 3 6 2 * 4 24 8 *
10 3 6 2
4 24 8
2002 8 3 4 6 * 2 27 4 3
8 3 4 6
2 27 4 3
2006 13 3 3 5 2 2 23 4 2
13 3 3 5 2 2 2
23 4

Källa: Valmyndigheten

Politiska partier i Motala kommun
m Moderaterna
c Centerpartiet
kd Kristdemokraterna
fp Folkpartiet
sd Sverigedemokraterna
mp Miljöpartiet
s Socialdemokraterna
v Vänsterpartiet
spi Sveriges pensionärers intresseparti

Nystart Motala

Nystart Motala (c, fp, kd, mp, m) är Motalas egen variant av Allians för Sverige. Efter valet 2006 bildade Nystart Motala med spi majoritet i kommunfullmäktige efter 58 år av socialdemokratisk majoritet i kommunen.

Turism

Rundradiomuseet i Bondebacka.

Kyrkobyggnader

Sport

Litteratur

Källor

  1. ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009. 
  2. ↑ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  3. ↑ Motala kommun, Så kommunicerar vi Bilden av Motala
  4. ↑ (citat från motala.se)

Se även

Externa länkar


v • d • r
Kommuner i Östergötlands län
Östergötland vapen.svg
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Motala_kommun"
Personliga verktyg