Boxholms kommun
Från Rilpedia
| Boxholms kommun | |
 Boxholms kommunvapen |
|
| Län | Östergötlands län |
| Landskap | Östergötland |
| Domsaga | Linköpings domsaga |
| Centralort | Boxholm |
 |
|
| Folkmängd • Totalt |
276:e av 290 5 260 invånare |
| Areal • Totalareal • Landareal • Vattenareal |
169:e av 290 606,97 km² 528,27 km² 78,70 km² |
| Befolkningstäthet • Totalt |
235:e av 290 9,9 invånare/km² |
| Kommunkod | 0560 |
| Webbplats | www.boxholm.se |
| Befolknings- och arealfakta från SCB 31 december 2008. Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.[1] | |
|---|---|
Boxholms kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Boxholm.
Innehåll |
Historia
Redan under äldre stenåldern (omkring 9 000 f.Kr.) fanns människor i den nuvarande bygden. Det finns talrika fynd från stenåldern, bl.a. ett antal hällkistor. Bronsåldern och främst den äldre järnåldern representeras av spridda, ofta kvadratiska gravar samt av små gravfält. Från denna tid finns även omfattande stensträngssystem, vilken klargjorde markens användning. Från vikingatiden finns sju runstenar bevarade. Flertalet av kommunens kyrkor har medeltida ursprung; både Ekeby och Åsbo kyrkor byggdes under 1100-talet.
Namnet Boxholm (ursprungligen Bocksholm) går tillbaka till den sätesgård som Gustav Vasas svåger Arvid Gustafsson Stenbock lät uppföra vid Svartån. I anslutning till Boxholms säteri, som finns kvar än idag, anlades 1754 ett järnbruk, invid ett samhälle växte upp vid 1800-talets slut. 1872 ombildades bruket till aktiebolag under namnet Boxholms AB, ett typiskt "bruksbolag" med bl.a. järn- och stålindustri, sågverk, jord- och skogsbruk och mejeri vilket kom att bestå fram till början 1980-talet då det splittrades.
Administrativ historik
När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft bildades i området fem landskommuner, var och en bestående av en tidigare socken. Redan 1880 bröts delar av Torpa och Ekeby ut för att bilda Blåviks landskommun. År 1904 inrättades municipalsamhället Boxholm i Ekeby och Åsbo. Åsbodelen överfördes 1926 till Ekeby. 1947 ombildades Ekeby kommun till Boxholms köping, varvid municipalsamhället upplöstes. Kommunreformen 1952 innebar att Rinna gick upp i nybildade Folkunga landskommun; Blåvik, Malexander och Åsbo bildade Södra Göstrings landskommun medan köpingen förblev oförändrad. Nuvarande Boxholms kommun bildades 1971, då köpingen lades samman med Södra Göstring samt Rinna församling ur upplösta Folkunga kommun.
Kommunvapnet
Blasonering: Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld.
Vapnet fastställdes på 1940-talet för Boxholms köping. Bockarna (som givit upphov till ortnamnet) kommer från ätten Stenbocks vapen, medan järnmärkena syftar på bruksverksamheten. Vid kommunbildningen 1971 övertogs vapnet av Boxholms kommun. Inga kokurrerande vapen fanns i området.
Natur
Större delen av kommunen utgör en del av det Sydsvenska höglandet. Norr om centralorten Boxholm övergår dock landskapet i en smal övergångsbygd, vilken skiljer östgötaslätten från skogsbygden. Bergsplatåer med mellanliggande sprickdalar i nordnordvästlig-sydsydvästlig orientering samt sjöar präglar skogsbygden. Bergsplatåerna i söder når 200–240 m ö.h. Hällmarkerna i den kulliga övergångszonen i norr når omkring 110 m ö.h.
Halva sjön Sommen ingår i kommunen. Denna skapar milslånga, smala vikar där den fyller upp brottzoner i granitberggrunden. Genom Sommen rinner Svartån, vilken på sin fortsatta väg bildar flera fall, exempelvis vid orten Boxholm. Kring Svartån finns vidsträckta mader vilka har ett rikt fågelliv.
Landskapsbilden i kommunen utmärks över lag av den mångfald av kvartära formelement, av vilka kan nämnas skarpryggade åsar (s.k. getryggar), moränkullar, drumliner, sandplatåer, dödisgropar och erosionsdalar. Ur geovetenskapligt perspektiv är Malexanderdeltat i söder ett särskilt skyddsvärt objekt. Malexanderdeltat är ett randdelta som bildats i den forna issjön Storsommen. Ett annat intressant område är det s.k. Kamelandskapet, vilket består av sedimentavlagringar. Det är beläget norr om och det stora sandfältet söder om Ljungstorp i kommunens nordvästra del. Detta område ingår för övrigt i den mellansvenska israndzonens sydligaste stråk, där isälvssediment delvis överlagras av morän.
Näringsliv
Boxholms bruk har länge bildat stommen i traktens näringsliv. Järnbrukets historia går tillbaka till år 1754, då ägaren till Boxholms säteri, Gabriel A. Ribbing, fick tillstånd att anlägga två manufakturhamrar vid Svartån. Bruket, som kom utvecklas efter införandet av lancashireprocessen (1866) och martinprocessen (1915), ombildades till aktiebolag 1872 under namnet Boxholms AB. Företaget kom vid sidan av järn- och stålverksamheten också att bli en stor skogsägare med bl.a. sågverksrörelse och på senare tid med dörrtillverkning. Mot denna bakgrund förvärvades företaget 1965 av AB Iggesunds Bruk, som i samband med stålkrisen 15 år senare bl.a. lade ned martinstålverket och gjuteriet, samt lät samordna större delen av den resterande ståltillverkningen med Smedjebackens Valsverks AB till Smedjebacken-Boxholm Stål AB (SmeBox).
1983–84 avvecklade Iggesunds Bruk alla intressen i Boxholms AB vilket fick följderna av att skogen och det mycket moderna sågverket såldes till Skanska. Lantbruket blev privatägt och övrig verksamhet delades upp på en rad nybildade företag. Bland dessa märks främst Ovako Bar AB (f.d. Fundia/SmeBox) med ca 200 anställda, sedan 2005 ägd av det då nybildade svensk-finska Oy Ovako Ab. Boxholm Stål AB (kalldraget stångstål) ägs sedan 2007 av tyska Schmolz+Bickenbach AG. Boxholms Skogar AB, som är ett av de tio största skogsägarna i landet med totalt c:a 36 000 ha (varav drygt 32 000 ha är produktiv skogsmark), ägs sedan 1998 av familjen Gustaf Douglas. Boxholm Timber AB, som äger sågverket, har ett 80 tal anställda på orten. Även Accalon AB (materialhanteringssystem) och Boxholm Produktion AB (rörbockningsmaskiner, trärör och träsilos) är företag med ursprung i den gamla koncernens verksamhet. Boxholm Ost AB är den enda verksamheten som fortfarande kvarstår i Boxholms AB ägo sedan Boxholms Stål avyttades 2007. Bland övriga företag i kommunen kan Boxholm Dental AB (tandtekniskt laboratorium) nämnas. Tillverkningsindustrin sysselsätter 43 % av de förvärvsarbetande och jord- och skogsbruk sysselsätter 7 %.
Turism
I Boxholms kommun finns ett flertal förhistoriska lämningar. bl.a. gravfält från viktigatiden vid Strålsnäs herrgård. Där finns även en runsten med texten: "Ris lät resa denna sten efter Krok, sin fader och Ärinvi sin moder". Vid Ryckelsby finns ett omfattande stenssträngssystem från äldre järnåldern samt ett antal stensättningar. Boplatslämnar från samma tid finns även. Fornlämningarna i Rinna Åsbo och Ekeby församlingar är tillsammans över 1 000.
Sevärda är även kommunens kyrkor: Blåviks kyrka (invigd 1873) belägen vackert vid Sommens strand, Boxholms kyrka (invigd 1897), Ekeby kyrka, Malexanders kyrka, Rinna kyrka, Åsbo kyrka. De fyra sistnämnda är samtliga av medeltida ursprung.
Bland museer kan Boxholms bruksmuseum, inrymt i en kvarnbyggnad från 1777 och Malexanders hembygdsmuseum nämnas.
Kommunikationer
Boxholms kommun genomkorsas av Södra stambanan och riksväg 32. I norr, nära kommungränsen, går även till viss del Europaväg 4.
Orter i Boxholms kommun
Referenser
- ↑ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31/12/2008”. Statistiska centralbyrån. 31 december 2008. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. Läst 5 mars 2009.
Externa länkar
|
|||||||||||
