Kommunreformer i Sverige

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Blockkommun)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Mergefrom.svg
 En eller flera användare anser att Kommunreformen 1971 bör infogas i denna artikel. (Diskussion)

Sverige har genomgått tre landsomfattande kommunreformer. Däremellan har kommuner också delats eller lagts samman, vanligen genom så kallade inkorporeringar. Inkorporeringarna har varit lokala förändringar.

Innehåll

1863

I samband med att 1862 års kommunalförordningar om kommunalstyrelse i stad och på landsbygden trädde i kraft den 1 januari 1863 indelades landet i cirka 2500 primärkommuner. Det exakta antalet har inte varit möjligt att fastställa, eftersom vissa oklarheter finns.[1] Av dessa var 89 städer. Dessa hade redan tidigare, genom systemet med stadsprivilegier ett visst mått av självstyrelse. För landsbygdens del valde man som utgångspunkt för kommunindelningen socknarna, en urgammal kyrklig församlingsindelning. En diskussion fanns redan tidigt om inte socknarna vore för små, och att man i stället borde valt häradena som bas för en kommunal enhet. Utöver städer och landskommuner fanns köpingar av två typer, dels de som utgjorde egna kommuner (1863 åtta stycken), dels de så kallade municipalköpingarna (1863 tio stycken). Från 1875 började man inrätta municipalsamhällen. Dessa räknades inte som egna kommuner i annat avseende än för administrationen av de särskilda stadgor för vilka de bildats. Antalet kommuner var under de följande årtiondena relativt stabilt. Det var vanligare med delningar än med sammanläggningar. Antalet kommuner nådde sitt maximum år 1930 med 2532. Principen var fortfarande att när tätbebyggelse uppstod de särskilda så kallade stadsstadgorna skulle tillämpas vilket ledde till en successiv separering av tätorten till egna kommuner. Detta skedde genom bildande av municipalsamhälle, köping och slutligen stad.

1952

Under 1900-talet hade en omfattande befolkningsomflyttning och urbanisering ägt rum i landet. Landsbygdens andel av befolkningen minskade, och många av de små enheterna hade svårt att klara de allt större uppgifter som kommunerna fick. Över 500 av Sveriges kommuner hade mindre än 500 invånare år 1943. Frågan utreddes av 1943 års Kommunindelningskommitté som kom fram till att antalet landskommuner radikalt måste minskas. Den 1 januari 1952 försvann de 2281 huvudsakligen sockenbaserade kommunerna på landsbygden som kommunala enheter och ersattes av 816 "storkommuner". Storkommun var ett begrepp som hade myntats för att skilja de nya kommunerna från de tidigare, eftersom de vanligen hade samma namn som en av de enheter som lagts samman. Det ingick dock inte i den officiella benämningen.

Reformen berörde i princip endast landsbygden. Städernas antal var oförändrat 133 och köpingsantalet ökade något. De tre kommuntyperna landskommun, köping och stad bestod formellt i ytterligare nära 20 år, men skillnaderna hade reducerats så mycket, att några nya städer därefter inte behövde bildas.

1971

Vista-xmag.png Detta avsnitt är en sammanfattning av Kommunreformen 1971

Ganska snart visade det sig att 1952 års reform inte varit tillräckligt genomgripande. Man började nu fundera på centralortsprincipen. Samtidigt skedde förberedelser för andra reformer som också skulle leda fram till en mer enhetlig lokal förvaltning av Sverige, som till exempel tingsrättsreformen (då vissa städers egna jurisdiktion avskaffades) och polisväsendets förstatligande samt förändringar på skatteförvaltningens område.

Riksdagen tog beslut om kommunreformen 1962. Processen inleddes 1 januari 1964 då landets kommuner grupperades i 282 kommunblock.

1 januari 1971 infördes en enhetlig kommuntyp, då samtliga tidigare landskommuner, städer och köpingar ombildades till enbart kommuner. Samtidigt upphörde de få kvarvarande municipalsamhällena. Först 1974 var reformen huvudsakligen avslutad då de flesta nya kommunerna bildats. 1980 upphörde det sista kommunblocket.

I Norge däremot genomfördes aldrig så omfattande kommunreformer som i Sverige. Norge har idag 434 kommuner, med ett invånarantal på i snitt 10000 personer. Norges kommunreformer kan sägas ha avstannat i mitten av 1960-talet.

I Danmark genomfördes en kommunreform år 1970 och ytterligare 2007, då man minskade antalet kommuner från 270 till 98 stycken.

Nutid och framtid

Det tog ett antal år att konsolidera de nya kommunerna och redan 1980 skedde några delningar. Exempel på sådana är Norsjö-Malå och Motala-Vadstena. Antalet kommuner var 1992 uppe i 286 och i dag är antalet 290. Det är troligt att antalet för överskådlig tid kommer att ligga i den storleksordningen.

Enstaka delningar och kanske även sammanläggningar kan komma att ske, men dagens kommunstruktur kan betraktas som stabil. Någon ny genomgripande reform är inte att förvänta. Om landstingen skulle avskaffas och deras uppgifter överföras på kommunerna, vilket ibland föreslås, skulle dock de minsta kommunerna sannolikt behöva läggas samman till större enheter. Mindre kommuner har ibland svårigheter med ekonomin. Detta har lett till att man på en del håll börjat diskutera nya sammanläggningar. Detta gäller särskilt de minsta glesbygdskommunerna som dessutom har ett vikande befolkningsunderlag. I vissa kommuner bedrivs lokal opinionsbildning för att någon del skall brytas ut och bilda egen kommun. Det är i allmänhet lättare att bilda opinion för en delning än för en sammanläggning. Ibland hänskjuts frågan till en rådgivande folkomröstning. Så skedde till exempel i Eskilstuna kommun i samband med de allmänna valen år 2006. Där var frågeställningen om Torshälla skulle brytas ut ur kommunen. Omröstningsresultatet blev här ett nej till kommundelning. I april 2008 genomfördes en lokal folkomröstning i de östra delarna av Huddinge kommun, där frågan var om den delen skulle brytas ut. Även här blev resultatet negativt.

Nya kommuner

Sedan 1980 har ett antal nya kommuner bildats i Sverige genom kommundelning (om inget annat anges har centralorten samma namn som kommunen):

Se även

Externa länkar

Referenser

  1. ↑ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993, s 5ff

Litteratur

  • Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993. Draking, Mjölby 1993
  • Hans Harlén: Sverige från A till Ö. Kommentus Förlag 2003
  • Atlas över rikets indelningar. SCB och Lantmäteriet, Återkommande publikation
  • Sveriges Nationalatlas
  • Ändringar i kommunindelningen 1963-74. Kommundepartementet
  • Sveriges kommuner 1952-1986. Statistiska centralbyrån
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Kommunreformer_i_Sverige#1971"
Personliga verktyg
På andra språk