Motala Verkstad
Från Rilpedia
AB Motala Verkstad är ett av Sveriges äldsta verkstadsföretag (och en gång den största mekaniska industrin i Sverige).
Motala verkstad ligger emellan Motala ström i söder och Göta kanal i norr, mitt emot Motala verkstads järnvägsstation på järnvägslinjen Hallsberg-Mjölby, 1-2 kilometer från Motala centrum.
Företaget grundades år 1822 på initiativ av Baltzar von Platen som insåg betydelsen av att ha en lokal teknisk kompetens tillgänglig i Motala under byggandet av Göta kanal. Bland de första arbetsuppgifterna var diverse slussmekanismer och reparationer av de mudderverk som användes i samband med kanalbyggandet. Senare har Motala verkstad bland annat tillverkat över 400 fartyg, drygt 800 broar (till exempel Skeppsholmsbron, Västerbron, Bergnäsbron och Ahwasbron i Iran, vars huvudspann var den största helsvetsade järnvägskonstruktionen som då, år 1936, utförts i världen) och järnvägsutrustning, varav 1300 lokomotiv. Även de 118 meter höga tornen på Uppsala domkyrka tillverkades här. På 1970-talet var Motala verkstad världens största exportör av diskbänkar och på 1980-talet tillverkade man landställ för svenskbyggda flygplan.
Idag har företaget ca 180 anställda, och omsatte 2003 194 miljoner kr. På tillverkningsprogrammet finns bl.a. olika slags brokonstruktioner och liknande anläggningar (ex. dammluckor), pressar för boardindustrin, styrutrustning m.m. för fartyg samt underhåll och div. reservdelstillverkning för pumpanordningar, valsar, fläktar och järnvägsfordon. Man åtar sig även diverse rostskyddsarbeten.
Innehåll |
Historia
Bolagets första år
Motala verkstad började anläggas våren 1822 av Göta kanalbolag under inseende av engelsmannen Daniel Fraser. Under de första åren utfördes egentligen endast arbeten för kanalens och verkstadens eget behov, men med kungligt tillstånd utvidgades snart verksamheten, och arbeten utfördes till flottans artilleriverkstad i Stockholm, till Vanäs (Karlsborgs) fästningsbyggnad med mera. De dittills (1827) uppförda byggnaderna befanns snart för små för de ingående beställningarna, varför inom kort tillkom nytt gjuteri, cylinderblåsmaskin, modell- och materialförråd, en andra maskinverkstad, hammarsmedja och uppsättningsverkstad, valsverk för plåt- och fasonjärn, puddlingsverk och grovsmedja (de båda senare 1842-1843), ny fil- och maskinuppsättningsverkstad (1852), lysgasverk (1856) samt ett plåt- och stångjärnsvalsverk (1856). 1857-1858 byggdes två större skjul för fartygsuppsättning, 1864 började tillverkningen av räls och hjulband (hopvällda), 1874 byggdes hjul- och kanonbandsvalsverk, torvgasverk och martinugnar, varjämte verkstaden genom en svängbro över kanalen sattes i förbindelse med Hallsberg-Motala-Mjölby-banan, 1876 verkstad för tillverkning av järnvägshjul, 1878 lokomotivverkstad, och 1887 ombyggdes medium- och finvalsverken samt uppsattes ett universalvalsverk.
Sedan arbetena med kanalanläggningen var avslutade såldes verkstaden år 1840 för 300 000 riksdaler till Motala mekaniska verkstads bolag, representerat av 12 aktier. Detta bolag förändrades 1867 till aktiebolag. - Vid verkstaden tillverkades därefter en mängd olika föremål, bland annat maskiner för lanthushållning, arbetsmaskiner, ångmaskiner av olika slag, färjor, broar, slussportar, krigs- och handelsfartyg, mudderverk, lokomotiv, ångpannor, järnvägshjul, plåt, fasonjärn, räls, hjul- och kanonband, smiden med mera.
Varvsinköp
Det första ångfartyget som byggdes var det till kungliga postverket levererade "Motala" (1831), försett med en 60 hästkrafters maskin, likaledes den första vid Motala byggda. Första järnfartyget var det 1842 byggda "Scandia". 1844 levererades den första propellerångbåten (en 5 hästkrafters båt för ryske kejsaren). Lokomotivtillverkningen började 1861. Då kanalens dimensioner ej medgav större fartyg att passera densamma och den dessutom var länge stängd av is, ämnade man vid Mem anlägga ett varv, men detta förslag övergavs, och i stället inköptes 1838 i Norrköping två tomter, där det så kallade Motala varv anlades 1841. Där och vid Lindholmen i Göteborg byggdes alla de hos bolaget beställda större fartygen. 1867 inköptes Nyköpings varv och mekaniska verkstad (såld ånyo 1882), där allt arbete snart nedlades. 1873 dels inköptes, dels arrenderades torvmossar i Bredviks socken vid västra stranden av Vättern, varifrån torven fördes till verkstaden. 1875 blev bolaget ägare även till de nyanlagda Bångbroverken, varifrån Motala valsverk sedan erhöll större delen av sitt tackjärn samt sina bessemergöt, och 1884 arrenderades Oskarshamns mekaniska verkstad.
Verkstadsområdet
Största personalen under detta verkstadens andra skede var omkring 1300 man (filialerna ej inberäknade) och största tillverkningsvärdet (det för 1874) 4,74 miljoner, varav ungefär hälften vid valsverket. Större delen av tjänstemännen och arbetarna bebodde mot billig hyra bolaget tillhöriga lägenheter, varjämte under denna tid inköpts 35 hektar mark att användas för uppförande av bostäder åt personalen. Även varmbadhus byggdes. Verkstaden hade läkare och sjukhus och en tid även egen fattigvård. 1846 inrättades den första sjuk- och begravningskassan, och därefter bildades ytterligare sådana kassor inom de särskilda verkstäderna. En 1840 inrättades av bolaget en sparbank, som 1868 övertogs av arbetarna själva, blev sedan 1880 filial till Linköpings sparbank. 1842 anställdes vid verkstaden särskild prästman, vilken, jämte förrättandet av gudstjänsten, hade att meddela undervisning åt barnen vid verkstaden. Senare tog socknens lärarkår över folkskolundervisningen
Bolagets chefer och ägare
Verkstadschefer var Otto Edvard Carlsund (1843-1870), över vilken ett monument avtäcktes 22 augusti 1889, ingenjören och kaptenen Erik Adolf Unge (1870-1876) och ingenjör S. Almqvist (1876-1892). 1890 avyttrade bolaget Bångbroverken, och till följd av dess 1891 iråkade konkurs frånskildes avdelningarna vid Lindholmen, Norrköping och Oskarshamn, varefter den vid Motala belägna verkstaden inköptes av "Motala verkstads Nya aktiebolag" (bolagsordningen fastställdes 29 april 1892, aktiekapital 1,6 miljoner kronor), med ingenjör K. Ångström som verkställande direktör och verkstadschef. Under de följande 11 åren gick verkstaden betydligt framåt och delvis nydanades. Aktiekapitalet höjdes 1912 till 2 miljoner kronor. Verkställande direktör var 1913 ingenjör O. Hallström och verkstadschef överingenjör P. Perno.
Direktörer från och med 1929 och framåt har varit: Dir E. Lundblad, 1929-1931; Dir G. Raabe, 1932-1934; Dir O. E. Johansson, 1932-1939; Dir O. Sahlin, 1940-1950; Dir T. Segerdahl, 1950-1959; Dir Yngve Zacco, 1959-1964; Dir Carl Ragnar Schmidt, 1966-1968; Dir Karl-Åke Jarbelius;
Under åren 1944-86 ingick Motala verkstad i Axel Johnson Gruppen genom Rederi AB Nordstjernan.
Åren kring första världskriget
Fastigheterna var 1912 taxerade till jordbruksfastighet 5/8 mantal 62000 kronor, annan fastighet 2071800 kronor. En på kanalens norra strand belägen skeppsdocka arrenderas då av bolaget av Göta kanalbolag. Maskinverkstäderna drevs sedan 1893 medelst elektrisk kraftöverföring, och elektrisk belysning var införd. De gamla verkstäderna moderniserades och utrustades med nya tidsenliga arbetsmaskiner, nya verkstäder för lokomotivtillverkningen uppfördes för en kapacitet av 40 lokomotiv per år, likaså ny grovsmedja med 1200 tons ånghydraulisk smidespress jämte ugnar, elektriska traverser och grovsvarv. Av Motalabolaget hade tillverkats 5 monitorer, pansarbåtarna "Svea" och "Göta", maskin och pannor med mera till pansarbåtarna "Äran", "Niord", "Dristigheten" och "Oscar II" samt torpedkryssarna "Psilander" och "Clas Uggla", vidare (1892-1902) 185 järnvägs- och landsvägsbroar, 202 lokomotiv, 35 ångbåtar, 44 ångmaskiner med mera. 1903 övergick aktiemajoriteten i andra händer och bytte därefter ett par gånger bytt ägare, men verksamheten fortgick under samma firmanamn. 1894 återförvärvades Lindholmens verkstäder och varv, dock som ett fristående bolag, vari Motalabolaget hade aktiemajoriteten.
Motala verkstad efter 1920-talet
Lindholmens varv kom under åren fram till 1920 ständigt att nya ägare. Motala verkstad blev därefter åter ägare till varvet, för att ännu en gång sälja det 1936. 1944 förvärvades emellertid Motala verkstad av Rederi AB Nordstjernan, som sedan 1941 varit ensam ägare även till Lindholmen. Denna företagsstruktur kom att gälla in på 1970-talet då Lindholmens varv såldes till Broströmskoncernen. 1986 avyttrades även Motala verkstad från koncernen.
Arkitektur
Motala verkstad är som bostadsområde i Motala en kanalmiljö med varierad bebyggelse präglad av Motala verkstad. Området innehåller bostäder för arbetare, förmän, tjänstemän och direktör. Här finns också Föreningshuset, byggt av Motala verkstads arbetarförening 1866, före detta simhall (1940), värdshus (1828) samt före detta skola (1831). Bland övriga representationsbyggnader kan nämnas det så kallade Bolagshuset, byggt för representation efter ritningar av Bengt Nyström samt den första verkstads- och kontorsbyggnaden från 1828. I Motala verkstad finns även en egen järnvägsstation och ett Folkets Hus uppfört 1906.
En av sevärdheterna är Långa raden, ett arbetarbostadsområde på båda sidor om Verkstadsvägen samt norr därom ett antal egna hem. Arbetarbostäderna tillkom i samband med kanalbygget och är bra exempel på denna typ av bebyggelse från industrialismens början. Husen är av timmer i två våningar med liggande rödmålad panel. En annan sevärdhet är Motala verkstads reparationsdocka samt därintill liggande magasin och före detta arbetarbostäder. Dockan, en av tre utmed Göta kanal, byggdes 1815. I anslutning till denna ligger den så kallade dockbyggningen, en rödmålad och panelad arbetarbostad byggd på 1820-talet för åtta familjer.
Det gamla verkstadsområdet idag
Mitt i det gamla verkstadsområdet ligger sedan 2004 Motala Industrimuseum. Bredvid torrdockan ligger ett STF vandrarhem samt café. I det gamla huvudkontoret ligger Bona folkhögskola. Den södra delen av Plåtverkstaden har byggts om till en teater, där Mudderverket hade urpremiär 2006. Mellan åren 1997 - 2005 spelades det historiska spelet om Göta kanal "Grefven och Gräfvarne", de två första åren utomhus på "Brägårn" och sedan inomhus i Plåtverkstan. Detta historiska spel planeras att åter sättas upp 2010. Den norra delen av Plåtverkstan upptas av löparbanor där MAIFs friidrottare samt triathlongymnasiet tränar. Många gamla arbetarbostäder har blivit moderna bostäder. Vid Svarta raden finns två museilägenheter.
Urval fartyg som byggts på Motala Verkstad
- 1856 DS Skibladner
- 1857 S/S Per Brahe
- 1866 S/S Engelbrekt (Motala Verkstad, Lindholmen)
- 1874 M/S Juno
- 1875 S/S Thomée, monterad vid Revsundasjön
- 1875 S/S Delfin, nr 217, numera M/S Sjöfröken
- 1884 S/S Åkers Kanal, nr 362
- 1896 S/S Wermdö II, senare Tor IV och Östan
- 1908 S/S Fylgia, nr 435
- 1909 S/S Angantyr
- 1909 S/S Drottningholm, nr 439
- 1912 M/S Wilhelm Tham
- 1915 S/S Nya Skärgården, nr 461 (den sist byggda passagerarbåten)
- 1916 S/S Vielle Montagne III, nr 466 (numera M/S Riddarholmen)
- 1920 Färjan 4
Kuriosa
Jules Verne lät sin romanfigur kapten Nemo i En världsomsegling under havet bygga sitt märkliga undervattensfartyg Nautilus med delar från världens under 1800-talet ledande verkstadsföretag. Rammen lät han därför tillverka vid Motala verkstad (les ateliers de Motala, en Suède).
Se även
Se även
Externa länkar
Referenser
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
