Motala kyrka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Motala kyrka från öster

Motala kyrka är en kyrkobyggnad i Motala, Motala socken och församling, Aska härad i Östergötland. Den ligger vid Prästgatan mellan hamnen och Stora torget i Motala centrum och tillhör Linköpings stift. Motala kyrka var länge annex till Vinnerstad men är nu själv moderkyrka och församlingens huvudkyrka.

Innehåll

Kyrkobyggnaden

Långhus och kor

Namnet Motala kan uttydas mötesplatsen vid helgedomen. Med kyrkans läge invid Stora torget i Motala centrum kan namnet fortfarande anses tillämpligt.

Kyrkan har ett högt spetsigt torn i väster och ett absidliknande kor i öster. De dominerande stilepokerna exteriört är gustaviansk stil och nygotik. Fasaden är vitputsad. Ytterväggarna är byggda av tegel och gråsten. Långhuset täcks av ett sadeltak, kor och sakristia av valmat sadeltak. Taktäckning av kopparplåt.

Invändigt är kyrkan en enskeppig salkyrka med ett tunnvälvt innertak av trä i långhuset. Bakom en murad valvbåge ett smalare kor med väggfast altare och altaruppsats, den senare härstammande från den föregående kyrkan och målad av directeur Falk i Motala. På långhusets norra vägg hänger predikstolen med ljudtak skapad av byggmästarbröderna August & Johan Robert Nyström. Vid södra väggen en tvåmanualig kororgel levererad av Åkerman & Lunds orgelbyggeri. Längst i väster orgelläktaren med orgelfasad, ursprungligen utformad av orgelbyggaren Pehr Schiörlin, efter arkitekt Agi Lindegrens ingrepp 1902 rekonstruerad av arkitekt Kurt von Schmalensee.

Historik

Före den nuvarande kyrkan fanns här en äldre stenkyrka, som daterats till förra hälften av 1200-talet. Dess sydvägg sammanföll med den nutida kyrkans sydvägg, men dess bredd var endast 6,6 meter, d.v.s. inte mycket mer än hälften av nuvarande kyrkans. Hela längden var nära 20 meter och fynd av medeltida formtegel tyder på att kyrkan var välvd; antagligen hade långhuset två travéer och koret en. Spår har hittats av en antagligen rundad korvägg.

År 1618 erhöll kyrkan en predikstol.

Catharina Griis gravsten

Under 1670-talet vidtogs en del förändringar. Överste Claes Kugelhielm (1602-1681), kommendant på Varbergs fästning, lät då bekosta och bygga ut kyrkan med ett nytt kor, som invigdes 1674. Dessutom skapade han en familjegrav i koret, för sig och sina båda hustrur Brita Stjärnfelt (1615-1647) och Catharina Griis (1633-1706). Fornforskaren och tecknaren Elias Brenner besökte Motala vid tiden för ombyggnaderna och ritade av kyrkan just då Kugelhielms gravkor uppfördes utanför högkorets östvägg. Av Brenners teckning framgår också att långhuset hade en takryttare och att det gamla lägre koret ännu fanns kvar mellan långhuset och den nya "chorkyrkan".

År 1681 byggde överste Hieronymus Lindeberg ett gravkor till sig och ätten på södra sidan av kyrkan. Själva gravkoret förlades under kyrkans golvnivå medan utrymmet ovanför, kallat Lindenäskyrkan, användes som en utvidgning av kyrkan. Tre år senare höjdes den lägre delen mellan långhuset och det nya högkoret till samma takhöjd som övriga kyrkan.

År 1689 ersattes den gamla klockstapeln med en ny och kort därefter skaffades en ny storklocka. Materialet till den sistnämnda fick man ihop genom att samla in gamla malm- och mässingskärl i socknen. Tyvärr slank även kyrkans gamla dyrbara kärl med, bland annat en funtkittel och ett rökelsekar.

År 1724 tillkom en ny altaruppsats i barockstil.

Under 1700-talet ökade befolkningen och kyrkan upplevdes allt trängre. År 1737 hade man planer på att bygga ut korsarmar, men det gick inte att bli överens, varför projektet förföll. Dock ökades sakristian ut.

När topografen Carl Fredric Broocman i mitten av 1700-talet besöker kyrkan var den fortfarande för liten. Han skriver: "När Kyrkan aldraförst blifwit funderad, therom wet här ingen något berätta; men then Östra delen af henne, som kallas Chor-Kyrkan, har Öfwersten Claes Kugelhielm låtit bygga och bekosta, på hwars anmodan Biskopen Doctor Jöns Terserus thensamma inwigde then 15 Aug. år 1674. Kyrkan står på Krono grund, en och en fjerdedels mil ifrån Wadstena, och är gamla Kyrkons längd 17 och en half aln, och thes bredd 12 och en fjerdedels aln; men Choret håller uti längden 13 och en half aln, och uti bredden 12 och en half aln, så at hela Kyrkons längd är 31 alnar: och änskönt hon har en utbyggnad af 9 och en half alns längd och 10 och en half alns bredd å Södra sidan, som Öfwersten Hieronymus Lindeberg på Lindenäs bekostat för år 1681, hwarföre then ock kallas Lindenäs-Kyrkan; så är hon likwäl trång, och thertil med mörk af the under Hwalfwen upbyggde Lecktare, som mycket förtaga dagsljuset; i thy the nedre i Kyrkon sittjande måste åtnöja sig med thet ringa sken af dagen, som igenom små trinna Fenstergluggar lyser fram under Lectarne.

Altartaflan är mycket präktig med Christi korßfästelse och upståndelse beprydd, och till Kyrkon förärad år 1724 af Öfwersten och Commendanten Claes Gustav von Dellvig; men Prädikstolen är gammal och upsatt år 1618, tå han blifwit till Kyrkon skänkt af Mårten Hemmingson til Lindenäs, och hans Hus-Fru Ingell Jeronimi Dotter. Orgelwerket är upsatt år 1697, och nu för tiden ganska odugligt, så at nödwändigt ett större och bättre bör anskaffas, om Församlingen theraf wid sången skal hafwa någon nytto. Bakom Altaret är then Kugelhielmiske FamiliaGrafwen, och uti muren wid Grafwen trenne Grafstenar upsatte, som förr legat öfwer Grafwen. [...]

Midt på Kyrkotaket är ett litet spånadt Trä-Torn, som är allenast Kyrkan til prydnad: men Klockorna hänga uti en hög Trästapel, som är mycket bräcklig. Then större blef första gången omguten år 1694 och andra gången år 1726, men then mindre år 1747 i Norrköping."

Nygotiskt fönster
Predikstol från 1851

År 1761 tycks man ha bestämt sig för en nybyggnad av kyrkan och 1771 påbörjades arbetet. Emellertid hade man inte skickat in något ritningsförslag till domkapitlet för godkännande. Under tiden körde socknemännen fram material till bygget. När förslaget äntligen kom in till stiftet kunde det dock icke godkännas. En begäran om stiftskollekt hade avslagits, men församlingen tycks ha satt igång arbetet efter den ej godkända ritningen på egen risk.

År 1774 var den nya kyrkan i huvudsak klar. Den var försedd med stora fönster och hade trätunnvalv i taket men saknade torn. Predikstolen från 1618 liksom altaruppsatsen från 1724 flyttades över från gamla kyrkan. År 1800 stod en piporgel av orgelbyggare Pehr Schiörlin, Linköping, klar.

År 1851 tillkom en ny predikstol av bröderna August & Johan Robert Nyström och 1856 ersattes altaruppsatsen med en oljemålning av Johan Zacharias Blackstadius åskådliggörande Jesu uppståndelse ur graven.

År 1844 fick kyrkan ett torn, ritat av arkitekten Carl-Gustaf Blom-Carlsson (1799-1868). Det är utformat i en enkel stil men med vissa nygotiska detaljer.

År 1902 företogs en större renovering under ledning av arkitekten Agi Lindegren. Innertakets tunnvalv försågs med kassetter i renässansstil, Schiörlins orgelfasad förlorade sitt öververk och västläktaren ändrades, m.m.

År 1952-1953 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee, varvid en del av Lindegrens ingrepp återställdes. Mellan koret och långhuset uppfördes en murad valvbåge, motsvarande äldre tiders triumfbåge. Blackstadius altartavla flyttades ned i långhuset, fondväggens blåa draperier togs fram under flera lager övermålningar och altaruppsatsen från gamla kyrkan återfick sin plats i koret. Schiörlins orgelfasad rekonstruerades med sitt öververk och kyrkbänkarna renoverades i 1700-talsstil. I en ny sakristia, ritad av von Schmalensee, inreddes samlingsrum samt silver- och skrudkammare. Yttertaket kläddes med kopparplåt och tornet fick en elegantare utformning och blev samtidigt 17 meter högre än 1800-talets.

Inredning och inventarier

Altaruppsats från 1724 & 1778
Bänkinredning från 1952
Glasmålning av Fritz Geiges

Orglar

Läktarorgeln med Pehr Schiörlins fasad

Schiörlinorgeln

Setterquistorgeln

  • 1906: Firma E. A. Setterquist, Örebro, bygger bakom en av arkitekt Agi Lindegren starkt förändrad fasad, bl.a. togs öververksdelen bort, en ny pneumatisk orgel om 25 eller 26 stämmor bakom en stum fasad.
  • 1952: I samband med kyrkans restaurering återställs fasadens öververksdel.
  • 1954: Firma A. Magnusson, Göteborg, intonerar om orgeln, utökar stämantalet till 37 och ändrar till elektropneumatisk traktur.
  • 1969: Reinhard Kohlus, Vadstena, bygger ett fjärrverk i koret som ansluts till en ny fjärde manual hos läktarorgeln. Fjärrverket får även ett eget spelbord i anslutning till koret. Bakom fjärrverkets disposition står M. Larsson medan orgelhuset utformas av orgelbyggaren. Orgelns elektropneumatiska spelregering behålls.

Disposition

Huvudverk I Svällverk II Svällverk III Fjärrverk IV Pedal
Borduna 16’ Gedackt 8’ Principal 8’ Gedackt 8’ Violon 16’
Principal 8’ Quintadena 8’ Rörflöjt 8’ Principal 4’ (fasad) Subbas 16’
Gamba 8’ Principal 4’ Salicional 8’ Rörflöjt 4’ Quinta 10 2/3’
Flûte harmonique 8’ Gemshorn 4’ Voix céleste 8’ Oktava 2’ Oktav 8’
Borduna 8’ Svegel 2’ Octava 4’ Mixtur IV chor. 1 1/3’ Borduna 8’
Octava 4’ Larigot 1 1/3’ Flûte octaviante 4’ Sifflöjt 1’ Octava 4’
Flûte octaviante 4’ Scharf III chor. Nasard 2 2/3’ 1 fri kombination Basun 16’
Quinta 2 2/3’ Krumhorn 8’ Nachthorn 2’
Octava 2’ Tremulant Ters 1 3/5’
Mixtur V chor. Mixtur III-IV chor.
Trumpet 8’ Corno 8’
Koppel Koppel Koppel Koppel
II/I III/II 16' III/III I/P
III/I II/P
4' II/I III/P
16' II/I 4' II/P
4' III/I 2 fria kombinationer 3 fasta kombinationer Registersvällare 4' III/P
  • 1997: Kaliff & Löthmans instrumentbyggare i Kyrkbyn, Ålem, får i mars månad uppdrag att dokumentera, ta ned och magasinera Setterquists orgel på ett fackmässigt sätt. Magasineringen skulle göras i Charlottenborgskyrkan, Motala.
  • 2000: Arlövs församling i Skåne önskar köpa den magasinerade orgeln och Motala församling erhåller Riksantikvarieämbetets tillstånd att sälja instrumentet till Arlövs kyrka. Vid en inventering upptäcks dock att ett stort antal pipor saknas.
  • 2001: En orgelkonsult hittar Setterquistpipor med ingraverat tillverkningsår 1906, det år motalaorgeln byggdes, i den renoverade orgeln i Ringamåla kyrka i Blekinge. Vid en senare inspektion har alla årtal filats bort utom ett.

Kaliff & Löthmans orgel

Läktarorgeln med Kaliff & Löthmans innandöme 1999
  • 1997-1999: Firma Kaliff & Löthman bygger bakom Pehr Schiörlins fasad en ny 3-manualig orgel med 45 stämmor och mekanisk traktur och registratur. Metallpipverk och fristående spelbord med vita undertangenter samt komplementregistratur är tillverkade hos Pels & van Leeuwen Orgelbouw i Hertogenbosch, Nederländerna. Fasaden får nya pipor och blir åter ljudande. Totalt innehåller orgeln 2546 pipor. Organist Åke Olsson är kontrollant. Invigningen äger rum den 12 december 1999.

Disposition

Huvudverk I C-a³ Öververk II C-a³ Svällverk III C-a³ Pedalverk C-f¹ Koppel
Principal 16’ Principal 8’ Bourdon 16’ Principal 16’ I/P
Octava 8’ Blockflöjt 8’ Principal 8’ Subbas 16’ II/P
Tvärflöjt 8’ Octava 4’ Bourdon 8’ Quint 12’ (eg. 10 2/3’) III/P
Rörflöjt 8’ Flöjt 4’ Gamba 8’ Octava 8’ 4' I/P
Quinta 6’ (eg. 5 1/3’) Nasard 3’ (eg. 2 2/3’) Voix céleste 8’ Bourdon 8’ II/I
Octava 4’ Öppen flöjt 2’ Octava 4’ Octava 4’ III/I
Spetsflöjt 4’ Ters 1 3/5’ Tvärflöjt 4’ Basun 16’ III/II
Ters 3 1/5’ Quint 1 1/3’ Octavflöjt 2’ Trumpet 8’
Octava 2’ Sedecima 1’ Plein-jeu IV chor.
Cornet V chor. 8’ Voix humaine 8’ Cornet IV chor.
Fourniture V chor. Cromorne 8’ Bombarde 16’
Trompet 8’ Tremulant Basson-Hautbois 8’
Trompette-Harmonique 8’
Clairon 4’
Tremulant

Åkerman & Lunds kororgel

Kororgeln av firma Åkerman & Lund 1986

1986 Firma Åkerman & Lund, Knivsta, levererar en mekanisk 2-manualig kororgel med 12 stämmor. Manualerna har vita undertangenter. Intonationen görs av orgelbyggare Knut Kaliff, Ålem.

Disposition

Manual I C-g³ Manual II C-g³ Manual I eller II C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Principal 8’ Borduna 8’ Copula minor 4’ Subbas 16’ I/P
Rörflöjt 8’ Fugara 8’ Quinta 2 2/3’ Gedacktbas 8’ II/P
Octava 4’ Flöjt 2’ II/I
Ters 1 3/5’
Sedecima 1’ Tremulant

Övriga upplysningar

Gravsättning har inte skett efter slutet på artonhundratalet.

På kyrkogården ligger företagsledaren Daniel Fraser (1787-1849) begraven. Där finns även en minnessten över honom.

Övriga byggnader

Till övriga byggnader räknas förråd, ekonomibyggnad och ett gravkapell (1956). Inhägnader utgörs av häck och kallmur.

Externa länkar och källor

Litteratur och källor

  • Elias Brenner: Teckningar av kyrkor i Östergötland (1669-1673), återutgivna av Gunnar Rörby, Skänninge 1982
  • Carl Fredric Broocman: Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor .... Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760 / G. Ekströms förlag 1993.
  • RAÄ Kyrkobeskrivning upprättad av M Ebeling 1993-03-01
  • Bengt Cnattingius - Gunnar Lindqvist: Motala kyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté, Vimmerby, 1997, ISBN 91-7962-087-6
  • Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8. 
  • Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6. 
  • Knut Kaliff: En orgels tillblivelse, Ålem i början av december 1999


  Kyrkor i Motala kommun i Östergötlands län
Ask kyrka | Brunneby kyrka | Charlottenborgskyrkan | Ekebyborna kyrka | Fivelstads kyrka | Fornåsa kyrka | Godegårds kyrka | Klockrike kyrka | Kristbergs kyrka | Lillkyrkan | Lönsås kyrka | Medevi brunnskyrka | Motala kyrka | Råssnäskyrkan | Tjällmo kyrka | Varv Styra kyrka | Vinnerstads kyrka | Västra Ny kyrka | Västra Stenby kyrka | Älvestads kyrka


Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Motala_kyrka"
Personliga verktyg