Mark 15

2: Då frågade Pilatus honom: "Är du judarnas konung?" Han svarade honom och sade: "Du säger det själv."
3: Och översteprästerna framställde många anklagelser mot honom.
4: Pilatus frågade honom då åter och sade: "Svarar du intet? Du hör ju huru mycket det är som de anklaga dig för."
5: Men Jesus svarade intet mer, så att Pilatus förundrade sig.
6: Nu plägade han vid högtiden giva dem en fånge lös, den som de begärde.
7: Och där fanns då en man, han som kallades Barabbas, vilken satt fängslad jämte de andra som hade gjort upplopp och under upploppet begått dråp.
8: Folket kom ditupp och begynte begära att han skulle göra åt dem såsom han plägade göra.
9: Pilatus svarade dem och sade: "Viljen I att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?"
10: Han förstod nämligen att det var av avund som översteprästerna hade dragit Jesus inför rätta.
11: Men översteprästerna uppeggade folket till att begära att han hellre skulle giva dem Barabbas lös.
12: När alltså Pilatus åter tog till orda och frågade dem: "Vad skall jag då göra med den som I kallen 'judarnas konung'?",
13: så skriade de åter: "Korsfäst honom!"
14: Men Pilatus frågade dem: "Vad ont har han då gjort?" Då skriade de ännu ivrigare: "Korsfäst honom!"
15: Och eftersom Pilatus ville göra folket till viljes, gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
16: Och krigsmännen förde honom in i palatset, eller pretoriet, och kallade tillhopa hela den romerska vakten.
17: Och de klädde på honom en purpurfärgad mantel och vredo samman en krona av törnen och satte den på honom.
18: Sedan begynte de hälsa honom: "Hell dig, judarnas konung!"
19: Och de slogo honom i huvudet med ett rör och spottade på honom; därvid böjde de knä och gåvo honom sin hyllning.
20: Och när de hade begabbat honom, klädde de av honom den purpurfärgade manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom ut för att korsfästa honom.
21: Och en man som kom utifrån marken gick där fram, Simon från Cyrene, Alexanders och Rufus' fader; honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
22: Och de förde honom till Golgataplatsen (det betyder huvudskalleplatsen).
23: Och de räckte honom vin, blandat med myrra, men han tog icke emot det.
24: Och de korsfäste honom och delade sedan hans kläder mellan sig, genom att kasta lott om vad var och en skulle få.
25: Och det var vid tredje timmen som de korsfäste honom.
26: Och den överskrift som man hade satt upp över honom, för att angiva vad han var anklagad för, hade denna lydelse: "Judarnas konung."
27: Och de korsfäste med honom två rövare, den ene på hans högra sida och den andre på hans vänstra.
28: Och så fullbordades detta skriftens ord: "Han blev räknad bland ogärningsmän."
29: Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet och sade: "Tvi dig, du som 'bryter ned templet och bygger upp det igen inom tre dagar'!
30: Hjälp dig nu själv, och stig ned från korset."
31: Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde, begabbande ord med varandra och sade: "Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa.
32: Han som är Messias, Israels konung, han stige nu ned från korset, så att vi få se det och tro." Också de män som voro korsfästa med honom smädade honom.
33: Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
34: Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eloi, Eloi, lema sabaktani?"; det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"
35: Då några av dem som stodo där bredvid hörde detta, sade de: "Hör, han kallar på Elias."
36: Men en av dem skyndade fram och fyllde en svamp med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka, i det han sade: "Låt oss se om Elias kommer och tager honom ned."
37: Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan.
38: Då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned.
39: Men när hövitsmannen, som stod där mitt emot honom, såg att han på sådant sätt gav upp andan, sade han: "Förvisso var denne man Guds Son."
40: Också några kvinnor stodo där på avstånd och sågo vad som skedde. Bland dessa voro jämväl Maria från Magdala och den Maria som var Jakob den yngres och Joses' moder, så ock Salome
41: - vilka hade följt honom och tjänat honom, medan han var i Galileen - därtill många andra kvinnor, de som med honom hade vandrat upp till Jerusalem.
42: Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det hade blivit afton.
43: Josef från Arimatea, en ansedd rådsherre och en av dem som väntade på Guds rike, tog därför nu mod till sig och gick in till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp.
44: Då förundrade sig Pilatus över att Jesus redan skulle vara död, och han kallade till sig hövitsmannen och frågade honom om det var länge sedan han hade dött.
45: Och när han av hövitsmannen hade fått veta huru det var, skänkte han åt Josef hans döda kropp.
46: Denne köpte då en linneduk och tog honom ned och svepte honom i linneduken och lade honom i en grav som var uthuggen i en klippa; sedan vältrade han en sten för ingången till graven.
47: Men Maria från Magdala och den Maria som var Joses' moder sågo var han lades.

 

2: And Pilate asked him, Art thou the King of the Jews? And he answering said unto him, Thou sayest it.
3: And the chief priests accused him of many things: but he answered nothing.
4: And Pilate asked him again, saying, Answerest thou nothing? behold how many things they witness against thee.
5: But Jesus yet answered nothing; so that Pilate marvelled.
6: Now at that feast he released unto them one prisoner, whomsoever they desired.
7: And there was one named Barabbas, which lay bound with them that had made insurrection with him, who had committed murder in the insurrection.
8: And the multitude crying aloud began to desire him to do as he had ever done unto them.
9: But Pilate answered them, saying, Will ye that I release unto you the King of the Jews?
10: For he knew that the chief priests had delivered him for envy.
11: But the chief priests moved the people, that he should rather release Barabbas unto them.
12: And Pilate answered and said again unto them, What will ye then that I shall do unto him whom ye call the King of the Jews?
13: And they cried out again, Crucify him.
14: Then Pilate said unto them, Why, what evil hath he done? And they cried out the more exceedingly, Crucify him.
15: And so Pilate, willing to content the people, released Barabbas unto them, and delivered Jesus, when he had scourged him, to be crucified.
16: And the soldiers led him away into the hall, called Praetorium; and they call together the whole band.
17: And they clothed him with purple, and platted a crown of thorns, and put it about his head,
18: And began to salute him, Hail, King of the Jews!
19: And they smote him on the head with a reed, and did spit upon him, and bowing their knees worshipped him.
20: And when they had mocked him, they took off the purple from him, and put his own clothes on him, and led him out to crucify him.
21: And they compel one Simon a Cyrenian, who passed by, coming out of the country, the father of Alexander and Rufus, to bear his cross.
22: And they bring him unto the place Golgotha, which is, being interpreted, The place of a skull.
23: And they gave him to drink wine mingled with myrrh: but he received it not.
24: And when they had crucified him, they parted his garments, casting lots upon them, what every man should take.
25: And it was the third hour, and they crucified him.
26: And the superscription of his accusation was written over, THE KING OF THE JEWS.
27: And with him they crucify two thieves; the one on his right hand, and the other on his left.
28: And the scripture was fulfilled, which saith, And he was numbered with the transgressors.
29: And they that passed by railed on him, wagging their heads, and saying, Ah, thou that destroyest the temple, and buildest it in three days,
30: Save thyself, and come down from the cross.
31: Likewise also the chief priests mocking said among themselves with the scribes, He saved others; himself he cannot save.
32: Let Christ the King of Israel descend now from the cross, that we may see and believe. And they that were crucified with him reviled him.
33: And when the sixth hour was come, there was darkness over the whole land until the ninth hour.
34: And at the ninth hour Jesus cried with a loud voice, saying, Eloi, Eloi, lama sabachthani? which is, being interpreted, My God, my God, why hast thou forsaken me?
35: And some of them that stood by, when they heard it, said, Behold, he calleth Elias.
36: And one ran and filled a spunge full of vinegar, and put it on a reed, and gave him to drink, saying, Let alone; let us see whether Elias will come to take him down.
37: And Jesus cried with a loud voice, and gave up the ghost.
38: And the veil of the temple was rent in twain from the top to the bottom.
39: And when the centurion, which stood over against him, saw that he so cried out, and gave up the ghost, he said, Truly this man was the Son of God.
40: There were also women looking on afar off: among whom was Mary Magdalene, and Mary the mother of James the less and of Joses, and Salome;
41: (Who also, when he was in Galilee, followed him, and ministered unto him;) and many other women which came up with him unto Jerusalem.
42: And now when the even was come, because it was the preparation, that is, the day before the sabbath,
43: Joseph of Arimathaea, an honourable counsellor, which also waited for the kingdom of God, came, and went in boldly unto Pilate, and craved the body of Jesus.
44: And Pilate marvelled if he were already dead: and calling unto him the centurion, he asked him whether he had been any while dead.
45: And when he knew it of the centurion, he gave the body to Joseph.
46: And he bought fine linen, and took him down, and wrapped him in the linen, and laid him in a sepulchre which was hewn out of a rock, and rolled a stone unto the door of the sepulchre.
47: And Mary Magdalene and Mary the mother of Joses beheld where he was laid.

 

2: Niin Pilatus kysyi häneltä: "Oletko sinä juutalaisten kuningas?" Hän vastasi ja sanoi hänelle: "Sinäpä sen sanot".
3: Ja ylipapit tekivät monta syytöstä häntä vastaan.
4: Niin Pilatus taas kysyi häneltä sanoen: "Etkö vastaa mitään? Katso, kuinka paljon syytöksiä he tekevät sinua vastaan."
5: Mutta Jeesus ei enää vastannut mitään, niin että Pilatus ihmetteli.
6: Mutta juhlan aikana hän tavallisesti päästi heille yhden vangin irti, sen, jota he anoivat.
7: Niin siellä oli eräs mies, jota sanottiin Barabbaaksi, vangittu muiden kapinoitsijain kanssa, jotka kapinassa olivat tehneet murhan.
8: Ja kansa meni sinne ylös ja rupesi pyytämään, että hän tekisi heille, niinkuin hänen tapansa oli.
9: Pilatus vastasi heille sanoen: "Tahdotteko, että päästän teille juutalaisten kuninkaan?"
10: Sillä hän tiesi, että ylipapit kateudesta olivat antaneet hänet hänen käsiinsä.
11: Mutta ylipapit kiihoittivat kansaa anomaan, että hän ennemmin päästäisi heille Barabbaan.
12: Ja Pilatus puhui taas heille ja sanoi: "Mitä minun sitten on tehtävä hänelle, jota te sanotte juutalaisten kuninkaaksi?"
13: Niin he taas huusivat: "Ristiinnaulitse hänet!"
14: Mutta Pilatus sanoi heille: "Mitä pahaa hän sitten on tehnyt?" Mutta he huusivat vielä kovemmin: "Ristiinnaulitse hänet!"
15: Ja kun Pilatus tahtoi tehdä kansalle mieliksi, päästi hän heille Barabbaan, mutta Jeesuksen hän ruoskitti ja luovutti ristiinnaulittavaksi.
16: Niin sotamiehet veivät hänet sisälle linnaan, se on palatsiin, ja kutsuivat siihen koko sotilasjoukon.
17: Ja he pukivat hänen yllensä purppuravaipan, väänsivät orjantappuroista kruunun ja panivat sen hänen päähänsä
18: ja rupesivat tervehtimään häntä: "Terve, juutalaisten kuningas!"
19: Ja he löivät häntä päähän ruovolla, sylkivät häntä ja laskeutuen polvilleen kumarsivat häntä.
20: Ja kun he olivat häntä pilkanneet, riisuivat he häneltä purppuravaipan ja pukivat hänet hänen omiin vaatteisiinsa. Ja he veivät hänet pois, ristiinnaulitakseen hänet.
21: Ja he pakottivat erään ohikulkevan miehen, Simonin, kyreneläisen, joka tuli vainiolta, Aleksanterin ja Rufuksen isän, kantamaan hänen ristiänsä.
22: Ja he veivät hänet paikalle, jonka nimi on Golgata, se on käännettynä: pääkallonpaikka.
23: Ja he tarjosivat hänelle mirhalla sekoitettua viiniä, mutta hän ei sitä ottanut.
24: Ja he ristiinnaulitsivat hänet ja jakoivat keskenään hänen vaatteensa heittäen niistä arpaa, mitä kukin oli saava.
25: Oli kolmas hetki, kun he hänet ristiinnaulitsivat.
26: Ja päällekirjoitukseksi oli merkitty hänen syynsä: "Juutalaisten kuningas".
27: Ja he ristiinnaulitsivat hänen kanssaan kaksi ryöväriä, toisen hänen oikealle ja toisen hänen vasemmalle puolellensa.
PR33-38:Mark 15:28
29: Ja ne, jotka kulkivat ohitse, herjasivat häntä ja nyökyttivät päätään ja sanoivat: "Voi sinua, joka hajotat maahan temppelin ja kolmessa päivässä sen rakennat!
30: Auta itseäsi ja astu alas ristiltä."
31: Samoin ylipapitkin ynnä kirjanoppineet keskenään pilkkasivat häntä ja sanoivat: "Muita hän on auttanut, itseään ei voi auttaa.
32: Astukoon hän, Kristus, Israelin kuningas, nyt alas ristiltä, että me näkisimme ja uskoisimme." Myöskin ne, jotka olivat ristiinnaulitut hänen kanssaan, herjasivat häntä.
33: Ja kuudennella hetkellä tuli pimeys yli kaiken maan, ja sitä kesti hamaan yhdeksänteen hetkeen.
34: Ja yhdeksännellä hetkellä Jeesus huusi suurella äänellä: "Eeli, Eeli, lama sabaktani?" Se on käännettynä: Jumalani, Jumalani, miksi minut hylkäsit?
35: Sen kuullessaan sanoivat muutamat niistä, jotka siinä seisoivat: "Katso, hän huutaa Eliasta".
36: Ja muuan juoksi ja täytti sienen hapanviinillä, pani sen ruovon päähän ja antoi hänelle juoda sanoen: "Annas, katsokaamme, tuleeko Elias ottamaan hänet alas".
37: Mutta Jeesus huusi suurella äänellä ja antoi henkensä.
38: Ja temppelin esirippu repesi kahtia ylhäältä alas asti.
39: Mutta kun sadanpäämies, joka seisoi häntä vastapäätä, näki hänen näin antavan henkensä, sanoi hän: "Totisesti tämä ihminen oli Jumalan Poika".
40: Ja siellä oli myös naisia taampaa katselemassa. Näiden joukossa olivat Maria Magdaleena ja Maria, Jaakob nuoremman ja Jooseen äiti, ja Salome,
41: jotka hänen ollessaan Galileassa olivat seuranneet ja palvelleet häntä, sekä useita muita, jotka olivat tulleet hänen kanssaan ylös Jerusalemiin.
42: Ja kun jo oli tullut ilta, ja koska oli valmistuspäivä, se on sapatin aattopäivä,
43: tuli Joosef, arimatialainen, arvossapidetty neuvoston jäsen, joka hänkin odotti Jumalan valtakuntaa, rohkaisi mielensä ja meni sisälle Pilatuksen luo ja pyysi Jeesuksen ruumista.
44: Niin Pilatus ihmetteli, oliko hän jo kuollut, ja kutsuttuaan luoksensa sadanpäämiehen kysyi tältä, oliko hän jo kauan sitten kuollut.
45: Ja saatuaan sadanpäämieheltä siitä tiedon hän lahjoitti ruumiin Joosefille.
46: Tämä osti liinavaatteen ja otti hänet alas, kääri hänet liinavaatteeseen ja pani hautaan, joka oli hakattu kallioon, ja vieritti kiven hautakammion ovelle.
47: Ja Maria Magdaleena ja Maria, Jooseen äiti, katselivat, mihin hänet pantiin.